Hyperemia refererer til en forøget mængde blod i kapillærlejet, som kan være primær eller sekundær. Primær hyperemia sker som følge af lokal vasodilatation, mens sekundær hyperemia skyldes en generel øget blodgennemstrømning i området. Begrebet anvendes ofte for at beskrive en forøget blodtilførsel til et bestemt organ eller væv, som kan være forårsaget af forskellige fysiologiske eller patologiske tilstande.
"Regionalt blodflöde" refererar till mängden blod som flödar genom ett specifikt område eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det uttrycks vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). Regionalt blodflöde kan mätas och övervakas för att bedöma hälsa och funktion hos olika organ och vävnader, samt för att diagnosticera och övervaka sjukdomar eller skador som påverkar blodförsörjningen till ett visst område.
Den nedre delen av armen (antebrachium), mellan armbågen och handleden.
Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.
Blodflödet i hjärtats kranskärl.
Fortsättningen på axillarartären; den förgrenar sig i radialartären och ulnarartären.
En nukleosid bestående av adenin och d-ribos. Adenosin och dess derivat spelar många viktiga biologiska roller, förutom att ingå i DNA och RNA. Adenosin är en neurotransmittor.
En metod för icke-invasiv, kontinuerlig mätning av mikrocirkulation. Tekniken bygger på Dopplereffektvärden av slumpmässigt spritt lågenergilaserljus från statiska strukturer och vävnadspartiklar i rörelse.
Ett värde på flödesmängden i ett blodkärl dividerad med kärlets tvärsnittsyta.
Läkemedel som används för att åstadkomma en utvidgning av blodkärlen.
Blodcirkulationen i cirkulationssystemets mikrokärl.
Pletysmografi är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som mäter volymförändringar i olika kroppsdelar, vanligtvis i armar eller ben, för att utvärdera hjärt- och kretsloppsfunktionen. Den använder sig av ett tryckmätinstrument som registrerar expansionen och kontraktionen i blodkärlen under olika förhållanden, till exempel vid vila eller vid stimulans med varma eller kalla komprimerande bandage. Resultaten används för att diagnostisera och övervaka sjukdomar som angina pectoris, lungembolier, krampa i benen och ödem.
Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.
Blodcirkulationen i hjärnans kärl.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.
Fractional Flow Reserve (FFR) is a measure used in interventional cardiology to assess the severity of coronary artery stenosis (narrowing). Myocardial Fractional Flow Reserve (myFFR) specifically refers to the assessment of the functional significance of a coronary stenosis on the microvascular circulation within the myocardium, rather than on the epicardial coronary artery itself.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.
Hjärtats vener och artärer.
En fosfodiesterashämmare som blockerar upptag och omsättning av adenosin i erytrocyter och kärlendotelceller. Dipyridamol förstärker även den klumpningsmotverkande effekten av prostacyklin.
'Sammandragning' är inom medicinen ett tillstånd där lungorna inte fullständigt expanderar, vilket orsakas av en abnorm contraction eller förkortning av musklerna och vävnaderna i thoraxväggen och/eller diafragen.
Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.
Teofyllin är ett bronkodilatatoriskt medel som används för att behandla och förebygga bronsasthmma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och andra luftvägsobstruktioner. Det verkar genom att relaxera musklerna i de små luftvägarna i lungorna, vilket ökar luftflödet och underlättar andningen. Teofyllin tillhandahålls vanligtvis som tablett, kapsel eller läkemedelslösning för intravenös användning.
NG-nitroargininmetylester, även känt som L-NAME, är ett läkemedel och en nitratförening som fungerar som en nitric oxidsynthas (NOS) inhibitor. NOS är ett enzym som producerar signalsubstansen kvävemonoxid (NO) i kroppen. NO spelar en viktig roll i regleringen av blodflödet, blodtrycket och andra fysiologiska processer. Genom att hämma NOS-aktiviteten kan L-NAME orsaka konstriktion (trångning) av blodkärlen och öka blodtrycket. Det används i forskningssyfte för att studera mekanismer kopplade till blodtrycksreglering och har också undersökts som en möjlig behandling för vissa medicinska tillstånd, såsom erektil dysfunktion och hjärtfailure.
En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
Den nedre extremiteten, ned till fotleden.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"Hudtemperatur är den uppmätta temperatur som registreras på ytan av huden, och kan användas som ett indirekt mått på kroppens inre temperatur eller som en indikation på hudens aktuella termoregleringsrespons."
Ett derivat av pyrrolizinkarboxylsyra som är strukturellt besläktat med indometacin. Det tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) och används huvudsdakligen för sin smärtstillande verkan.
Prostaglandiner är signalmolekyler som produceras av kroppens celler och har diverse effekter på kroppsfunktionerna, såsom reglering av smärta, inflammation, sömnschema, blodtryck och skydd av magsäcken. De är en del av en större grupp lipidmolekyler som kallas eikosanoider och bildas från essentiella fettsyror som inkorporeras i cellemembranen.
Omega-N-metylarginin, även känt som asymmetriskt dimetylargenin (ADMA), är ett endogen aminosyra derivat som förekommer naturligt i kroppen. Det bildas som en biprodukt vid nedbrytningen av proteiner och agerar som en kompetitiv inhibitor för nitrik oxidsynthas, enzymet som producerar kvävemonoxid, ett viktigt signalsubstans i kroppen. Ökade nivåer av ADMA har visats korrelera med flera sjukdomstillstånd, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och njursjukdomar. En ensam medicinsk definition av Omega-N-metylarginin kan vara: "Ett endogen aminosyra derivat som fungerar som en kompetitiv inhibitor för nitrik oxidsynthas, vilket påverkar kvävemonoxidproduktionen i kroppen och har visats korrelera med olika sjukdomstill
Ett NADPH-beroende enzym som katalyserar omvandlingen av L-arginin och syre till att ge citrullin och kväveoxid. EC 1.14.13.39.
I anatomisk terminologi refererer "fingrar" til de små, slanke lemmer på hænderne hos mennesker og visse dyr, der normalt er fem på hver hand. De består af tre knogler, kaldet falanger, samt en mindre knogle i hver fingerspids, kaldet den terminal phalanx. Fingrene har en række muskler og senevner, der gør det muligt for dem at bøje, strække og foretage fine motorbevægelser.
Blodcirkulation (eller blodomlopp) refererar till den process där det syre- och näringsrika blodet transporteras från hjärtat, genom artärerna till kroppens vävnader, för att sedan via venerna ledas tillbaka till hjärtat och lungorna för att åter fyllas på med syre. Detta upprepas kontinuerligt för att försörja alla delar av kroppen med de närings- och syremolekyler som behövs för cellandningen och andra livsviktiga processer.