Hjärtbristning
Bristning i hjärtats väggar, i de inre förmaks- eller kammarskiljeväggarna, papillarmusklerna eller chordae tendinae (papillarmusklernas sensträngar), eller i någon av hjärtklaffarna. Sådana bristningar kan uppkomma till följd av en rad olika patologiska tillstånd, men oftast är de en följd av hjärtinfarkt.
Hjärtbristning efter infarkt
Bristning
En medicinsk bristning definieras som en plötslig, ofrivillig och kraftfull kontraktion av musklerna i livmodern, vilket orsakar smärta och kan leda till förtida födsel.
Ventrikelseptumruptur
Ventrikulär remodeling
"Ventrikular remodeling" refererar till de strukturella och funktionella förändringar som sker i hjärtats ventrikel(ar) efter ett skada, såsom ett hjärtinfarkt eller högt blodtryck. Detta innebär en utvidgning och förändring av kamrornas form, tjocklek och funktion, vilket kan leda till sämre pumpfunktion och ökat risk för komplikationer som hjärtsvikt.
Hjärtaneurysm
Utvidgning av en del av hjärtkammarens vägg, oftast den vänstra, eller, sällan, en säckformad utbuktning genom väggen (falskt hjärtbråck). Tillståndet följer vanligtvis på en hjärtinfarkt, men även andra orsaker, som t ex bakteriell endokardit eller fysisk skada, har beskrivits.
Inferior Wall Myocardial Infarction
"Inferior wall myocardial infarction" refers to a type of heart attack in which there is reduced or blocked blood flow to the inferior (lower) region of the heart muscle, specifically the right coronary artery territory. This results in damage or death of the heart muscle cells due to lack of oxygen and nutrients, leading to symptoms such as chest pain, shortness of breath, and abnormalities on an electrocardiogram (ECG). Treatment typically involves medications, lifestyle changes, and possibly procedures such as angioplasty or bypass surgery to restore blood flow.
Mjältbristning
Mjältbristning, även känd som jaundice eller icterus, är ett tillstånd där kroppen accumulerar gul-grön pigment, kallat bilirubin, orsakad av en ökning av obundet bilirubin i blodet. Detta kan bero på en mängd olika sjukdomar eller tillstånd, inklusive lever- och gallvägssjukdomar, hematologiska störningar och vissa infektioner.
Aortabristning
Bristning i aortavävnaden. Kan vara aneurysmbristning eller bristning till följd av fysiskt våld.
Hjärtsvikt
Kammartakykardi
Nisoldipin
Nisoldipine är ett calciumkanalblockerande läkemedel som används för att behandla högt blodtryck och angina pectoris (svårigheter att andas eller smärta i bröstet orsakad av otillräcklig blodförsörjning till hjärtat). Det verkar genom att vidga blodkärlen, vilket sänker blodtrycket och förbättrar blodflödet till hjärtat.
Kammarseptum
Kammarseptum är ett membran som delar hjärtat i två separata kamrar, den vänstra och högra. Det består av tjockt muskelvävnge och har en speciell struktur med öppningar (valv) och fibrosa trådar (tendinösa kordager), som reglerar flödet av blod mellan kamrarna och förhindrar att blodet från de två cirkulationssystemen blandas. Kammarseptumets funktion är att separera syresatta blodet i den vänstra kammaren från det ofullständigt syresatta blodet i den högra, innan det pumpas ut till respektive kropp och lungor.
Livmoderbristning
En fullständig bristning i livmoderväggen, med eller utan utdrivning av fostret. Bristningen kan bero på skada, upprepade graviditeter, stort foster, äldre ärrbildning, eller obstruktion.
Kroppsytepotential
Registrering av elektrofysiologiska data inom ett kroppsområde genom analys av ytpotentialer för att få fram en fullständig bild av effekten av hjärtats elektriska strömmar på kroppsytan. Metoden har används bl a för diagnostisering av äldre hjärtinfarkter. Metodens komplexitet begränsar dock dess användbarhet.
Hjärtmuskel
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Kateterablation
Avlägsnande av vävnad med hjälp av elektrisk ström via elektroder placerade i den yttre änden av en kateter. Kraftkällor är oftast likström (likströmschock) eller växelström vid 750 kHz. Tekniken används oftast för att ta bort AV-förbindelsen eller tillförselvägar för att avbryta AV-överledningen och åstadkomma AV-block vid behandlingen av olika takyarytmier.
Vänsterkammardysfunktion
Vänsterkammardysfunktion (LVDF) är ett samlingsbegrepp för olika former av mekaniska eller elektriska hjärtfunktionsstörningar som påverkar vänster kammare, innefattande nedsatt kontraktilitet, relaxation och/eller sämre koordinering av muskulaturen i den vänstra hjärtkammaren, vilket kan leda till pumpfunktionsstörningar och sämre hjärtklappning.
Elektrokardiografi
Behandlingsresultat
Hjärtkammarfunktion, vänster
Slagvolym
I en enkel mening kan 'slagvolym' definieras som volymen av blod som pumpas ut från hjärtat under en enskild hjärtslagcykel. Det mäts vanligtvis i milliliter (ml) och ger en indikation på hjärtats pumpleistung. En normalt fungerande vuxen hjärta har vanligtvis ett slagvolym på ungefär 70-80 ml per slag.
Hjärtkammare
Hjärtsjukdomar
Hjärtsjukdomar är en samlande benämning på en grupp medicinska tillstånd som drabbar hjärtats struktur och funktion, inklusive ischemiska sjukdomar som angina pectoris och hjärtinfarkt, rytmdisturbanser såsom fibrillation och fladderhjärta, strukturella eller mekaniska abnormaliteter som hjärtsvikt, valvular problem och angeboreda missbildningar.
Ekokardiografi
Elektrofysiologiska tekniker, hjärta
Hjärtfel, medfödda
Hjärttransplantation
En hjärttransplantation är en chirurgisk proceduren där ett skadat eller funktionshindrat hjärta ersätts med ett friskt och kompatibelt donatorhjärta, vanligtvis från en avliden donator. Detta åtgärd genomförs som en livräddande behandling för personer med allvarlig hjärtsjukdom som inte kan behandlas effektivt med andra metoder.
Uppföljningsstudier
Sjukdomsmodeller, djur
Prospektiva studier
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Riskfaktorer
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Fosterhjärta
Hjärtat i foster hos djurarter som föder levande ungar, under tiden efter embryonalstadiet. Arbeten om embryots hjärta indexeras som HJ
Koronar-bypass
Kirurgisk behandling av ischemisk kranskärlssjukdom genom transplantation av ett stycke av vena saphena (rosenådern), arteria mammaria eller annat ersättningsmaterial mellan aortan och den täppta kransartären, bortom den sjukliga förändringen.
Prognos
I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.
Hjärtklaffar
Senskador
Hjärtförmak
De hjärtkammare som blodet kommer till efter cirkulation.
Magnetisk resonanstomografi
Hjärtblock
Aortabråck, buk
Hjärtstopp, framkallat
Hjärtfunktionstester
"Hjärtfunktionstestar är en grupp diagnostiska tester, inklusive elektrokardiogram (ECG), stress ECG, echokardiogram och scintigrafi, som används för att utvärdera olika aspekter av hjärtats struktur och funktion, såsom elektrisk aktivitet, pumpförmåga och blodflöde, med syfte att upptäcka och bedöma hjärtsjukdomar eller riskfaktorer."
Sår, icke-penetrerande
En "icke-penetrerande sår" definieras som en yttre skada på huden eller vävnader närmast under huden, utan att det genomtränger huden och når djupare vävnader eller organ. Det kan orsakas av mekanisk trauma, som exempelvis vid en slag, fall eller friktion, men även vara relaterat till vissa medicinska tillstånd, såsom diabetesrelaterade ulcerationer eller ischemiska sår.
Myokardischemi
Myokardischemi refererar till sänkt blodförsörjning (ischemisk) till hjärtmuskulaturen (myokard), orsakad av ett obalanserat förhållande mellan hjärtats krav på syre och den tillgängliga syretillförseln. Det kan vara relaterat till åderförkalkning, blodproppar eller andra hjärtsjukdomar.
Datortomografi
Hjärnaneurysm
Medfödd eller förvärvad utbuktning i kärlväggen av blodkärl i hjärnan. Säck- eller bärformade åderbråck är den vanligaste varianten och bildas oftast vid artärförgreningar nära hjärnbasen. Bristning leder till subaraknoidalblödning eller intrakraniella blödningar. Jätteaneurysm (>2,5 cm i tvärsnitt) kan trycka ihop intilliggande vävnadsstrukturer, inkl. okulomotoriska nerven (tredje hjärnnerven).
Kranskärlssjukdom
Hemodynamik
Hjärt-kärlmodeller
Retrospektiva studier
Blodkärlsprotesimplantation
Hjärtminutvolym, låg
Tillstånd med minskad minutvolym, oftast hos patienter med hjärtsvikt till följd av kärlsjukdom, högt blodtryck, hjärtmuskelsjukdom, klaffel eller hjärtsäckssjukdom.