Hjärnblödning
Blödning i någon hjärnhalva, inklusive lobär blödning, blödning i den subkortikala vita substansen och de basala ganglierna. Vanligen associerade tillstånd är högt blodtryck, intrakraniell arterioskle ros, intrakraniella aneurysm, skallskada, intrakraniella kärlmissbildningar, cerebral amyloid angiopati och hjärninfarkt.
Intrakraniella blödningar
Hjärnblödning, traumatisk
Blödning i hjärnan till följd av genomträngande eller icke genomträngande skallskada. Blödning kan uppstå var som helst i hjärnan, inklusive hjärnhalvorna, mellanhjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan.
Mammillarkropparna
Vävnadsplasminogenaktivator
Subaraknoidalblödning
En subaraknoidalblödning (SAB) är en medicinsk tillstånd där det har inträffat ett blodutflöde mellan hjärnbarken och den yttre hårda hjärnhinnan, i det subaraknoidala rummet, vanligtvis orsakad av en rupturerad cerebral aneurysma eller arterioventrikulär malformation.
Slaganfall
Plötslig, icke-konvulsiv förlust av nervfunktioner till följd av intrakraniell ischemi eller blödning. Vanligtvis klassificeras slaganfall utifrån anatomisk lokalisering i hjärnan, kärlområde, orsak, den drabbades ålder och förekomst av blödning eller inte.
Datortomografi
Hjärna
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Näthinneblödning
En näthinneblödning, även känd som vitreorhexis eller vitreal hemorrhage, är en ögonsjukdom där blod har läckt in i det klara, geléartade ämnet bakom linsen, kallat glaskroppen eller näthinnan (vitreus). Detta kan orsakas av olika faktorer som trauma, högt blodtryck, diabetes, åldrande, inflammation eller ögonsjukdomar. Näthinneblödningar kan vara allvarliga eftersom de kan blockera ljusets väg till näthinnan och därmed påverka synen negativt.
Hjärnkemi
"Hjärnkemi" är ett informellt och icke-medicinskt begrepp som inte har någon officiell medicinsk definition. Termen används ibland inom populärvetenskapliga sammanhang för att beskriva studiet av kemiska processer i hjärnan, såsom neurotransmission och signalsubstanser som påverkar minne, perception, humör och kognition. Emellertid är det inte en etablerad term inom den medicinska fältet och bör undvikas i formella medicinska sammanhang.
Hjärnskador
Akuta eller kroniska hjärnskador, omfattande hjärnhalvorna, lillhjärnan eller hjärnstammen. De kliniska symtomen varierar med arten av skada. Diffus hjärnskada är ofta förknippad med diffus axonal ska da eller posttraumatisk koma. Avgränsade skador kan ha samband med kognitiva symtom, hemipares eller andra fokala, neurologiska störningar.
Postpartumblödning
Hjärntumörer
Neoplasmer i de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet, omfattande hjärnhalvorna, de basala ganglierna, hypotalamus, talamus, hjärnstammen och lillhjärnan. Hjärntumörer delas in i primära , som uppstår ur hjärnvävnad, och sekundära, som är metastaser. De primära kan i sin tur delas in i godartade och elakartade former. Hjärntumörer kan också klassificeras utifrån den drabbades ålder, v ävnadstyp eller läge i hjärnan.
Glaskroppsblödning
En glaskroppsblödning, också känd som vitreous hemorrhage, är en ögonsjukdom där blod läcker in i det transparenta geléartade materialet (glaskroppen) som fyller upp det bakre delen av ögats kammare, vilket kan orsaka synförändringar eller till och med synförlust.
Hjärnans kartläggning
"Hjärnans kartläggning, eller cerebral kartografi, är en medicinsk term som refererar till processen att kartlägga och visualisera strukturer, funktioner och aktivitet i hjärnan med hjälp av olika tekniker som neurovetenskaplig bildbehandling och elektrofysiologiska metoder, för att förstå det mänskliga nervsystemet och diagnostisera eller behandla neurologiska sjukdomar."
Hjärnödem
Hjärnischemi
Lokal minskning av blodflödet till hjärnvävnad pga tilltäppt artär eller lågt systemiskt genomflöde. Detta hänger ofta samman med syrebrist (hypoxi). Långvarig ischemi kan leda till hjärninfarkt.
Basalganglieblödning
Blödning ut i någon basalganglieknut (t ex svanskärnan, pallidum, mandelkärnan, putamen och claustrum). Kliniska manifestationer kan vara akut hemipares, rörelserubbningar, huvudvärk eller förändrat m edvetande. Vanliga orsaker är högt blodtryck och kärlmissbildningar. Denna typ av blödning är patologiskt förknippad med lipohyalinos i de små blodkärlen och uppkomsten av Charcot-Bouchard-mikroaneury sm.
Magnetisk resonanstomografi
Blodkärlskramp, intrakraniell
Intrakraniell blodkärlskramp (ICH) är en allvarlig medicinsk händelse som innebär att ett blodkärl i hjärnan plötsligt spricker eller läcker, vilket orsakar inre blödning och ödem i hjärnbarken, med potentialen att orsaka permanent hjärnskada eller död.
Intrakraniell blödning, hyperton
Blödning i hjärnan eller angränsande vävnader som resultat av högt systemiskt blodtryck (hypertoni), ofta i samband med intrakraniell arterioskleros. Hypertoniutlösta blödningar är vanligast i de basala ganglierna, lillhjärnan, hjärnbryggan och talamus, men kan även förekomma i hjärnbarken och den vita substansen därunder, samt i andra delar av hjärnvävnaden.
Postoperativ blödning
Hjärnstam
Hjärnaneurysm
Medfödd eller förvärvad utbuktning i kärlväggen av blodkärl i hjärnan. Säck- eller bärformade åderbråck är den vanligaste varianten och bildas oftast vid artärförgreningar nära hjärnbasen. Bristning leder till subaraknoidalblödning eller intrakraniella blödningar. Jätteaneurysm (>2,5 cm i tvärsnitt) kan trycka ihop intilliggande vävnadsstrukturer, inkl. okulomotoriska nerven (tredje hjärnnerven).
Peptiskt sår, blödande
Hjärnabscess
Begränsad ansamling var i hjärnan, till följd av bakteriella eller andra infektioner. I de flesta fall beror varbildningen på spridning från annan plats i kroppen, som t ex näshålorna, mellanörat, hjä rtat eller lungorna. Genomträngande skallskada och neurokirurgiska ingrepp kan också ha samband med detta tillstånd. Kliniska manifestationer omfattar huvudvärk, krampanfall, fokala bortfallssymtom oc h förändrat medvetande.
Blödning i putamen
En blöding i putamen är en typ av intracerebral blöding som sker i den del av basalganglierna som kallas putamen, och kan orsakas av olika faktorer som hypertension, blodsjukdomar eller trauma, med potentialen att orsaka neurologiska symptom som rörlighetsstörningar, sensorisk förlust och kognitiva rubbningar.
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Retrobulbär blödning
En retrobulbär blödning är en ovanlig, men allvarlig komplikation som innebär att det uppstår blödning bakom ögat, i den retrobulbära rummet, vilket kan leda till ökat tryck, skada ögats nerver och kraftigt försämra synen eller orsaka permanent blindhet.
Blod-hjärnbarriär
Intrakraniella arteriovenösa missbildningar
Medfödda blodkärlsanomalier i hjärnan, kännetecknade av hoptrasslade tunnväggiga artärer med direktkommunikation med vener utan mellanliggande kapillärer. Missbildningarna visar stora variationer i storlek och läge och ger upphov till symtom genom bristning, masseffekt och kärlavledningseffekter. Den kliniska bilden visar sig ofta inte förrän i det fjärde eller femte årtiondet i livet, när drabbade individer kan utveckla huvudvärk, krampanfall och fokala neurologiska svaghetstecken. Stora blödningar kan leda till koma eller död.
Syrebrist i hjärnan
Minskning av hjärnans syreförsörjning. Svår hypoxi kallas anoxi och är en relativt vanlig orsak till skada i det centrala nervsystemet. Långvarig anoxi kan leda till hjärndöd eller permanent vegetativt tillstånd. Histologiskt kännetecknas tillståndet av förlust av nervceller, vilken är mest framträdande i hippocampus, globus pallidus (det bleka klotet), lillhjärnan och de nedre oliverna.
Cerebralt hematom, traumatiskt
Blödning till hjärnbarken, hjärnbalken (corpus callosum), de basala ganglierna eller den subkortikala vita substansen efter skallskada. Diffus axonskada, hjärnödem och förhöjt intrakraniellt tryck för ekommer ofta i detta sammanhang. Relativt vanliga kliniska tecken är krampanfall, afasi, synrubbningar, rörelsestörningar, förlamning och koma.
Behandlingsresultat
Hjärnskada, kronisk
Tillstånd kännetecknat av långvarig funktionsstörning eller skada i hjärnan, vanligen med en varaktighet av mer än tre månader. Möjliga orsaker kan vara hjärninfarkt, vissa degenerativa nervsjukdomar, skallskada, syrebrist, hjärninflammation, förgiftningstillstånd, ämnesomsättningsrubbningar m m.
Vattenskalle
Onormalt stor ansamling av cerebrospinalvätska i skallen, som kan vara förenad med utvidgning av hjärnventriklarna, intrakraniellt övertryck, huvudvärk, trötthet, urininkontinens och ataxi (koordinationsrubbningar). Hos barn kan makrocefali uppträda. Tillståndet kan bero på tilltäppning av cerebrospinalvätskans kanaler, pga neurologiska störningar, blödningar i skallen, infektioner i centrala nervsystemet, hjärntumörer, skallskada eller andra tillstånd. Försämrad resorption av vätska från araknoidalfransarna leder till en kommunicerande form av hydrocefalus. Hydrocephalus ex-vacuo avser ventrikelutvidgning till följd av reducerad hjärnvävnad efter hjärninfarkt.
Hjärnbark
Subduralblödning
Utgjutning och efterhand ansamling av blod i utrymmet mellan den hårda hjärnhinnan och spindelvävshinnan. Blödningen inträffar främst ovanför storhjärnshalvorna, men kan även uppträda i bakre skallgropen och ryggmärgskanalen. Det finns egna termer för akut subduralhematom (subduralblödning, akut) och kroniskt subduralhematom (subduralblödning, kroniskt).
Sjukdomsmodeller, djur
Råttor, Sprague-Dawley
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Blödningschock
En blödningschock definieras som ett tillstånd av akut cirkulatorisk kompromiss orsakad av ett allvarligt blodförlust, med hypotension, sänkt perfusionsnivå och organsvikt som följd.
Nervceller
Spontanbristning
Cerebral infarkt
Uppkomst av områden av nekros i hjärnan till följd av otillräckligt blodflöde, arteriellt eller venöst. Hjärninfarkter indelas allmänt efter hjärnhalva (dvs vänster eller höger), lob (t ex främre lob) , artärnät (t ex främre hjärnartär) och etiologi (t ex emboli). Syn. cerebral infarkt.
Retrospektiva studier
Hjärninfarkt
Glasgow Coma Scale
Blödning i munnen
En blödning i munnen, också känd som orala blödningar, är när det uppstår blod utflöde från någon del av munhålan, inklusive tungan, tandköttet, läpparna eller slemhinnorna i munnen.
Cerebral ventrikulografi
Röntgenundersökning av hjärnans ventrikelsystem efter injektion av luft eller annat kontrastmedel direkt i ventriklarna. Hit hör också datortomografi av hjärnventriklarna.
Basilarartär
Ventrikulostomi
En ventrikulostomi är ett neurokirurgiskt ingrepp där en öppning skapas i en hjärnventrikel, det vill säga de håligheter i hjärnan som innehåller cerebrospinalvätska (CSF). Detta görs vanligtvis för att underlätta avflödet av överskott CSF och minska intrakraniell tryck vid vissa former av hjärnskador eller sjukdomar, såsom hydrocefalus. Öppningen kan hållas öppen med en kateter som leder cerebrospinalvätskan ut till ett annat område i kroppen där den kan absorberas. Ventrikulostomi är ofta en temporär lösning tills en permanent behandling, såsom placeringen av en shunt, kan genomföras.
Prospektiva studier
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Talamussjukdomar
Talamussjukdomar är en samlingsbeteckning för sjukdomar som primärt orsakas av skada eller avvikelse i talamus, ett delområde i hjärnan ansvarigt för sensomotorisk integration, kognitiv funktion och emotionell behandling. Dessa sjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan orsakas av en rad olika faktorer som trauma, infektion, tumörer, stroke eller neurodegenerativa tillstånd. Symptomen på talamussjukdomar kan variera beroende på vilken del av talamus som är drabbad och kan inkludera sensorisk förlust, motoriska störningar, kognitiva svårigheter, smärta, förändringar i sömn-vakena cykler och emotionella rubbningar.
Bildbehandling, datorstödd
Embolisering, terapeutisk
En hemostasmetod som nyttjar olika medel, som t ex Gelfoam, silikon-, metall-, glas- eller plastkulor, autologt koagel, fett och muskler som emboli. Metoden har använts för behandling av missbildningar i ryggmärgen och skallens blodkärl, fistlar i njurarnas blodkärl, blödning i mag-tarmkanalen, näsblod, hypersplenism, kärlrika tumörer, brustna blodkärl, samt för att kontrollera operationsblödningar.
Intrakraniell blödning, traumatisk
Blödning innanför skallbenet som följd av genomträngande eller icke-genomträngande traumatisk skada, även omfattande blödning i utrymmena utanför och innanför den hårda hinnan och under spindelvävshinnan, i hjärnhalvorna, mellanhjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan.
Cerebrovaskulära sjukdomar
Ett brett spektrum av störningar förknippade med försämrat blodflöde i hjärnans artärer och vener. Hit hör hjärninfarkt, hjärnischemi, anoxi (syrebrist) i hjärnan, hjärnembolism och trombos, arteriove nösa missbildningar och vaskulit i centrala nervsystemet. Termen är inte begränsad till att definiera sjukdomstillstånd i cerebrum, utan omfattar kärltillstånd i hela hjärnan, inklusive diencefalon, h järnstammen och lillhjärnan.
Livmoderblödning
Blödning från blodkärl i livmodern, ibland yttrande sig som vaginal blödning.
Cerebral amyloid angiopati
En heterogen grupp rubbningar, som omfattar såväl sporadiska former som familjära, och vars kliniska kännetecken är hjärnischemi, hjärninfarkt och hjärnblödning. Patologiskt utmärker sig tillståndet g enom avlagring av amyloid i väggarna till småkärl i hjärnbark och hjärnhinnor. Den sporadiska formen är förknippad med lobär hjärnblödning hos äldre och Alzheimers sjukdom.
Fetomaternell blodpassage
Fetomaternell blodpassage (fetal-maternal hemorrhage) är ett medicinskt tillstånd där det förekommer en överföring av fosters blod till moderns cirkulation under graviditeten. Detta kan orsakas av olika faktorer, såsom trauma eller komplikationer under förlossningen. I vissa fall kan fetomaternell blodpassage leda till fosterlöshet eller komplikationer för modern, såsom anemi.
Neurokirurgiska tekniker
Neurokirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används inom neurokirurgin för att behandla olika tillstånd och skador i centrala nervsystemet, däribland hjärnan och ryggraden. Dessa tekniker kan involvera öppen kirurgi eller minimalinvASIVA metoder och använder sig av specialiserad utrustning och instrument för att korrigera, reparera eller avlägsna skadade vävnader, tumörer, blodansamlingar eller andra patologiska tillstånd. Exempel på neurokirurgiska tekniker inkluderar mikrokirurgi, stereotaxisk radiosurgeri, endoskopisk kirurgi och neuromodulering.
Intrakraniellt tryck
Graviditet
Värksvaghet
'Arbeidssvakthed' er en medisinsk term som refererer til en rekke symptomer som inkluderer trøgghet, koncentrationsbesvær, minnesegligheter, søvnløshet og lavere stemningslevele enn normalt. Disse symptomene kan være forbundet med fysisk eller psykisk overbelastning, sosial stress, søvnmangel eller andre faktorer som påvirker helsen negativt. Arbeidssvakthed kan også være en del av en langvarig sykdom og kan ha betydelige konsekvenser for arbeidsevnen og livskvaliteten.
Riskfaktorer
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Dödlig utgång
Blodförtunningsmedel
Djup hjärnstimulering
Hjärnischemi, övergående
Korta, övergående episoder av lokal, icke-konvulsiv, ischemisk funktionsstörning i hjärnan med en varaktighet av mindre än 24 timmar, och ofta mindre än en timme, orsakade av kortvarig trombos eller emboli. Ischemin kan klassificeras utifrån distribution i kärlen, tidsmönster eller etiologi (t ex embolisk eller trombotisk art).
Lillhjärnans sjukdomar
Lillhjärna
Glasgow Outcome Scale
En skala för klassificering av behandlingsresultat efter svår, traumatisk hjärnskada, baserad på social funktionsnivå.
Intrakraniell hypertoni
Intrakraniell hypertoni (IKH) är ett tillstånd där det intracraniella trycket (ICP) ökar över normalt värde på grund av ökat vätskevolym eller ökat volym av hjärnan eller andra intrakraniala strukturer. Det kan orsaka skada på hjärnan genom kompression av hjärnbarken och blodkärlen i hjärnan, vilket kan leda till cerebral ischemisk skada eller herniation. IKH är en allvarlig medicinsk nödsituation som kräver omedelbar behandling.
Uppföljningsstudier
Nervvävnadsproteiner
"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.
Råttor, Wistar
Sjukdomar hos för tidigt födda
'Sjukdomar hos för tidigt födda' är en sammanfattande benämning på en varierad uppsättning medicinska tillstånd som primärt drabbar barn födda med en extremt låg födelsevikt och/eller en för tidig gestationsålder, inklusive lungsjukdomar som bronkopulmonell dysplasi, ögonproblem som retinopathi av prematuritet, hjärnskador som cerebral palsy, mag-tarmsjukdomar som nekrotiserande enterokolit och blodrelaterade tillstånd som anemi och blödningar.
Hippocampus
En förhöjd vindling av grå substans som sträcker sig längs hela bottnen av sidoventrikelns temporalhorn. Hippocampus, subiculum och gyrus dentatus (den tandade vindlingen) utgör hippocampusformationen. Ibland räknas även entorinalkortex hit.
Möss, inavlade C57BL
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Neurologiska undersökningar
En neurologisk undersökning är en systematisk bedömning och utvärdering av en persons nervsystem, inklusive centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och perifera nervsystemet (nervrötter, nerver och muskler), för att diagnostisera, monitorera eller utesluta neurologiska sjukdomar eller skador.
Resuscitation
'Resuscitation' refererer til medisinske handlinger som udføres for at genoprette spontane livsvigtige funktioner, typisk hos patienter i kardial arrest eller andre akut livstruende tilstande. Det mest almindelige eksempel er hjerte-lunge-resuscitation (HLR), der inkluderer håndtering af vejrtrækning og hjertekompression for at genoprette cirkulationen af iltet blod i kroppen. Andre former for resuscitation kan omfatte medicinsk behandling med lægemidler, elektrisk chok eller andre avancerede livreddende procedurer.
Lungsjukdomar
'Lungsjukdomar' refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar lungorna och andningssystemet. Dessa kan vara akuta eller kroniska, med symptom som hosta, andnöd, bröstsmärta, slemproduktion och andfåddhet. Exempel på lungsjukdomar inkluderar astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungemboli, lungcancer, fibros och pneumoni.
Nervskyddande medel
"En nervskyddande medicin är ett läkemedel som används för att skydda nerverna från skada, ofta orsakad av toxiska substanser eller förekomsten av ischemisk sjukdom. Dessa medel fungerar genom att stabilisera neuronernas membraner, minska oxidativ stress och underlätta det neuroprotektiva systemets aktivitet."
Vävnadsdistribution
In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.
Trombolysbehandling
Trombolysbehandling, även kallat trombolys eller tromblys, är en behandlingsform som innebär att man med hjälp av läkemedel försöker upplösa blodproppar (tromboser) i kroppen. Behandlingen ges intravenöst och verkar genom att omvandla plasmaproteinet plasminogen till plasmin, ett enzym som bryter ner blodkoagelns beståndsdel fibrin och därmed upplöser blodproppen. Trombolysbehandling används främst vid akut behandling av allvarlig stroke orsakad av en blodpropp i hjärnan, men kan även ges vid andra typer av tromboser som till exempel lungemboli och mesenterialtrombos. Behandlingen bör ges så snart som möjligt efter symtomdebut för att minska risken för varaktiga skador orsakade av syrebrist i drabbade vävnader.