"Hudtemperatur är den uppmätta temperatur som registreras på ytan av huden, och kan användas som ett indirekt mått på kroppens inre temperatur eller som en indikation på hudens aktuella termoregleringsrespons."
Organismens funktioner för att reglera kroppstemperaturen genom uppvärmning eller avkylning.
Den förhållandevis konstanta temperatur som kroppen normalt håller (hos människan 37 grader C) och som regleras från mellanhjärnan.
Termografi är en teknik som mäter och skapar bilder av infraröd värmestrålning som utsänds från objekt eller ytor, vilket ger information om deras temperaturfördelning.
Avsaknad av värme eller temperaturer märkbart under den normala.
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
"Svettning" är en fysiologisk process där kroppen producerar svett som en reaktion på upphettning eller stress, för att hjälpa till att reglera kroppstemperaturen genom att kyla ned huden när svetten avdunstar.
En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.
Ofrivillig sammandragning och vibration i musklerna. Det är en fysiologisk värmealstringsmetod hos människa och andra däggdjur.
Thermosensing kan definieras som förmågan hos levande celler eller proteiner att uppfatta och svara på temperaturförändringar i sin omgivning. Detta är en viktig biologisk process som reglerar en rad cellulära funktioner, inklusive celldelning, differentiering, apoptos (programmerad celldöd) och inflammatoriska svar. Många proteiner, såsom heat shock proteiner och G-protein-kopplade receptorer, är involverade i thermosensingprocessen. Temperaturförändringar kan leda till konformationsförändringar hos dessa proteiner, vilket aktiverar en signalkaskad som leder till ett cellulärt svar.
En medicinsk kontext är en termometer (eller febertermometer) ett instrument som mäter kroppstemperaturn, oftast underarmen, munnen eller ändå i ett svalg. Den används vanligtvis för att diagnosticera feber eller andra tillstånd som kan påverka kroppstemperaturen.
Hudens funktioner hos människor och djur. Hit räknas även pigmentering av huden och dess annexa.
I en medicinsk kontext kan 'kläder' defineras som:
En samling tillstånd framkallade av för kraftig exponering för eller överansträngning under extrem värme. Hit hör värmekramper, som är icke-akuta och kan behandlas med saltkompensation, värmeutmattning, som är allvarligare och måste behandlas med vätske- och saltkompensation, och värmeslag, som oftast drabbar de äldsta och yngsta, särskilt de äldre, och åtföljs av kramper, förvirring eller koma, och som behandlas med nedkylning och vätske- och saltersättning.
I anatomisk terminologi refererer "fingrar" til de små, slanke lemmer på hænderne hos mennesker og visse dyr, der normalt er fem på hver hand. De består af tre knogler, kaldet falanger, samt en mindre knogle i hver fingerspids, kaldet den terminal phalanx. Fingrene har en række muskler og senevner, der gør det muligt for dem at bøje, strække og foretage fine motorbevægelser.
Raynaud's phenomenon is a condition that affects the blood vessels, often in the fingers and toes, causing them to narrow (constrict) in response to cold temperatures or stress, leading to discoloration and symptoms such as numbness, pain, and pins-and-needles sensations.
Placering av kropp eller föremål eller delar därav i en vätska.
'Värmeceptorer' är en typ av sensoriska receptorer som är specialiserade till att detektera temperaturförändringar och svara på uppvärmning i kroppen eller omgivningen hos levande organismer, inklusive människor. De aktiveras när temperaturen ökar och sänder nervsignaler till centrala nervsystemet för att initiera en adekvat termoregleringsrespons med syfte att hålla kroppstemperaturen inom ett normalt intervall och upprätthålla homeostas. Värmeceptorer finns i huden och slemhinnor, men även i djupare vävnader som muskler och inre organ. De kan också bidra till vår känsla av värme eller smärta beroende på intensiteten av den uppvärmande stimulansen.
Det band i det elektromagnetiska spektret som vanligtvis upplevs som värme. De infraröda strålarna har längre våglängder än det synliga ljuset och når in i mikrovågsfrekvenserna. Infrarött ljus används för värmebehandling och för uppvärmning av mat.
I medicinsk kontext kan "kallt klimat" definieras som ett klimat med låga temperaturer, ofta under 0°C (32°F), under en betydande del av året. Detta kan ha en negativ inverkan på människors hälsa och välbefinnande, särskilt för dem som inte är vana vid sådana temperaturförhållanden. Kallt klimat kan öka risken för hypotermi, frostskador och andra relaterade hälsoproblem.
I en enda mening kan man definiera vibration inom en medicinsk kontext som "den rörelse och de skälvningar som uppstår när kroppsdelar eller strukturer vibrerar oroväckande eller smärtsamt, ofta orsakat av exponering för mekaniska krafter eller störningar i kroppens funktion." Detta kan inträffa till följd av olika sjukdomstillstånd eller yttre faktorer, såsom användande av vissa maskiner eller verktyg.
Förändring av hudens struktur och elasticitet med tiden. Den kan vara en effekt av fysiologiskt åldrande eller av ultraviolett bestrålning, vanligtvis genom exponering för solljus.
Hudsjukdomar är sjukdomar som primärt påverkar huden och dess anhangseler, inklusive naglar, hår och slemhinnor i nära anslutning till huden. Dessa sjukdomar kan vara orsakade av olika faktorer som infektioner, autoimmuna störningar, genetiska faktorer, allergier eller miljöfaktorer. Hudsjukdomar kan variera från milda till livshotande och kan påverka individens utseende, funktion och kvalitet på livet. Exempel på hudsjukdomar inkluderar eksem, psoriasis, acne, svampinfektioner och hudcancer.
Graden av vatten(ånga) i en gas, t ex luft.
Thermometry är ett medicinskt begrepp som refererar till mätning och registrering av kroppstemperatur hos en patient som en indikation på deras hälsotillstånd eller sjukdomszustand. Detta kan utföras med hjälp av olika typer av termometrar, inklusive orala, rektala, axillära och öronterminaler. Kroppstemperaturen används ofta som en indikation på feber eller hypotermi och kan hjälpa till att ställa diagnoser och övervaka effekterna av behandlingar.
Utnyttjande av värme för att höja omgivningstemperaturen, eller metoderna för att åstadkomma denna effekt. Termen får ej förväxlas med det fysikaliska begreppet "värme".
Cancer i huden.
Lägre kroppstemperatur än normalt, särskilt hos varmblodiga djur. Hos människor uppkommer hypotermi vanligen genom olyckshändelse eller på annat sätt oavsiktligt.
I medicinsk kontext, refererar "pung" vanligtvis till en liten, sluten ficka eller utbuktning i kroppen som innehåller vätska eller luft. Ett exempel på detta är den gallfilt som finns i levern och hjälper till att filtrera Gallan. En annan användning av termen "pung" inom medicinen är scrotum, den lösa säcken av hud som hos mannen innehåller testiklarna.
"Regionalt blodflöde" refererar till mängden blod som flödar genom ett specifikt område eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det uttrycks vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). Regionalt blodflöde kan mätas och övervakas för att bedöma hälsa och funktion hos olika organ och vävnader, samt för att diagnosticera och övervaka sjukdomar eller skador som påverkar blodförsörjningen till ett visst område.
En behandlingsform som innebär bruk av lokal eller allmän nedkylning i terapeutiskt syfte. Selektiv förstörelse av vävnad genom nedfrysning är fryskirurgi.
Den yttersta delen av de nedre extremiteterna (benen) hos ryggradsdjur, bestående av tarsus (ankeln), metatarsus (mellanfoten), falangerna (tåbenen) och mjukvävnaderna kring dessa.
En metod för icke-invasiv, kontinuerlig mätning av mikrocirkulation. Tekniken bygger på Dopplereffektvärden av slumpmässigt spritt lågenergilaserljus från statiska strukturer och vävnadspartiklar i rörelse.
Koldioxid i fast form, vilken används som kylmedel. Kokpunkten (sublimationspunkten) är 78,4 minusgrader (Celsius). Syn. kolsyreis.
Tillstånd, i vilket utrymmen i sjukhus, laboratorier, bostäder, djurhus, arbetsplatser, rymdfarkoster osv har tekniskt kontrollerade luft- och temperaturförhållanden, belysning, fuktighet, ventilation och andra förhållanden i omgivningen.
"Skyddskläder är klädesplagg eller accessoarer som används för att förhindra exponering av användaren för skada, smitta eller farliga substanser under arbete eller andra aktiviteter."
Unconscious water loss, also known as involuntary dehydration, refers to the loss of body water that occurs outside of an individual's conscious control, such as through respiration, perspiration, and urination.
I medicinsk kontext, definieras 'hand' som den del av armen som sträcker sig från handleden (wrist) till fingertopparna. Den består av ett antal ben (bones), muskler, senor och nerver som tillsammans ger handen förmågan att röra sig, känna och gripa tag i objekt. Handens precision och styrka gör den unik bland kroppens lemmar och möjliggör komplexa aktiviteter såsom skrivande, klappning, ätande och manipulation av små föremål.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
I medicinsk kontext, refererar "svans" vanligtvis till coccyx, även känd som lilltå eller stjärtbenet. Detta är den nedre, triangulära delen av ryggraden som består av en till fem sammanvuxna ryggkotor och hittas hos de flesta däggdjur, inklusive människan. Även om svansen hos många djur har en funktionell roll i balans och rörelse, är coccyx hos människor oftast stillasittande och utgör endast ett mindre antal muskler och ligament. I vissa fall kan coccyx skada eller dislokera, vilket kan orsaka smärta eller obekvämlighet.
Piloerection, även känt som "hårbottenstånd", är en reflexiv muskelkontraktion hos däggdjur, inklusive människor, där små muskler (arrector pili) i huden vid basen av varje hårstrå förminskar hårsäckens öppning och får håret att resa sig rakt upp. Detta är en resterande reaktion från våra förfäder som hade ett tjockare pälsbälte, där piloerektionen hjälpte till att fluffa ut deras päls och öka isoleringen för att hålla varmt. I människor är effekten ofta mer synlig i form av "gåshud", där huden blir knottrig på grund av den kontraherande muskulaturen under huden.
Funktionerna hos levande organismer och deras kroppsdelar, samt de fysiska och kemiska faktorer som hör samman därmed.
Trumhinna (tricuspid valve) är en hjärtklaff som kontrollerar blodflödet mellan höger kammare och höger lungartär i hjärtat. Den består av tre flikar (latin: tricuspid) och har till uppgift att förhindra att blod flödar tillbaka när hjärtat contrakteras.
Jordens atmosfär, bestående huvudsakligen av syre (ca 1/5), kväve (ca 4/5) och mindre mängder koldioxid, andra gaser och partiklar.
En tår är en klar, vattenartad vätska som produceras av lacrimalkörtlarna och andra accessoriska körtlar i ögat, med syfte att hålla ögats yta fuktig, skydda det från skador, och hjälpa till att klara bort främmande partiklar. Tårer innehåller också immunproteiner, salt och andra substanser som bidrar till ögats hälsa och funktion.
Ett tillstånd som uppstår till följd av förlust av stora mängder kroppsvätska.
Den nedre delen av armen (antebrachium), mellan armbågen och handleden.
Epikutan- eller intradermaltest för påvisande av fördröjd eller omedelbar överkänslighet. Testmetoderna används vid diagnosticering av överkänslighet eller bestämning av cellulär immunitet.
Onormal höjning av kroppstemperaturen, oftast till följd av något sjukdomsförlopp.
Skador i allmänhet på fingrarna.
"Idrottsprestation" kan definieras som den fysiska och mentala förmågan att utöva en sport på ett högt och konkurrenskraftigt plan, ofta mätt genom tävlingar eller andra standardiserade mått. Denna förmåga bygger vanligtvis på en kombination av naturlig talang, träning, erfarenhet, motivation och fysiskt tillstånd. Idrottsprestation kan variera över tid och kan påverkas av en rad olika faktorer, inklusive skador, psykologiska faktorer, livsstil och åldrande.
I medicinsk kontext, betyder 'beröring' oftast kontakt mellan en vårdgivares händer och en patients kropp, använt som ett tillvägagångssätt för att undersöka, behandla eller ge komfort.
"The rectum is the lower end of the digestive tract, serving as a storage site for stool before it is eliminated from the body."
'Sympathetic postganglionic fibers' are post-synaptic neurons that arise from the paravertebral and prevertebral ganglia of the sympathetic nervous system, transmitting signals to target organs such as sweat glands, blood vessels, and visceral smooth muscles, thereby regulating various physiological functions like heart rate, blood pressure, and pupillary dilation.
I medicinsk kontext, "seasons" refererer ofte til sæsonelle variationer i forekomsten eller alvorligheden af bestemte sygdomme eller helbredsproblemer. For eksempel kan man have en højere forekomst af influenza og andre respiratoriske infektioner i vintermånederne, mens allergier ofte er værre om foråret og sommeren på grund af øget eksponering for pollen og andre allergener. Sæsonvariationer kan også ses i mental sundhed, hvor sæsoner med mindre dagslys (som i efteråret og vinteren) kan være forbundet med en øget risiko for depression og andre affektive lidelser.
Den fysiologiska minskningen av blodkärls tvärrsnitt genom sammandragning av kärlens glatta muskulatur.
Upptagning av ett ämne i huden.
Tillstånd med smärta i någon lem eller annan kroppsdel, hyperestesi och lokal, autonom funktionsrubbning till följd av mjukvävnads- eller nervskada. Smärrtan är ofta förenad med rodnad, hudtemperaturförändringar, onormal sudomotorisk aktivitet (svettstimulering) eller ödem. Smärtintensitet och andra manifestationer står inte i proportion till vad som kan förväntas av den utlösande händelsen. Två typer av tillståndet har beskrivits: typ1 (reflexdystrofi) och typ 2 (kausalgi).
Förändring av det elektriska motståndet i huden i samband med känslomässiga reaktioner och vid vissa andra tillstånd.
Onormalt hög temperatur, avsiktligt framkallad lokalt eller i hela kroppen hos levande varelser, oftast med hjälp av bestrålning, ultraljud eller läkemedel.
Vatten i fast fas. Naturligt bildad is har hexagonal struktur.
Nedsatt eller saknad känslighet för hudstimulering.
Onormalt låg kroppstemperatur, avsiktligt framkallad hos varmblodiga djur.
Enkla svettkörtlar som utsöndrar svett direkt på huden.
Skelettmuskulaturens förbrukning av energi. Belastningsintensiteten kan mätas som syreförbrukning, värmeproduktion eller hjärtfrekvens. Hit hör också utmattning, ett psykologiskt mått på energiuttömning.
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
Reflektorisk sympatisk dystrofi (RSD), også kendt som kompleks regional smertesyndrom type 1 (CRPS-1), er en neurologisk lidelse, der karakteriseres ved uhensigtsmæssige og abnorme aktiveringer af det sympatiske nervesystem, der fører til kronisk, ofte brændende smerte i en ekstremitet (arm eller ben). Lidelser opstår som regel efter en skade, operation eller anden type trauma, men kan også forekomme uden en åbenlys årsag. Andre symptomer inkluderer ændret hudfarve, svedthed, forhøjet eller nedsat temperatur, stivhed, svaghed og bevægelsesnedgang i den berørte lem. RSD er en relativt sjælden tilstand, der ofte er vanskelig at diagnostisere og behandle, men tidlig indgreb kan forbedre prognosen og reducere s
I medicinsk kontext, betyder "förnimmelse" vanligtvis den subjektiva upplevelsen av en känsla eller ett skeende i kroppen, såsom smärta, temperatur, tryck, vibrationer eller ljud. Exempel: "Pacienten rapporterade en förnimmelse av brännande smärta i bröstet".
En skyddshandskar är en typ av handskar som används för att förhindra smitta och kontaminering genom direkt fysisk kontakt mellan användaren och ett potentialt infektiöst objekt eller miljö. Skyddshandskar är vanligen tillverkade av latex, vinyl eller nitril och ska enligt rekommendationer från myndigheter som WHO och CDC användas tillsammans med andra skyddsåtgärder som handhygien och personlig skyddsutrustning (PPE). Skyddshandskar används inom flera yrkeskategorier såsom vårdpersonal, forskare, laboratoriepersonal och i industriella tillämpningar där risk för kontamination eller skada föreligger.
Läkekonst som bygger på traditionella, orientaliska föreställningar och praxis.
Färgning av huden.
Oftast regelbunden, fysisk aktivitet avsedd att leda till god fysisk kondition och hälsa.
Anpassning till en ny omgivning eller till förändring i den befintliga.
Alla aspekter av kroppstvätt med kroppen nedsänkt i badmediet, båda för den personliga hygienens skull och av medicinska skäl.
Plötslig, tillfällig värmekänsla som kan upplevas av kvinnor i menopausen.
Bruk av cykel som transportmedel. Hit hör dock inte användning av testcykel för t ex ergometri.
Avstängning av sympatiska nervbanor, med insprutning av bedövningsmdel, vid någon av fyra nivåer: blockad av perifera nerver, blockad av sympatiskt ganglion, extraduralblockad och subaraknoidblockad.
Anestesi genom insprutning av bedövningsmedel i epiduralrummet.
"Andning, eller respiration, är ett vitalt fysiologiskt process där luft intas och utsöndras via lungorna, för att möjliggöra syre-kolmonoxid-utbyte mellan kroppen och omgivningen."
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Cytostatika är en grupp av läkemedel som används inom cancerbehandling för att hämma celldelningen och celltillväxten i tumörer. De verkar genom att störa DNA-syntesen eller mitosen, vilket resulterar i att cellerna inte kan dela sig eller växa normalt. Cytostatika används ofta i kombination med andra behandlingsmetoder som strålbehandling och kirurgi för att minska tumörstorleken och förhindra spridning av cancerceller i kroppen.
'Svett' är kroppens naturliga vätska som utsöndras genom svettkörtlarna, främst för att reglera kroppstemperatur och kyla av kroppen genom evaporation när den kommer i kontakt med luften.
Onormalt kraftig svettning, ffa på handflator, fotsulor, i armhålor, ljumskar och perineum. Svettningen tros ha emotionella orsaker. Generellt stark svettning kan orsakas av varm och fuktig omgivning, feber eller fysisk ansträngning.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
"Bröstkorg" (thorax) är inom medicinen den del av kroppen som omsluts av revbenen, bröstbenet och ryggkotorna, och innehåller lungorna, hjärtat och andra viktiga organ.
En yrkesdisciplin, inom vilken utövas traditionella, kinesiska metoder för akupunkturbehandling av sjukdomar genom isättande av nålar längs bestämda banor eller meridianer.
"Vasomotoriska systemet är ett delsystem i nervsystemet som kontrollerar diameteren på blodkärlen genom att reglera glatt muskelns kontraktion och relaxation, vilket påverkar blodflödet och trycket i kroppen."
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
Regelbundet återkommande, i cykler om ca 24 timmar, biologiska aktiviteter, som t ex känslighet för läkemedel och stimuli, hormonutsöndring, sömn, ätande osv. Denna rytm tycks styras av en biologisk k locka, som följer återkommamde perioder av dagsljus och mörker.
Den del av nervsystemet som reglerar de icke viljestyrda kroppsfunktionerna. Det utgörs av det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.
Fortlöpande mätning av fysiologiska processer, blodtryck, puls, urinutsöndring, reflexer, andning osv hos en patient eller försöksdjur. Hit hör även farmakologisk övervakning, mätning av tillförda läkemedel eller deras metaboliter i blodet, vävnaderna eller urinet.
"Fysisk stimulering refererer til den aktive eller pasive anvendelse af særlige metoder eller redskaber, der appellerer til sanserne og fremkalder en respons i det menneskelige eller dyriske kropssystem. Dette kan involvere mekanisk, elektrisk, termisk, lyss eller anden form for stimuli, der sigter mod at forbedre fysiologiske funktioner, opnå terapeutiske effekter, øge bevægelsesevnen eller fremme velbefindende og komfort."
I en medicinsk kontext kan "transition temperature" referera till den temperatur vid vilken ett termiskt lättlösligt preparat går från en fast fas till en flytande fas, även kallat smälttemperatur. Denna övergång mellan faser är vanligtvis relaterad till läkemedel i form av injicerbara preparat som kan vara fasta vid rumstemperatur men smälter när de utsätts för kroppsvärmen för att underlätta injektion. Det är viktigt att notera att termen "transition temperature" kan ha andra betydelser inom olika områden av vetenskapen och medicinen.
Ett kärl som direkt förbinder en artär med en ven och således utgör en genväg förbi kapillärsystemet. Får inte förväxlas med kirurgisk anastomos eller med arteriovenös fistel.