Eikosatetraensyror som substituerats i någon position med en eller flera hydroxigrupper. De är viktiga intermediärer i en rad biosyntesförlopp som utgår från arakidonsyra och leder till ett antal biologiskt aktiva föreningar, så som prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener.

En lipoxygenasmetabolit av arakidonsyra. Det är en kraftigt selekt iv ligand för märkning av mu-opioidreceptorer i såväl membran som vävnadssnitt. 12-S-ETE-analogen har rapporterats förstärka tumörce llers metastaseringsförmåga genom aktivering av proteinkinas-C.

En alkan-1-monooxygenas är ett enzym som katalyserar oxidationen av alkaner till primära alkoholer med en molekyl syre och en reducerande koenzym, ofta NADPH eller NADH. Detta enzym spelar en viktig roll i biologisk oxidation av kolföreningar och finns hos både prokaryota och eukaryota organismer.

Ett enzym som katalyserar oxidationen av arakidonsyra till 12-hydroperoxyarakidonat (12-HPETE), som i sin tur genom peroxidas snabbt omvandlas till 12-hydroxy-5,8,10,14-eikosatetraenoat (12-HETE). 12- hydroperoxiderna bildas företrädesvis i blodplättarna. EC 1.13.11.31.

Ett enzym som katalyserar oxideringen av arakidonsyra till 15-hydroperoxiarakidonat (15-HPETE), som snabbt omvandlas till 15-hydroxi-5,8,11,13-eikosatetraenoat (15-HETE). 15-hydroperoxiderna bildas fö reträdesvis i neutrofiler och lymphocyter. EC 1.13.11.33.

En omättad, essentiell fettsyra. Den finns i animalt fett samt i lever, hjärna och körtelvävnad och är en beståndsdel av animala fosfatider. Den bildas från linolsyra i födan och är en prekursor i bio syntesen av prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener.

Ett enzym i oxidoreduktasklassen som katalyserar reaktionerna mellan linoleat och andra fettsyror och syre till hydroperoxi-fettsyraderivat. Närbesläktade enzymer i denna klass är arakidonatlipoxigenaser, arakidonat-5-lipoxigenas, arakidonat-12-lipoxigenas och arakidonat-15-lipoxigenas. EC 1.13.11.12.

En klass oxygenerade, endogena, omättade fettsyror, vilka är derivat av arakidonsyra. Till dessa hör prostaglandiner, leukotriener, tromboxaner och föreningar med hydroxieikosatetraensyra (HETE). De är hormonliknande ämnen med verkan i anslutning till syntesprocesserna, utan att ha någon funktionsändrande effekt i kroppen.

En grupp omättade fettsyror omfattande arakidonsyra och hydroxieikosatetraenosyra.

Används som antiseptiska medel.

Enzym som katalyserar oxideringen av arakidonsyra till hydroperoxiarakidonater (HPETE). Dessa produkter omvandlas sedan snabbt genom peroxidas till hydroxieikosatetraenosyra (HETE). Enzymreaktionens p ositionsspecificitet varierar från vävnad till vävnad. Slutsteget i lipoxigenasprocessen leder till leukotrienerna. EC 1.13.11.-.

Föreningar eller aktiva ämnen som binder till lipoxigenas och därmed hindrar dess substrat-enzymkoppling till arakidonsyra och bildandet av hydroxieikosatetraensyra och olika leukotriener.

En familj biologiskt aktiva föreningar som bildas av arakidonsyra genom oxidativ metabolism i 5-lipoxygenasprocessen. De medverkar i skyddsreaktioner och i fysiopatologiska tillstånd, så som akuta överkänslighetsreaktioner och inflammation. De har kraftfull verkan på många livsviktiga organ och system, inklusive hjärt-kärlsystemet, andningssystemet, det centrala nervsystemet, mag-tarmkanalen och immunsystemet..

8,11,14-eikosatriensyra. En 20-kolskedjad fettsyra, omättad i positionerna 8, 11 och 14. Endast i position 5 skiljer den sig från arakidonsyra, 5,8,11,14-eikosatetraensyra.

Ett enzym som katalyserar oxideringen av arakidonsyra till 5-hydroperoxiarakidonat (5-HPETE), som genom peroxidas snabbt omvandlas till 5-hydroxi-6,8,11,14-eikosatetraenoat (5-HETE). 5-hydroperoxidern a bildas framförallt i leukocyterna. EC 1.13.11.34.

En stor grupp isoenzymer (hemproteiner) som utgör nyckelkomponenter i det flerfunktionsoxidassystem som dels ansvarar för biosyntesen av steroider, fettsyror och gallsyror, dels bioomvandlingen av många främmande föreningar till mutagena och cancerframkallande ämnen. De flesta däggdjur har ett flertal avlägset besläktade fenobarbitalinducerbara genunderfamiljer. De indelas efter sina sekvensöverensstämmelser snarare än efter sina funktioner i CYP-genfamiljer (>40% homologi) och underfamiljer (>59% homologi). CYP1-, CYP2- och CYP3-genfamiljerna står för större delen av läkemedelsmetabolismen. EC 1.13.-.

Den dominerande metaboliten i neutrofila, polymorfonukleära leukocyter. Den stimulerar polymorfonukleära cellfunktioner, så som degranulering, bildande av syrekopplade fria radikaler, frisättande av arakidonsyra och ämnesomsättning.

Masoprokol är ett topisk (på huden applicerat) medel som används i behandlingen av aktiniska keratoser, en typ av förändringar i huden som orsakas av överexponering för ultraviolett strålning, ofta från solen. Masoprokol är en ester av salicylic acid och fungerar genom att mjukna huden och underlätta borttagningen av skadade celler. Det används vanligtvis i form av crème eller gel och appliceras direkt på det drabbade området en eller två gånger per dag.

Cellyteproteiner som binder eikosanoider med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar, vilka påverkar cellernas beteende. Bland eikosanoidreceptorerna finns receptorer för prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener.

En grupp amider med den generella formeln R-CONH2.

Ett jonoforiskt polyeterantibiotikum från Streptomyces chartreusensis. Jonoforen binder och transporterar katjoner genom membran och kopplar bort oxidativ fosforylering medan den hämmar ATPas i leverm itokondrier hos råtta. Substansen används mest som biologiskt verktyg för att studera divalenta katjoners roll i olika biologiska system.

Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.

Flavanoner är en typ av flavonoid, som är en grupp naturligt förekommande polifenoler i växter. Flavanoner har en specifik kemisk struktur med en två-ringad kärna och en hydroxylgrupp på position 3. De kan förekomma i olika former, till exempel som glykosider (kopplade till en sockermolekyl) eller aglykona (fria). Flavanoner har potentialella hälsoeffekter, bland annat antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.

Prostaglandin Endoperoxide Synthase (PTGS), also known as Cyclooxygenase (COX), is an enzyme involved in the conversion of arachidonic acid to prostaglandin H2, an important precursor for the synthesis of various prostanoids such as prostaglandins, thromboxanes, and prostacyclins. This enzyme exists in two main isoforms: COX-1 and COX-2, which differ in their expression patterns and regulation. COX-1 is constitutively expressed in most tissues and involved in maintaining homeostatic functions, while COX-2 is usually induced under pathological conditions and contributes to inflammation, pain, and fever. Inhibition of PTGS/COX enzymes is the primary mechanism of action for nonsteroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs), which are widely used in clinical practice for their analgesic, antipyretic, and anti-inflammatory effects.

Mättade monokarboxylsyror med 20 kol.

En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.

Essentiella fettsyror med 18 kol och två dubbelbindningar.

Umbelliferone, även känt som 7-hydroxykumarin, är ett organiskt förenande som tillhör gruppen kumariner. Det förekommer naturligt i vissa växter, särskilt i familjerna Apiaceae (eller Umbelliferae) och Rutaceae. Umbelliferon har en fluorescerande egenskap och är känt för att ha potentiala medicinska aktiviteter som antioxidativt, antiinflammatoriskt, antibakteriellt och antiviralt medelmangel.

5-Lipoxygenase-Activating Proteins (FLAPs) are a type of intracellular protein that play a crucial role in the biosynthesis of leukotrienes, which are inflammatory mediators involved in various physiological and pathophysiological processes, including allergic reactions, asthma, and cardiovascular diseases. FLAPs function as facilitators by binding and presenting arachidonic acid, a fatty acid precursor, to 5-lipoxygenase (5-LO), an enzyme that catalyzes the conversion of arachidonic acid into leukotrienes. In this way, FLAPs activate 5-LO and enhance its enzymatic activity, leading to increased production of leukotrienes. Therefore, FLAPs are important drug targets for the development of anti-inflammatory therapies aimed at reducing leukotriene synthesis in diseases characterized by excessive inflammation.

Trihydroxiderivat av eikosansyror. De erhålls primärt från arakidonsyra, men även eikosapentaensyraderivat finns. Många av dem är naturligt förekommande immunreglerare.

En 20-kol omättad fettsyra med 4 alkynbindningar. Den hämmar den enzymatiska omvandlingen av arakidonsyra till prostaglandin E(2) och F(2a).

I en enda mening kan SRS-A stå för "Slow Reacting Substance of Anaphylaxis", som är ett samlingsbegrepp för kemiska mediatorer, främst leukotriener och prostaglandiner, som spelar en viktig roll i den senare fasen av en anafylaktisk reaktion. Dessa substanser orsakar konstriktion (trångning) av luftvägarna och ökad slemproduktion, vilket kan leda till andningsbesvär och astma-liknande symtom.

(2S-(2 alfa,3 beta(1E,3E,5Z,8Z)))-3-(1,3,5,8-tetradekatetraenyl)oxiranbutansyra. En instabil allylepoxid som bildas av det omedelbara förstadiet 5-HPETE via stereospecifikt avlägsnande av en proton i position C-10 och dehydrering. Dess biologiska verkan bestäms främst av dess metaboliter, t ex leukotrien B4 och cysteinylleukotriener. Alternativt omvandlas leukotrien A4 till leukotrien C4 medelst glutation-S-transferas eller till 5,6-di-HETE genom epoxidhydrolas.

Mikroblåsor som bildas av det endoplasmatiska nätverket när celler brister. De kan isoleras genom differentialcentrifugering och utgörs av tre strukturtyper: ojämna vesiklar, släta vesiklar och ribosomer. Ett flertal enzymatiska processer är förknippade med mikrosomfraktioneringen.

En stor grupp enzymer som förmedlar oxidations-reduktionsreaktioner där en atom i en syremolekyl binds till det organiska substratet. Den reducerade syreatomen binds med väte och bildar vatten. Enzymerna kallas även monooxygenaser. Dessa reaktioner fordrar två substrat som reduktanter för var och en av de båda syreatomerna. Det finns olika klasser av enzymerna beroende på vilken typ av väteavgivande kosubstrat (koenzymer) som krävs för blandfunktionsoxidationen. EC 1.4 - 1.97.

Organiska föreningar med en -CO-NH2-radikal. Amider erhålls från syror genom ersättning av -OH med -NH2 och från ammoniak genom ersättning av H med en acylgrupp.

Peroxider som produceras i närvaro av en fri radikal genom oxidation av omättade fettsyror i cellen med molekylärt syre. Bildandet av lipidperoxider leder till nedbrytning av det ursprungliga fettet och därmed membrandefekter. De förorsakar därför en rad toxiska effekter in vivo, och produktion av lipidperoxider räknas som en patologisk process i biologiska system.

Calcium ionophores are pharmacological agents that increase the permeability of cell membranes to calcium ions (Ca²+). They function by forming a complex with calcium, which is then transported across the cell membrane, thereby elevating intracellular calcium concentrations. This increased calcium level can trigger various cellular responses, such as muscle contraction, hormone secretion, or activation of immune cells. A common calcium ionophore is A23187 (also known as calcimycin). It is crucial to handle these substances with care, given their potential to induce harmful effects on cells if not used appropriately and under controlled conditions.

Mättade C12-monokarboxylsyror.

"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.

Läkemedel som används för att åstadkomma sammandragning av blodkärlen.

I en enkel medicinsk kontext kan 'sulfoner' definieras som organiska föreningar som innehåller en sulfongrupp (-SO2-). Sulfoner är vanligen reaktiva och starkt elektronavtagande, vilket gör dem användbara i olika kemiska reaktioner. I vissa fall kan sulfoner användas inom medicinen som en del av läkemedelsmolekyler, där de kan påverka läkemedlets farmakologiska egenskaper, till exempel genom att påverka dess löslighet, stabilitet eller farmakokinetik.

Trombocyter. Kärnfria, små och skivformiga celler som bildas i megakaryocyterna och finns i blodet hos alla däggdjur. De är av betydelse för blodets koagulation.

En grupp organiska föreningar som bildas genom utbyte av en eller fler väteatomer i hydrazin mot alkyl- eller arylgrupper.

Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroidtyp (NSAID) som blockerar enzymet cyklooxygenas, som behövs för bildandet av prostaglandiner och andra autakoider. Det hämmar även polymorfa leukocyters motilitet.

3,4-dihydroxikanelsyror. En klass fenolsyror besläktade med klorogensyra, p-kumarsyra, vaniljsyra osv., vilka finns i växtvävnader. De är inblandade i växternas tillväxtreglering.

Föreningar eller ämnen som reagerar med cyklooxygenas (prostaglandin-endoperoxidsyntas) och därmed hindrar detta från att ingå substrat-enzymkombination med arakidonsyra och bilda eikosanoider, prostaglandiner och tromboxaner.

Neutrofila leukocyter, eller neutrofiler, är en typ av vit blodkropp (leukocyt) som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. De utgör den största andelen av de cirkulerande vita blodkropparna och hjälper till att skydda kroppen mot infektioner genom att fagocytera, det vill säga svälja och förstöra främmande partiklar såsom bakterier och svampar. Neutrofilerna innehåller en speciell typ av proteiner, kallade neutrofila granuler, som kan släppas ut för att döda patogener. När ett infektionshot uppfattas av kroppen ökar produktionen och aktiveringen av neutrofiler, vilket kan leda till en ökning av deras antal i blodet, kallat neutrofili.

En dubbelomättad fettsyra som är vanlig i växtglykosider. Den är en essentiell fettsyra i däggdjursföda och ingår i biosyntesen av prostaglandiner och cellmembran.

Enzymer som reversibelt katalyserar bildandet av epoxid eller arenoxid från glykol resp. aromatisk diol. EC 3.3.2.3.

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

Njurens ytterskikt, beläget under njurkapseln och bestående av njurnystan, distala och proximala njurkanaler.

Fosfolipase A2 (PLA2) är ett enzym som bryter ned fosfolipider, en typ av lipider som är en viktig komponent i celldelar och cellmembran. PLA2 specifikt klyver esterbindningen vid den snabbare fettsyrans (acylgruppens) område nära tvåa kolatom i glycerolbackbonet, vilket resulterar i att en fritt fettsyra och ett lysofosfolipid bildas. Den fritt satta fettsyran är ofta en polyinsättad fettsyra som kan vara inblandad i inflammatoriska processer. PLA2-enzym har också visat sig ha en viktig roll i celldelning, neurotransmission och andra cellulära processer.

Fettsyror, vars kolkedjor innehåller en eller flera dubbel- eller trippelbindningar mellan kolen.

En njurartär är ett blodkärl som försörjer njuren med syre och näringsämnen, och transporterar bort avfallsprodukter såsom urinämnen från njuren tillbaka till hjärtat.

'Thromboxane B2' är en stabil, nedbrytningsprodukt av prostaglandinhinundringsvägen, som orsakar vasokonstriktion och plättaggregering, vilket kan leda till blodproppsbildning.

Stereoisomerism är en form av isomeri, där två eller fler molekyler har samma kemiska formel och struktur, men differar i rumslig orientering av deras atomgrupper. Detta innebär att de har samma typ och antal atomer, men skiljer sig åt genom att vara speglar av varandra, liknande vänster- och högerhanden, vilket kallas att vara en form av "enantiomerer". Stereoisomeri är viktigt inom farmakologi eftersom olika stereoismoriska former av samma molekyl kan ha olika biologiska aktivitet och effekter på levande organismer.

Prostaglandiner är signalmolekyler som produceras av kroppens celler och har diverse effekter på kroppsfunktionerna, såsom reglering av smärta, inflammation, sömnschema, blodtryck och skydd av magsäcken. De är en del av en större grupp lipidmolekyler som kallas eikosanoider och bildas från essentiella fettsyror som inkorporeras i cellemembranen.

Cyclooxygenase-1 (COX-1) är ett enzym involverat i prostaglandinsyntesen, som producerar prostaglandiner, tromboxaner och leveranshormonliknande substanser (PGES) från arakidonsyra under fysiologiska förhållanden. Det hör till enzymklassen oxidoreduktaser och är konstitutivt uttryckt i många celltyper, inklusive endotelceller, fibroblaster och monocyter/makrofager. COX-1 producerar prostaglandiner som skyddar mag- och tarmepitel, reglerar reninsekretion och blodtrycket samt underhåller nyttigheten hos aggregerande plattor.

Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.

Kemiska ämnen som ökar genomsläppligheten för specifika joner hos biologiska eller konstgjorda lipidmembran. De flesta jonoforer är förhållandevis små organiska molekyler som verkar som rörliga bärare inom membranen eller som sammansmälter till att bilda jonkanaler genom membranen. Många är antibiotika, och många verkar som frikopplande medel genom att kortsluta protongradienten över mitokondriemembran.

En grupp polymerer framställda genom polymerisation av någon monomer med oxirangrupp(er).

Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.

En grupp fosfatidacylhydrolaser som katalyserar hydrolys av en av acylgrupperna i fosfoglycerider eller glycerofosfatidater. Fosfolipas A1 hydrolyserar acylgruppen vid position 1 (EC 3.1.1.32), och fosfolipas A2 hydrolyserar acylgruppen kopplad till position 2 (EC 3.1.1.4). Syn. PLA.

Blodkärlens icke-tvärstrimmiga, icke viljestyrda muskelvävnad.

Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.

Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.

Det vanligaste och biologiskt mest aktiva prostaglandinet hos däggdjur. Det uppvisar de flesta av prostaglandinernas typiska, biologiska verkningsmekanismer och har använts i stor omfattning som oxytociskt medel.

Viktig fleromättad fettsyra i fiskolja. Den tjänar som prekursor för prostaglandin-3- och tromboxan-3-familjerna. Diet rik på eikosapentaensyra sänker serumfetthalten, reducerar incidensen av kar diovaskulära sjukdomar, förhindrar trombocytaggregation och hämmar omvandlingen av arakidonsyra till tromboxan-2- och prostaglandin-2-familjerna.

Den fysiologiska minskningen av blodkärls tvärrsnitt genom sammandragning av kärlens glatta muskulatur.

Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.

Njurcirkulation, även kallat renalt blodflöde, refererar till det totala blodflödet som passerar genom njurarna per minut. Det är en viktig process som hjälper till att filtrera avslackat och avfall från blodet samt hålla kroppens vätska- och elektrolytbalans i jämvikt.

Koppling av en hydroxylgrupp till en förening i en position där den inte tidigare funnits.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Den inre delen av njuren, bestående av strierade, konformiga massor, njurpyramiderna, vars basytor är närmast barken, och vars toppar bildar utskott in i de mindre njurkalkarnas utrymmen.

Protein Kinase C-alpha (PKC-α) är ett enzym som tillhör serin/treoninkinasfamiljen och spelar en viktig roll inom cellsignalering. Det aktiveras av diacylglycerol (DAG) och calciumjoner och får därpå förmågan att fosforylera, det vill säga överföra en fosfatgrupp till, serin- eller treoninresidyer på målproteiner. PKC-α är involverat i en rad cellulära processer som celldelning, differentiering och apoptos. Dess aktivitet kan vara störd i olika patologiska tillstånd, såsom cancer och neurodegenerativa sjukdomar.

En analysmetod som används för att bestämma ett kemiskt ämne utifrån dess massa med hjälp av någon form av masspekrometer.

Förekomsten av strukturella skillnader hos vissa kemiska föreningar, fast föreningarna har samma elementära sammansättning.

Den aktiva formen av angiotensin. Det är en oktapeptid, syntetiserad från angiotensin I, som finns i blodet och som snabbt bryts ned. Angiotensin II ger kraftig kärlsammandragning, med förhöjning av b lodtrycket som följd. Den bovina formen, som har klinisk och experimentell användning, har valin i position 5, där den humana formen har isoleucin.

Strukturellt likartade enzymer med samma katalytiska mekanism, men med olika kemiska, fysikaliska eller immunologiska egenskaper.

Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.

Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.

Triazoler är en klass av organiska föreningar som innehåller en treatomig ring, bestående av två kolatomer och tre kväveatomer (1,2,3-triazol eller 1,2,4-triazol), som kan användas inom medicinen som byggstenar i läkemedel för behandling av olika sjukdomstillstånd, såsom svampinfektioner och cancer.

I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i samband med enzymsyntes.

Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.

Prototypsubstansen för behandling av milda till medelsvåra smärtor. Den utgör den verksamma beståndsdelen i smärtstillande läkemedel som aspirin, albyl, magnecyl m fl och har antiinflammatoriska och f ebernedsättande egenskaper. Genom att hämma cyklooxygenas hämmar den också prostaglandinbiosyntesen. Acetylsalicylsyra hindrar dessutom blodproppsbildning och används för att förebygga tromboser.

Superoxid är en reaktiv syreradikal med formeln O2•–, som bildas när ett extra elektron tillfälligt adderas till syre (O2). Detta kan ske naturligt under celldygnets gång eller som en följd av externt oxidativ stress. Superoxider är involverade i flera cellulära processer, inklusive signaltransduktion och immunförsvar, men de kan också vara skadliga då de reagerar med andra molekyler och bildar mer reaktiva syrearter som kallas för reaktiva syrearter (ROS). Överproduktion av ROS kan leda till celldamage och är associerat med flera patologiska tillstånd, såsom åldrande, cancer och neurodegenerativa sjukdomar.

Cyclooxygenase-2 (COX-2) är ett enzym som spelar en viktig roll i inflammation och smärta. Det produceras som svar på olika signalsubstanser vid cellskada eller infektion, och orsakar en ökad syntes av prostaglandiner, vilka är hormonliknande ämnen som bidrar till inflammation, feber och smärta. COX-2 är därför ett viktigt mål för läkemedel som används för att behandla smärta och inflammation, så kallade icke-steroida antiinflammatoriska preparat (NSAID).

Fetter som bildas genom förestring av glycerin med två fettsyror.

"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."