Hjärntrombos
Proppbildning av blodplättar och fibrin i en hjärnartär eller hjärnven, vilket kan leda till hjärninfarkt. Artärtrombos är förknippad med intrakraniell ateroskleros, men kan även bero på koaguleringsstörningar (se trombofili). Ventrombos i hjärnan kompliceras ofta av hjärnblödningar.
Blodpropp
En blodpropp (okklusjon) er en tilstand der et bloddeler forsterkes og forhindrer fritt blodgjennomstrømming i et blodkar. Dette kan føre til sirkulasjonsproblemer og skade vitale organer, beroende på hvor i kroppen proppen forekommer.
Ventrombos
"Ventrikulärm septaldefekt (VSD)" är en medicinsk term som refererar till ett hjärtfel orsakat av ett hål i det muskulära skiltet (septum) mellan kammaren (ventrikeln) på vänster och höger sida av hjärtat. Detta ledde vanligtvis till en blandning av syrefattigt (blå) blod från höger ventrikel och syresättat (rött) blod från vänster ventrikel, vilket kan orsaka cyanosi och andra symtom beroende på storleken och lokaliseringen av defekten.
Blodpropp i kranskärl
Sinustrombos, intrakraniell
Intrakraniell sinus trombos (CVT) refererer til en blodprop som dannes i en af de venøse sinus i hjernen, inklusive de transversale, sigmoide, sagittale og caverneuse sinus. Dette kan føre til ødem, opblødning og eventuel nekrose i det omkringliggende hjernevæv, med potentiale for alvorlige neurologiske symptomer og komplikationer, såsom hovedpine, synslidelser, kramper, afvigelser i bevidstheden og endda død.
Halsartärtrombos
Blodproppsbildning i den gemensamma, den inre eller den yttre halspulsådern, som kan leda till förträngning eller tilltäppning av kärlen, med ischemi eller infarkt i kärlens försörjningsområde som föl jd. Blodpropp i den gemensamma halspulsådern eller i de inre halsartärerna kan ge övergående ischemianfall, hjärninfarkt eller flyktig amauros (synnedsättning).
Blodförtunningsmedel
Sagittal sinustrombos
En sagittal sinustrombos är en blodpropp (trombos) som bildas i den stora venösa hjärnd Williams's sagittala sutur, vilket kan leda till ökat tryck inom hjärnan och potentiellt allvarliga komplikationer såsom hjärnskada eller stroke.
Intrakraniell emboli och trombos
Höftven
Trombofili
Trombofili refererer til et tilstand hvor der er en øget tendency eller dispositionsfaktor for at blive udsat for blodpropper (tromboser) som følge af forstyrrelser i koagulationssystemet. Dette kan skyldes genetiske mutationer, akviredte forhold eller en kombination heraf, der resulterer i en ændret balance mellem blodets tendens til at koagulere og dens evne til at opløse klumper af koaguleret blod. Trombofili kan have alvorlige konsekvenser, herunder større risiko for venøs tromboemboli (VTE), hjertinfarkt og stroke.
Lårbensven
Upper Extremity Deep Vein Thrombosis
Upper extremity deep vein thrombosis (UEDVT) refers to the formation of a blood clot (thrombus) in the deep veins of the upper limbs, including the arms, shoulders, and chest. This condition can occur as a result of various risk factors such as immobility, cancer, trauma, surgery, or the presence of a central venous catheter. UEDVT can lead to serious complications such as pulmonary embolism if the blood clot breaks off and travels to the lungs. Early diagnosis and treatment are crucial to prevent potential long-term consequences.
Portåder
En portåder är ett blodkärl eller ett system av blodkärl där blodflödet normalt flödar från en högre tryckregion till en lägre tryckregion, ofta refererande till den deoxigerade blodflödet från mag-tarmkanalen som passerar genom levern för att filtreras och näringsämnen absorberas.
Heparin
En mycket sur mukopolysackarid, bestående av lika delar sulfaterad D-glukosamin och D-glukuronsyra med sulfaminbryggor. Molekylvikten kan variera från sex- till tjugotusen. Heparin finns och produceras i lever, lungor, mastceller osv hos ryggradsdjur. Dess funktion är inte klarlagd, men det används för att förhindra blodlevring in vivo och in vitro, i form av olika salter.
Faktor V
Värme- och lagringslabilt plasmaprotein som påskyndar omvandlingen av protrombin till trombin vid blodkoagulation. Detta åstadkoms genom att faktor V bildar komplex med faktor Xa, fosfolipid och kalcium (protrombinaskomplex). Brist på faktor V leder till Owrens sjukdom.
Blodstillning
Heparin, lågmolekylärt
Heparinfraktioner med molekylvikter mellan 4000 och 6000 kD. Dessa lågmolekylära fraktioner har god blodproppslösande effekt. De kan tillföras med liten blödningsrisk, har längre halveringstid och mindre inverkan på blodplättarna än ofraktionerat heparin. De förebygger även effektivt svårare, postoperativ lungemboli.
Sinus cavernosustrombos
Blodproppsbildning av trombocyter och fibrin i hjärnans sinus cavernosus. Denna kan ha samband med infektion i och kring näshålorna, skallskada eller trombofili. Kliniska tecken omfattar bristande fun ktion i hjärnnerverna III, IV, V och VI, svullnad kring ögonhålorna, kemos, feber och synförlust.
Blodkoagulation
Den serie av processer som äger rum när blodets många koagulationsfaktorer samverkar och slutligen leder till bildandet av en olöslig fibrintromb. Förloppet kan indelas i tre steg: 1) aktivering av de n inre och yttre protrombinkonverteringsprocessen; 2) bildande av trombin; 3) bildande av stabila fibrinpolymerer.
Antifosfolipidsyndrom
Förekomst av antikroppar mot fosfolipider (antifosfolipidantikroppar). Ett flertal sjukdomar har samband med detta tillstånd, däribland systemisk lupus erythematosus (SLE) och andra bindvävssjukdomar, trombopeni och artär- eller ventromboser. Vid graviditet kan det orsaka abort. Halterna av antikardiolipinantikroppar är påtagligt höga.
Hålven, nedre
Blodproppssjukdomar
Blood clotting disorders, also known as coagulopathies, refer to a group of medical conditions that affect the body's ability to form blood clots or to regulate the formation of blood clots properly. These disorders can result in excessive bleeding or abnormal clotting, which can lead to serious complications such as stroke, heart attack, or organ damage.
Trombocytaggregationshämmare
Lateral sinustrombos
Infektiös eller icke-infektiös blodproppsbildning i hjärnans lateralsinus. Sepsistrombos kan vara förknippad med öroninflammation eller mastoidit. Skallskada, hjärntumörer, kirurgiska ingrepp, trombofili eller andra tillstånd kan leda till icke-septisk trombos. Till de kliniska kännetecknen hör huvudvärk, yrsel och ökat inre skalltryck. Utbredning av blodproppen till angränsande vener kan ge hjärnblödningar eller krampanfall.
Blödningstid
Blödningsvaraktigheten efter hudstick. En testmetod för mätning av funktionen hos kapillärer och blodplättar.
Trombektomi
Trombektomi är ett medicinskt ingrepp där en blodpropp (tromb) extraheras eller avlägsnas från ett blodkärl med hjälp av en speciell kirurgisk instrument, så kallad trombektomikateter. Detta görs vanligtvis för att återställa blodflödet och undvika komplikationer som cancrena eller andra permanenta skador på organ. Trombektomi kan utföras under öppen kirurgi eller med hjälp av mindre invasiva tekniker, såsom genom kateterisering av blodkärlen.
Fibrin-fibrinogennedbrytningsprodukter
Lösliga proteinfragment som bildas genom plasmins proteolytiska verkan på fibrin eller fibrinogen. FDP och dess komplexbildningar är till stor skada i den hemostatiska processen och en betydande orsak till blödning i samband med intravaskulär koagulation och fibrinolys.
Stentar
I en enkel medicinsk definition, betyder "stentara" att placera en liten, rörlig eller fast tubformad inläggning (en stent) inne i ett kärl, till exempel ett hjärtkranskärl eller en artär, för att hålla lumen (kärlets öppna passage) vidmakthållen och underlätta blodflödet. Stentar används ofta för att behandla åderförträngningar orsakade av ateroskleros eller andra tillstånd som kan orsaka skador på kärlen.
Protein S-brist
Protein S-brist (Protein S deficiency) är ett medfött tillstånd där individen har nedsatt mängd eller funktion av protein S, ett protein som hjälper till att reglera blodets koaguleringssystem. Detta kan öka risken för blodproppar (tromboser) och embolier. Protein S-brist kan vara ärftligt eller aquired.
Behandlingsresultat
Trombocytaggregation
Trombocytaggregering refererar till den process där blodplättar (trombocyter) i kroppen sammanlänkas med varandra för att bilda en blodpropp (trombus) i ett blodkärl. Denna process är en del av normala koaguleringsprocessen och hjälper till att stoppa blödningar vid skada. Trombocytaggregering aktiveras när blodplättarna kommer i kontakt med collagen i subendotelcellerna (celler som bildar en del av kärlväggen) eller när proteiner som kallas "koagulationsfaktorer" blir aktiva. När trombocyterna är aktiverade, utsöndrar de granula som innehåller substanser som gör att fler blodplättar attraheras och sammanlänkas med varandra, vilket resulterar i bildandet av en blodpropp.
Tarmkäxvener
Nyckelbensven
Läkemedelsavgivande stentar
"Läkemedelsavgivande stentar är medisinska implantat som placeras inuti kärl för att behandla hjärt- och kärlsjukdomar, där stenten långsamt avger en läkemedelssubstans över tiden för att förebygga kärlväxters (neointima) oönskade tillväxt och nya obstruktioner i det behandlade kärlet."
Protrombin
Prothrombin, också känt som faktor II, är ett protein involverat i blodets koagulationsprocess. Det produceras i levern och är enzymatisk aktivt när det omvandlas till sin aktiva form, trombin, av en annan koagulationsfaktor (Faktor Xa). Trombin spelar en central roll i koagulationskaskaden genom att konvertera fibrinogen till fibrin, vilket leder till bildningen av blodproppar och stoppar blödning.
Riskfaktorer
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Knävecksven
Halsvener
Blodplättar
Venös tromboemboli
"Venös tromboemboli (VTE) är en sammanfattande benämning på blodproppar (tromboser) i de djupa venerna, ofta i benen, och lungs slag (pulmonal emboli), som kan uppstå när en del av en blodpropp lossnar och transporteras med blodflödet till lungorna."
Antifosfolipidantikroppar
Protein C-brist
Protein C-deficit är ett genetiskt tillstånd där individen har nedsatt mängd eller funktionellt defekt protein C, som är ett protein involverat i blodets koagulationssystem. Protein C är en naturlig antikoagulant och hjälper till att förhindra överdrivet blodkoagulering. Protein C-deficit kan öka risken för blodproppar och tromboser, särskilt i venerna.
Hjärnsinus
Aktiverat protein C-resistens
En hemostatisk rubbning som kännetecknas av svag antikoagulansrespons på aktiverat protein-C (APC). Den aktiverade formen av faktor V (faktor Va) bryts ned långsammare av APC. Faktor V-Leidenmutation (R506Q) är den vanligaste orsaken till APC-resistens.
Lupuskoagulationshämmare
En antikropp mot fosfolipider, påvisad i samband med systemisk lupus erythematosus, antifosfolipidsyndromet och ett antal andra sjukdomstillstånd, samt hos friska individer. In vitro stör antikroppen konverteringen av protrombin till trombin och förlänger tromboplastintiden. In vivo har den en koagulationsfrämjande effekt, som leder till blodproppar i huvudsakligen de stora blodkärlen. Den ger vidare upphov till graviditetskomplikationer som fosterdöd och spontan abort, samt ett antal olika hematologiska och neurologiska komplikationer.
Trombocytaktivering
Trombocytaktivering refererer til den proces, hvor blodplader (trombocyter) ændrer deres form og funktion for at hjælpe med at stoppe blødning ved at danne blodpropper (tromboser). Denne proces involverer aktivering af receptorer på overfladen af trombocyttene, hvilket får dem til at klumpe sig sammen og udskille stoffer, der hjælper med at koagulere blodet. Trombocytaktivering kan udløses af forskellige stimuli, herunder skade på endotelcellerne (cellerne, der danner indersiden af blodkarrene), fremmedlegemer i blodet eller kemiske stoffer. Overdreven trombocytaktivering kan medføre en forhøjet risiko for at udvikle blodpropper, som kan medføre komplikationer som hjerteinfarkt og slagtilfælde
Tromboplastin
Tromboplastin, även känt som tissue factor (TF), är ett protein som utlöser blodets koagulationskaskad och orsakar bildning av blodproppar (tvärt stopp i blodflödet). Tromboplastin finns naturligt i celler som ligger utanför blodomloppet, såsom fibroblaster och endotelceller. När kroppen skadas och dessa celler skadas, kommer tromboplastinet frisläppas och aktivera koagulationskaskaden, vilket leder till bildning av blodproppar för att stoppa blödningen. Tromboplastin kan också användas i laboratoriet för att diagnostisera koagulationsrubbningar och påskynda koagulationen under vissa medicinska procedurer.
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Trombolysbehandling
Trombolysbehandling, även kallat trombolys eller tromblys, är en behandlingsform som innebär att man med hjälp av läkemedel försöker upplösa blodproppar (tromboser) i kroppen. Behandlingen ges intravenöst och verkar genom att omvandla plasmaproteinet plasminogen till plasmin, ett enzym som bryter ner blodkoagelns beståndsdel fibrin och därmed upplöser blodproppen. Trombolysbehandling används främst vid akut behandling av allvarlig stroke orsakad av en blodpropp i hjärnan, men kan även ges vid andra typer av tromboser som till exempel lungemboli och mesenterialtrombos. Behandlingen bör ges så snart som möjligt efter symtomdebut för att minska risken för varaktiga skador orsakade av syrebrist i drabbade vävnader.
Warfarin
Warfarin är ett blodtunnande medel som används för att förebygga blodproppar och stroke hos patienter med flera olika former av sjukdomar, till exempel förebyggande behandling efter djup venös trombos (DVT) eller lungemboli, samt för patienter med rytmrubbningar som atrier fibrillation. Warfarin verkar genom att hämma enzymet vitamin K-epoxidreduktas, vilket minskar nivåerna av aktiva former av vitamin K och därmed påverkar koagulationsfaktorernas syntes i levern. Det tar vanligtvis några dagar innan warfarin når full verkan, och effekten måste övervakas genom regelbundna INR-mätningar (international normalized ratio) för att undvika ökad blödningsrisk. Warfarindoseringen är individerell och kan variera beroende på patientens ålder, vikt, leverfun
Uppföljningsstudier
Njurvener
En medicinsk definition av 'njurvener' är den struktur i njuren som filtrerar blodet och producerar urin. Det består av små blodkärl (glomerulus) inneslutna av en dubbelväggad hölje (Bowmans kapsel). Njurven tar hand om att reglera vattnets, saltets och näringsämnenas balans i kroppen, samt att avlägsna skräp- och giftiga ämnen.