HjärnkemiHjärnskador: Akuta eller kroniska hjärnskador, omfattande hjärnhalvorna, lillhjärnan eller hjärnstammen. De kliniska symtomen varierar med arten av skada. Diffus hjärnskada är ofta förknippad med diffus axonal ska da eller posttraumatisk koma. Avgränsade skador kan ha samband med kognitiva symtom, hemipares eller andra fokala, neurologiska störningar.Hjärntumörer: Neoplasmer i de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet, omfattande hjärnhalvorna, de basala ganglierna, hypotalamus, talamus, hjärnstammen och lillhjärnan. Hjärntumörer delas in i primära , som uppstår ur hjärnvävnad, och sekundära, som är metastaser. De primära kan i sin tur delas in i godartade och elakartade former. Hjärntumörer kan också klassificeras utifrån den drabbades ålder, v ävnadstyp eller läge i hjärnan.Hjärnans kartläggningHjärna: Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.HjärnödemHjärnstam: Den del av hjärnan som förbinder hjärnhalvorna med ryggmärgen. Den består av mesencefalon (mitthjärnan), pons (bryggan) och medulla oblongata (förlängda märgen).Hjärnischemi: Lokal minskning av blodflödet till hjärnvävnad pga tilltäppt artär eller lågt systemiskt genomflöde. Detta hänger ofta samman med syrebrist (hypoxi). Långvarig ischemi kan leda till hjärninfarkt.Magnetisk resonanstomografi: Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.Hjärnabscess: Begränsad ansamling var i hjärnan, till följd av bakteriella eller andra infektioner. I de flesta fall beror varbildningen på spridning från annan plats i kroppen, som t ex näshålorna, mellanörat, hjä rtat eller lungorna. Genomträngande skallskada och neurokirurgiska ingrepp kan också ha samband med detta tillstånd. Kliniska manifestationer omfattar huvudvärk, krampanfall, fokala bortfallssymtom oc h förändrat medvetande.NervcellerSyrebrist i hjärnan: Minskning av hjärnans syreförsörjning. Svår hypoxi kallas anoxi och är en relativt vanlig orsak till skada i det centrala nervsystemet. Långvarig anoxi kan leda till hjärndöd eller permanent vegetativt tillstånd. Histologiskt kännetecknas tillståndet av förlust av nervceller, vilken är mest framträdande i hippocampus, globus pallidus (det bleka klotet), lillhjärnan och de nedre oliverna.Blod-hjärnbarriär: Specialiserade, icke-fönsterförsedda och tätt sammanfogade endotelceller som bildar en genomsläpplighetsspärr för vissa ämnen mellan hjärnans kapillärkärl och hjärnvävnaden.Hjärnbark: Det tunna lager av grå substans på hjärnhalvornas yta som utvecklas från telencefalon och veckas i vindlingar. Barken har nått sin högsta nivå av utveckling hos människan och ansvarar för den intellek tuella prestationsförmågan och de högre mentala funktionerna.Hjärnskada, kronisk: Tillstånd kännetecknat av långvarig funktionsstörning eller skada i hjärnan, vanligen med en varaktighet av mer än tre månader. Möjliga orsaker kan vara hjärninfarkt, vissa degenerativa nervsjukdomar, skallskada, syrebrist, hjärninflammation, förgiftningstillstånd, ämnesomsättningsrubbningar m m.Hjärninfarkt: Vävnadsdöd i någon del av hjärnan, inklusive hjärnhalvorna, talamus, basalganglierna, hjärnstammen eller lillhjärnan till följd av otillräckligt blodflöde.Råttor, Sprague-DawleyDjup hjärnstimulering: Behandlingsmetod för rörelsestörningar, särskilt Parkinsons sjukdom, bestående av elbehandling via stereotaktiskt placerade elektroder i specifika områden a hjärnan, som t ex talamus. Elektroderna är kopplade till en nervstimulator som anbringats under huden.Bildbehandling, datorstödd: Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.NervvävnadsproteinerHippocampus: En förhöjd vindling av grå substans som sträcker sig längs hela bottnen av sidoventrikelns temporalhorn. Hippocampus, subiculum och gyrus dentatus (den tandade vindlingen) utgör hippocampusformationen. Ibland räknas även entorinalkortex hit.VävnadsdistributionBlodflöde i hjärnan: Blodcirkulationen i hjärnans kärl.TidsfaktorerSjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.Brain WavesAlzheimers sjukdom: En form av presenil demens som vanligen beror på kronisk, nedbrytande hjärnsjukdom. I sjukdomsbilden ingår för tidigt inträdande av senilitet, förvirring och talrubbningar. Förtviningen av nervceller i hjärnan har likheter med för tidigt åldrande. Dubbelt så många kvinnor som män tycks drabbas.Lillhjärna: En del av den bakre hjärnan (metencefalon), belägen i den bakre skallskålen. Den utgör centrum för samordning av rörelser. Syn. cerebellum.Astrocyter: De största och talrikaste neurogliacellerna (stödjecellerna) i hjärnan och ryggmärgen. Astrocyter ("stjärnceller") har oregelbunden form och många långa utskott, vissa med ändplattor som bildar gliahi nnan, vilken mer eller mindre direkt bidrar till blod-hjärnbarriären. De styr den extracellulära jonaktiviteten och kemiska miljön, och s k reaktiva astrocyter aktiveras vid skada. De har transmittorv erksamhet och spänningsberoende jonkanaler.Djur, nyföddaRåttor, WistarMöss, inavlade C57BLImmunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.NervbanorRNA, budbärarHjärnskada, bestående: Tillstånd av permanent skada eller funktionsrubbning i hjärnan som resultat av skallskada. Störningen kan ha uppkommit pga diffus axonal skada, hjärnblödning, hjärnödem eller andra förhållanden. Klini ska tecken kan vara demens, fokala neurologiska störningar, permanent vegetativt tillstånd, akinetisk mutism eller koma.NervnätElektroencefalografi: Registrering av hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som anbringas på skallen, på hjärnans yta eller i hjärnan.Djurs beteende: Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.Aging: De gradvisa förändringar i människors och djurs struktur och funktion som sker med tiden, som inte beror på sjukdom eller olyckshändelser, och som så småningom leder till ökad sannolikhet att döden sk all inträffa. Gäller inte mikroorganismer.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Gliom: Godartade eller elakartade tumörer i det centrala nervsystemet med sitt ursprung i gliaceller (dvs astrocyter, oligodendrocyter och ependymocyter). Astrocyter kan ge upphov till astrocytom eller glioblastom. Oligodendrocyter ger upphov till oligodendrogliom, och ependymocyter kan förvandlas till ependymom, plexus choroideustumörer eller kolloida tumörer i den tredje ventrikeln.Förtvining: Atrofi. Minskning eller degenerering av vävnad av olika orsaker.OrganspecificitetFrontallob: Den främre delen av hjärnhalvan.Hjärnskakning: Ospecifik benämning på övergående medvetanderubbningar eller medvetslöshet efter slutna huvudskador. Medvetslösheten varar vanligen några sekunder, men kan bestå i flera timmar. Hjärnskakningen kan be tecknas som lätt, måttlig eller svår. Längre perioder (>6 timmar) av medvetslöshet kallas ofta posttraumatisk koma.Variansanalys: En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.Hjärninflammation: Inflammation i hjärnan orsakad av infektion, autoimmuna förlopp, förgiftning eller andra tillstånd. Virusinfektion är en ganska vanlig orsak till hjärninflammation. Syn. encefalit.Kognition: Intellektuell process eller varseblivningsprocess, genom vilken en organism förvärvar kunskap.Modeller, neurologiska: Teoretiska framställningar som efterliknar nervsystemets aktiviteter, processer eller fenomen. I simuleringarna ingår matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.SidodominansHjärnventriklar: Vätskefyllda och med varandra förbundna hålrum i hjärnan.Nervskyddande medelAminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.NeuroimagingNeurogliaMöss, genetiskt förändrade: Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.Neuropsykologiska testerNatriuretisk peptid, hjärnaAmyloid beta-PeptidesAutoradiografi: Radiografiskt framställd bild av ett föremål eller en vävnad på fotografisk plåt som exponerats för strålning från radioaktivt material inuti objektet.Råttor, inavlade stammarMöss, knockout: Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.Hjärnsjukdomar, metabola: Förvärvade eller medfödda ämnesomsättningssjukdomar som förorsakar funktionsstörningar eller skada i hjärnan. Dessa kan delas in i primära (i själva hjärnan) och sekundära (utanför skallen) metabolisk a sjukdomstillstånd som har en negativ inverkan på hjärnans funktioner.Bildtolkning, datorstödd: Metoder avsedda att underlätta tolkningen av ultraljudsundersökning, röntgenbilder osv för diagnostiska ändamål.Hypotalamus: Sidopartiet av mellanhjärnan, vilket sträcker sig från synnervskorsningen till svansdelen av mamillarkropparna och bildar tredje ventrikelns nedre väggar och sidoväggar.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.In situ-hybridisering: Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.TalamusKognitiva störningar: Störningar i de mentala funktioner som är förknippade med tänkande, resonerande och ömdöme.Centrala nervsystemet: Nervsystemets överordnade informationshanterande enheter, bestående av hjärnan, den förlängda märgen, ryggmärgen och hjärnhinnorna. Syn. CNS.Corpus striatum: Grå- och vitstrimmig substans bestående av neostriatum och paleostriatum (globus pallidus). Den befinner sig snett framför talamus i båda hjärnhalvorna. Den grå substansen utgörs av nucleus caudatus (svanskärnan) och nucleus lentiformis (linskärnan, som i sin tur består av globus pallidus och putamen). Den vita substansen utgör den inre kapseln.Neuronal plasticitetStereotaktiska teknikerMinne: Komplex, mental funktion som utgörs av fyra distinkta faser: 1) memorering eller inlärning, 2) retention eller minnesbehållning, 3) återkallande och 4) igenkännande. Kliniskt brukar man dela in minnet i omedelbart minne, korttidsminne ("närminne") och långtidsminne ("fjärrminne").Dopamin: En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.Bassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.SyrgasHjärnvävnadstransplantationAstrocytom: En väl differentierad gliomform bestående av tumörceller av astrocyttyp, med varierande mängd fibrillärt stroma. Ett vanligt klassificeringssystem för dessa tumörer bygger på graden av malignitet (gra d I-IV). Hos personer yngre än 20 år uppkommer astrocytom vanligen i lillhjärnan; hos vuxna uppstår tumörerna oftast i cerebrum, ibland med snabb och utbredd tillväxt.Gliafilamentprotein: Ett intermediärt filamentprotein som endast förekommer i gliaceller eller celler av gliaursprung. Molekylvikten är 51 000.Prefrontal kortexFramhjärna: Den del av hjärnan som utvecklas ur den främre av de tre primära blåsorna i det embryonala nervröret och som består av diencefalon (mellanhjärnan) och telencefalon (ändhjärnan).Hjärnseptum: Strukturer av grå hjärnvävnad i telencefalon och hjärnans limbiska system, vilka dock definieras olika av olika författare. Hit hör hjärnbarkens septumområde, de septala kärnorna och saeptum pellucidum. Vissa auktoriteter vill endast räkna in septumområdet och de septala kärnorna, men inte saeptum pellucidum.NeurogenesSerotoninDos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.OrganstorlekCerebral infarkt: Uppkomst av områden av nekros i hjärnan till följd av otillräckligt blodflöde, arteriellt eller venöst. Hjärninfarkter indelas allmänt efter hjärnhalva (dvs vänster eller höger), lob (t ex främre lob) , artärnät (t ex främre hjärnartär) och etiologi (t ex emboli). Syn. cerebral infarkt.Genuttryck: Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.Reglering av genuttryck: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.Psykomotorisk funktionGlioblastom: En elakartad form av astrocytom som kännetecknas av pleomorfa celler, atypiska cellkärnor, mikroblödning och nekros. De kan uppkomma var som helst i det centrala nervsystemet, men med förkärlek för hjärnhalvorna, de basala ganglierna och kommisurstråken. Den kliniska bilden visar sig oftast i 50- till 60-årsåldern som fokala yttringar eller krampanfall.Bildframställning, tredimensionell: Förfarande för skapande av tredimensionella bilder med hjälp av digital teknik, fotografering och andra metoder. Så kan, t ex, tredimensionella bilder skapas genom att en sekvens av tomografibilder läggs på varandra med datorhjälp, medan fotografiska 3-D-bilder (holografi) kan åstadkommas genom att fotografisk film exponeras för interferensmönstret som uppstår när två laserstrålar riktas mot ett föremål.Blotting, Western: Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.TelencephalonMagnetisk resonansspektroskopi: Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).Nucleus caudatus: Svanskärnan i storhjärnan. Utdragen, gråaktig neostriatummassa intill hjärnans sidoventrikel.Resultats reproducerbarhetAnfallFörändringar efter dödenDiffusion magnetisk resonanstomografiEmissionstomografi: Tomografiteknik som utnyttjar strålning från radionuklider och en datorbaserad algoritm för att återge en bild.CerebrumReaktionstidTinninglobMandelkärna: Amygdala (corpus amygdaloideum). Mandelformad ansamling av grå substans i främre delen av hjärnans tinningslob. Amygdala utgör en del av det limbiska systemet.Glutaminsyra: En icke-essentiell aminosyra som normalt uppträder i L-form. Den är den vanligaste stimulerande signalsubstansen i det centrala nervsystemet.Neurodegenerativa sjukdomarLabyrintinlärning: Förmågan att lära sig den rätta vägen genom en labyrint för att nå ett mål. Begreppet används för både människo- och djurpopulationer.NervdegenerationKinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.SignalomvandlingFotostimuleringKloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.Hjässlob: Den övre, mittersta delen av hjärnhalvan.Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.Algoritmer: En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.Foster: Den ofödda avkomman hos däggdjur som föder levande ungar. Fostertiden sträcker sig från embryonalstadiet, då de huvudsakliga organen tagit form, till födseln. Hos människan motsvaras det av tiden från och med den 9 graviditetsveckan. Foster skall särskiljas från embryo.Nervtrådar, myeliniseradeBildförstärkning: Förbättring av en bilds kvalitet med olika metoder, som datorbearbetning, digital filtrering, elektrokardiografiteknik, ljus- och ultramikroskopering, fluorescensspektrometri, scintigrafi och in vitro-bildhantering på molekylär nivå.Diffusion Tensor ImagingReglering av genuttryck, utveckling: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.Kolradioisotoper: Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.Amyloid-betaproteinprekursor: En prekursor till amyloid-betaprotein (beta/A4). Förändringar i uttrycket av amyloid-betaproteinprekursorgenen (ABPP-genen), på kromosom 21, spelar en roll vid utvecklingen av neuropatologin i såväl A lzheimers sjukdom som Downs syndrom.Mediainfarkt: Utveckling av koagulationsnekros efter ischemi i någon del av det område som försörjs av den mellersta hjärnartärens kärlsystem. Kliniska tecken är kontralateral svaghet och känselbortfall i arm och ansikte och kontralateral homonym hemianopsi. Utbredda hemisfärskador kan leda till afasi, alexi, agrafi, akalkuli, fingeragnosi, anosognosi och apraktagnosi.Beteende: Varje iakttagbar reaktion hos en person i någon situation.Graviditet: Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.Anatomisk avbildningGyrus cinguli: En av vindlingarna (gördelvindlingen) på hjärnhalvans mediala yta. Den omger hjärnans rostrala del och hjärnbalken och utgör en del av det limbiska systemet.Kroppstemperatur: Den förhållandevis konstanta temperatur som kroppen normalt håller (hos människan 37 grader C) och som regleras från mellanhjärnan.Nervsystemets sjukdomarMitthjärna: Den mittersta av de tre primitiva hjärnblåsorna i den embyonala hjärnan. Den utvecklas utan vidare delning till en kort, sammandragen del som förbinder pons (hjärnbryggan) med diencefalon (mellanhjärnan). Mitthjärnan består av två huvuddelar, den bakre tectum mesencephali och tegmentum mesencephali, den främre delen, som innehåller delar av hörsel-, syn- och andra sensorimotoriska system.Plexus choroideus: Ett trassligt nätverk av blodkärl i tredje, fjärde och de laterala hjärnventriklarna. Det reglerar tilldels produktion och sammansättning av cerebrospinalvätskan.Mellanhjärna: Den pariga , bakre delen av framhjärnan (prosencefalon), till vilken hör talamus, hypotalamus, epitalamus och subtalamus.tau-proteinerLimbiska systemet: Ett antal funktionellt och anatomiskt definierade strukturer i främre delen av hjärnan hos alla däggdjur. Enheten är inblandad i såväl den högre integreringen av information rörande tarmar, luktsinne och kroppstillstånd som homeostatiska reaktioner, som t ex grundläggande överlevnadsbeteenden (ätande, parning och känslouttryck). I de flesta publicerade arbeten anses enheten omfatta mandelkärnan, epitalamus, gördelvindlingen, hippocampus, hypotalamus, parahippocampalis-vindlingen, septumkärnorna, talamus främre kärnhop och delar av de basala ganglierna.SynapserDNA, komplementärt: Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.Hjärnbalk: Den breda platta av täta, myeliniserade fibrer (vit substans) som förbinder områden av hjärnbark på ena hjärnhalvan med motsvarande områden på den andra hjärnhalvan. Hjärnbalken ligger i botten av den djupa springan mellan hjärnhalvorna. Syn. corpus callosum; commissura magna.Neuropeptidergamma-Aminosmörsyra: Den vanligaste blockerande nervsignalsubstansen i central nervsystemet.Mikrodialys: En teknik för mätning av extracellulära halter av ämnen i vävnader, vanligen in vivo, med hjälp av en liten sond försedd med ett halvgenomsläppligt membran. Man kan även tillföra ämnen till vävnader genom membranet.NormalvärdenAge FactorsModeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurKönskarakteristika: De särdrag som skiljer ett kön från det andra. De primära könsdragen är äggstockarna och testiklarna med tillhörande hormoner. De sekundära könsdragen är de som utmärker manlighet och kvinnlighet, men som inte är direkt förknippade med fortplantning.SchizofreniHydroxyindolättiksyraNeurotransmittorsubstanserDatortomografi: Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.Hjärnblödning: Blödning i någon hjärnhalva, inklusive lobär blödning, blödning i den subkortikala vita substansen och de basala ganglierna. Vanligen associerade tillstånd är högt blodtryck, intrakraniell arterioskle ros, intrakraniella aneurysm, skallskada, intrakraniella kärlmissbildningar, cerebral amyloid angiopati och hjärninfarkt.Magnetoencefalografi: Mätning av magnetfält kring huvudet, framkallade av elektriska strömmar i hjärnan. Precis som fallet är med vilken elektrisk ledare som helst, så åtföljs hjärnans elektriska aktivitet av ortogonala magnetfält. Mätningar av dessa fält ger information om var i hjärnan aktivitet pågår som komplementerar EEG. Magnetoencefalografi kan användas för sig eller i kombination med EEG, för mätning av spontan eller framkallad aktivitet, inom forskning och för kliniska ändamål.Sensitivitet och specificitetFunctional NeuroimagingHjärnischemi, övergående: Korta, övergående episoder av lokal, icke-konvulsiv, ischemisk funktionsstörning i hjärnan med en varaktighet av mindre än 24 timmar, och ofta mindre än en timme, orsakade av kortvarig trombos eller emboli. Ischemin kan klassificeras utifrån distribution i kärlen, tidsmönster eller etiologi (t ex embolisk eller trombotisk art).Nervcellsutskott: Nervtrådar som snabbt förmedlar signaler från nervcellen.Obduktion: Postmortemundersökning av en kropp.Parkinsons sjukdomSlaganfall: Plötslig, icke-konvulsiv förlust av nervfunktioner till följd av intrakraniell ischemi eller blödning. Vanligtvis klassificeras slaganfall utifrån anatomisk lokalisering i hjärnan, kärlområde, orsak, den drabbades ålder och förekomst av blödning eller inte.ArtsspecificitetRyggmärgLever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.Membranproteiner: Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.RadiofarmakaIntrakraniellt tryck: Tryck inuti skallutrymmet. Det påverkas av hjärnmassan, cirkulationssystemet, cerebrospinalvätskeflödet och skallens styvhet.Råttor, Long-EvansGlukos: Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.Aquaporin 4CerebrospinalvätskaConnectomeSynaptisk överföringBelöningGlasgow Coma Scale: En skala för bedömning av stimulansreaktioner hos patienter med traumatisk hjärnskada. Parametrarna är öppning av ögonen, motorisk reaktion och verbal svarsförmåga.Gerbillinae: En underfamilj under Muridae (råttdjur), bestående av flera släkten, inkl. Gerbillus, Rhombomys, Tatera, Meriones och Psammomys.SingelfotonemissionstomografiPeptidfragmentNacklobPutamenNeurovetenskaperCellinjeHögtrycksvätskekromatografi: Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.OximerSynuppfattningCellantal: Bestämning av antalet celler av en viss sort, vanligen mätt per enhetsvolym av ett prov.Råttor, inavlade F344Laterala ventriklar: Hålrum i de båda hjärnhalvorna som härrör från embryots nervrör. De är åtskilda genom skiljeväggen septum pellucidum, och båda sidoventriklarna kommunicerar med den tredje ventrikeln genom Monros foramen, genom vilken även sidoventriklarnas plexus choroidei hänger samman med den tredje ventrikelns plexus choroideus.Minnesstörningar: Störningar i förmågan att registrera ett intryck, att behålla ett upplevt intryck eller att återkalla ett intryck. Funktionsstörningar i minnet hänger samman med demens, skallskador, hjärninflammation, alkoholism, schizofreni och andra tillstånd.Skallröntgen: Strålbehandling av huvudet i behandlings- eller förebyggande syfte.NeuropilMutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.MyelinskidaSekvenshomologi, aminosyraFall-kontrollstudier: Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.Ependym: Ett tunt membran som omger hjärnventriklarna och ryggmärgens mittkanal.Asparaginsyra: L-formen av en av de icke-essentiella aminosyrorna. Den finns i djur och växter, särskilt sockerrör och sockerbetor. Den kan verka som neurotransmittor.Hypotermi, framkallad: Onormalt låg kroppstemperatur, avsiktligt framkallad hos varmblodiga djur.Bärarproteiner: Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.Hjärnbrygga: Den del av det centrala nervsystemet som ligger mellan den förlängda märgen och mitthjärnan, framför lillhjärnan, och bestående av en övre och en undre del.ElektrostimuleringCelldöd: Upphörande av cellens förmåga att upprätthålla sådana livsnödvändiga funktioner som metabolism, tillväxt, förökning, reaktioner på stimuli och anpassning.