Hjärntrombos
Proppbildning av blodplättar och fibrin i en hjärnartär eller hjärnven, vilket kan leda till hjärninfarkt. Artärtrombos är förknippad med intrakraniell ateroskleros, men kan även bero på koaguleringsstörningar (se trombofili). Ventrombos i hjärnan kompliceras ofta av hjärnblödningar.
Hjärnsinus
Sinustrombos, intrakraniell
Intrakraniell sinus trombos (CVT) refererer til en blodprop som dannes i en af de venøse sinus i hjernen, inklusive de transversale, sigmoide, sagittale og caverneuse sinus. Dette kan føre til ødem, opblødning og eventuel nekrose i det omkringliggende hjernevæv, med potentiale for alvorlige neurologiske symptomer og komplikationer, såsom hovedpine, synslidelser, kramper, afvigelser i bevidstheden og endda død.
Blodådror
"Blodådror, eller venösa systemet, är ett nätverk av rörliga strukturer som transporterar blod till hjärtat från kroppens vävnader, oftast med lägre syre- och närings halter än arteriella systemet. De har tunnare muskel- och elastisk vävnad än artärer och innehåller valvular mekanismer för att förhindra återflödet av blod."
Sagittal sinustrombos
En sagittal sinustrombos är en blodpropp (trombos) som bildas i den stora venösa hjärnd Williams's sagittala sutur, vilket kan leda till ökat tryck inom hjärnan och potentiellt allvarliga komplikationer såsom hjärnskada eller stroke.
Superior Sagittal Sinus
The Superior Sagittal Sinus is a large venous channel located in the midline of the brain, running along the upper surface of the falx cerebri (a fold of dura mater that separates the two hemispheres of the brain). It receives blood from the cerebral veins and drains into the confluence of sinuses, which later joins the internal jugular vein and returns the blood to the heart.
Kärlmissbildningar i centrala nervsystemet
Kilbenshåla
Vena saphena
"Vena saphena" refererer til to store venøse blodårer i det subkutane veneriske system, der tømmer blod fra benene til bækkenet. Den store safenusvene (Vena saphena magna) begynder som en forlængelse af dorsalvenen på foden og løber op ad medial siden af underbenet og lårbenet, inden den munder ud i femoralvenen. Den lille safenusvene (Vena saphena parva) begynder ved knæskålen og løber op ad lateral siden af underbenet, inden den munder ud i ydre sartoriusvenen eller direkte i femoralvenen. Disse vener er vigtige for kredsløbet i benene og kan være involveret i patofysiologiske tilstande som varikositeter og dyb venøs trombose.
Sinus cavernosus
Intrakraniell emboli och trombos
Ventrombos
"Ventrikulärm septaldefekt (VSD)" är en medicinsk term som refererar till ett hjärtfel orsakat av ett hål i det muskulära skiltet (septum) mellan kammaren (ventrikeln) på vänster och höger sida av hjärtat. Detta ledde vanligtvis till en blandning av syrefattigt (blå) blod från höger ventrikel och syresättat (rött) blod från vänster ventrikel, vilket kan orsaka cyanosi och andra symtom beroende på storleken och lokaliseringen av defekten.
Cerebral infarkt
Uppkomst av områden av nekros i hjärnan till följd av otillräckligt blodflöde, arteriellt eller venöst. Hjärninfarkter indelas allmänt efter hjärnhalva (dvs vänster eller höger), lob (t ex främre lob) , artärnät (t ex främre hjärnartär) och etiologi (t ex emboli). Syn. cerebral infarkt.
Portåder
En portåder är ett blodkärl eller ett system av blodkärl där blodflödet normalt flödar från en högre tryckregion till en lägre tryckregion, ofta refererande till den deoxigerade blodflödet från mag-tarmkanalen som passerar genom levern för att filtreras och näringsämnen absorberas.
Varicose Veins
'Varicose veins' are gnarled, swollen, and twisting veins that most often occur in the legs and feet. They happen when the valves inside the veins stop working properly, causing blood to pool rather than flow back up toward the heart. This can lead to symptoms such as aching, cramping, or burning sensations in the legs, as well as visible, bulging veins under the skin. In some cases, varicose veins may also pose a risk for more serious complications like ulcers and blood clots if left untreated.
Cerebral pares
En heterogen grupp av icke fortskridande motoriska störningar orsakade av kronisk hjärnskada, som uppkommit under prenataltiden, perinatalperioden eller de allra första levnadsåren. De fyra viktigaste undertyperna är spastisk förlamning, atetos, ataktisk och blandad cerebral pares, bland vilka de spastiska formerna är vanligast förekommande. Störningarna kan variera mellan försämrad finmotorisk ko ntroll och svåra spasmer i samtliga lemmar. Spastisk diplegi (Littles sjukdom) är den vanligaste subtypen. Syn. hjärnförlamning.
Färgultraljud
Ultraljudsdoppler, transkraniell
Transcranial ultrasound Doppler (TCD) is a non-invasive diagnostic technique that uses high-frequency sound waves to measure the velocity of blood flow in the cerebral blood vessels located in the skull, providing information about the status of the intracranial vasculature and cerebral hemodynamics.
Lårbensven
Mellersta hjärnartär
Hjärnaneurysm
Medfödd eller förvärvad utbuktning i kärlväggen av blodkärl i hjärnan. Säck- eller bärformade åderbråck är den vanligaste varianten och bildas oftast vid artärförgreningar nära hjärnbasen. Bristning leder till subaraknoidalblödning eller intrakraniella blödningar. Jätteaneurysm (>2,5 cm i tvärsnitt) kan trycka ihop intilliggande vävnadsstrukturer, inkl. okulomotoriska nerven (tredje hjärnnerven).
Lungvener
Halsvener
Datortomografi
Magnetisk resonanstomografi
Bildbehandling, datorstödd
Mediainfarkt
Utveckling av koagulationsnekros efter ischemi i någon del av det område som försörjs av den mellersta hjärnartärens kärlsystem. Kliniska tecken är kontralateral svaghet och känselbortfall i arm och ansikte och kontralateral homonym hemianopsi. Utbredda hemisfärskador kan leda till afasi, alexi, agrafi, akalkuli, fingeragnosi, anosognosi och apraktagnosi.
Hjärna
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Malaria, cerebral
Ett sjukdomstillstånd kännetecknat av extremt sömnbehov eller koma i förening med infektion av Plasmodium falciparum (och sällan av andra plasmodiumarter). Initiala kliniska manifestationer är huvudvärk, krampanfall och varierande medvetandegrad, vilka snabbt förvärras och leder till koma. Patologiska tecken utgörs av hjärnkapillärer fyllda med parasitinvaderade erytrocyter och en mängd små härdar av kortikal och subkortikal nekros.
Tarmkäxvener
Hjärnischemi
Njurvener
En medicinsk definition av 'njurvener' är den struktur i njuren som filtrerar blodet och producerar urin. Det består av små blodkärl (glomerulus) inneslutna av en dubbelväggad hölje (Bowmans kapsel). Njurven tar hand om att reglera vattnets, saltets och näringsämnenas balans i kroppen, samt att avlägsna skräp- och giftiga ämnen.
Navelvener
Höftven
Hjärnblödning
Blödning i någon hjärnhalva, inklusive lobär blödning, blödning i den subkortikala vita substansen och de basala ganglierna. Vanligen associerade tillstånd är högt blodtryck, intrakraniell arterioskle ros, intrakraniella aneurysm, skallskada, intrakraniella kärlmissbildningar, cerebral amyloid angiopati och hjärninfarkt.