En isomer av glukos som betraktats som ett B-vitamin, trots att det är oklart om det är ett vitamin, och att något bristtillstånd aldrig påvisats hos människa. Inositolfosfolipider är viktiga länkar i signalöverföring.
Fosforsyraestrar av inositol. De omfattar både mono- och polyfosforsyraestrar, med undantag av inositolhexafosfat, som är av fytinsyra.
En intracellulär budbärare som bildas genom verkan av fosfolipas C på fosfatidylinositol-4,5-bifosfat, en av de fosfolipider som bygger upp cellmembranet. Inositol-1,4,5-trifosfat frisätts i cytoplasman, där det frigör kalciumjoner som finns lagrade i cellens endoplasmatiska retikel. Dessa kalciumjoner stimulerar verkan av B-kinas eller kalmodulin.
Inositol 1,4,5-trisphosphate receptors (IP3Rs) are calcium ion channels found in the membrane of the endoplasmic reticulum (ER), a network of tubules within the eukaryotic cell. IP3Rs play a crucial role in intracellular calcium signaling, which is essential for various cellular processes such as gene expression, cell growth, differentiation, and apoptosis.
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Sockerfosfater, eller sugarphosphates, är organiska molekyler som består av en sockergrupp (oftast en hexose) kopplad till en eller flera fosfatgrupper. De förekommer naturligt i levande celler och spelar viktiga roller inom celldelning, signaltransduktion och genreglering.
Guanosin 5'-(tetravätetrifosfat), en guaninnukleotid som innehåller tre fosfatgrupper, förestrade till sockerdelen.
Derivat av fosfatidsyror där fosforsyran har esterbindning till hexahydroxialkoholen myoinositol. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och myoinositol, och 2 mol fettsyror.
Aggregeringsmedel för eliminering av spårmängder av tungmetalljoner. Det verkar även som hypokalcemimedel.
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
En medicinsk definition av 'Fosformonoesterhydrolas' är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av fosfomonoestrarer till alkoholer och fosfat. Detta enzym spelar därför en viktig roll i stoffomsättningsprocesser, särskilt inom ämnesomsättningen av kolhydrater, fetter och proteiner.
Guanosin-5'-(trivätedifosfat), monoanhydrid med tiofosforsyra, är en stabil GTP-analog med en rad fysiologiska verkningar, så som stimulering av guaninnukleotidbindande proteiner, hydrolys av fosfoinositid, ackumulering av cykliskt AMP och aktivering av specifika protoonkogener.
Ett enzym som påträffats i alfatoxin från Clostridium welchii och andra klostridie- och bacillstammar. Det hydrolyserar glycerofosfatidater till 1,2-diacylglycerol och en fosforylerad kvävebas som kolin. EC 3.1.4.3.
Inosin-5'-tetravätetrifosfat (IRPPP). En inosinnukleotid som innehåller tre fosfatgrupper som förestrats mot sockerdelen.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Uridintrifosfat (UTP) är ett nukleotid som består av en pentos sugar (ribos) kovalent bundet till en uracil bas och tre fosfatgrupper. Det är en viktig prekursor i celldelningen, cellandningen och syntesen av RNA. UTP kan också fungera som energibärare inom cellen.
Tiaminstrifosfat, eller tidligere kjent som triphosphatet av vitamin B1, er en organisk forbindelse som spiller en viktig rolle i kroppens energiproduksjon og nervelsesystem. Det er essensielt for normal funksjon av hjernen og nervesystemet, og fungerer som et koenzym i flere enzymsystemer, inkludert dem involvert i cellegrovnaden og neurotransmitter-syntesen. Tiaminstrifosfat deltar også i kulhydrat- og aminosyremetabolisme. Mangel på denne næringsstoffen kan føre til sykdommer som beriberi og neurologiske skader.
Spänningsberoende cellmembranglykoproteiner med selektiv genomsläpplighet för kalciumjoner. De benämns L-, T-, N-, P-, Q- och R-typer utifrån sin aktiverings- och inaktiveringskinetik, jonspecificitet och känslighet för läkemedel och toxiner. L- och T-typerna finns i hela det kardiovaskulära och det centrala nervsystemet, och de övriga typerna återfinns i nervvävnad.
Proteiner i cytoplasman eller cellkärnan som specifikt binder signalmolekyler och utlöser förändringar som påverkar hur celler beter sig. De största grupperna är steroidhormonreceptorerna, som normalt finns i cytoplasman, och sköldkörtelhormonreceptorerna, som normalt finns i cellkärnan. Receptorer, till skillnad från enzym, katalyserar vanligtvis inte kemiska förändringar i sina ligander.
Ett grundämne inom gruppen alkalimetaller. Kemiskt tecken är Li, atomnummer 3 och atomvikt 6,94. Litiumsalter används för behandling av manisk-depressiva tillstånd. Litium har också fått stor elektrokemisk användning som beståndsdel i batterier.
Cytidin-5'-(tetravätetrifosfat). En cytosinnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till sockerdelen.
Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.
"Tionukleotider är en typ av bioorganiska molekyler som består av en socker, en fosfatgrupp och en nukleotidbas. De spelar en central roll i lagringen, kopieringen och överföringen av genetisk information inom celler."
Reglerproteiner som verkar som molekylära omkopplare. De reglerar ett stort antal biologiska processer, inklusive receptorsignallering, intracellulära signalöverföringsvägar och proteinsyntes. Deras verkan kontrolleras av faktorer som styr deras förmåga att binda till och hydrolysera GTP till GDP.
Fosfatidylinositoler där en eller fler alkoholgrupper i inositolet har ersatts med en fosfatgrupp.
Nukleotider är de grundläggande byggstenarna i DNA och RNA, molekyler som lagrar genetisk information och kodar för proteiner. En nukleotid består av en pentos-socker (ribosa eller deoxyribosa), en fosfatgrupp och en nitrogenbas. Nitrogenbaserna kan vara adenin, guanin, cytosin och uracil i RNA eller thymin i DNA. Nukleotider kopplas samman med varandra genom fosfatbrückor mellan sockerstrukturerna och bildar på så sätt långa polymerkedjor.
Purin- eller pyrimidinbaser bundna till deoxiribos, med bindning till en fosfatgrupp.
Tyminnukleotider, eller tidigare kända som deoxyribothymidinmonofosfat (dTMP), är en typ av nukleotid som primärt förekommer i DNA-molekyler. Varje tyminnukleotid består av en sockermolekyl, en fosfatgrupp och en bas, i detta fall thymin. Thymin bildar specifika par med adenin genom komplementär basparning, vilket är en viktig del av DNA-replikation och transkription.
Signalöverföringsmekanismer med mobilisering av kalcium (utifrån eller från intracellulära depåer) i cytoplasman till följd av yttre stimulans. Calciumsignalerna fortplantar sig som vågor, svängningar , spikar eller små stötar. Kalcium fungerar som intracellulär budbärare genom att aktivera kalciummottagliga proteiner.
Adeninnukleotider som har deoxiribos som sin sockerdel.
En kolinerg agonist som hydrolyseras långsamt och som har verkan vid både muskarin- och nikotinreceptorer. Medlet används för att sänka det intraokulära trycket.
En fosfoinositid som finns i alla eukaryota celler, särskilt i plasmamembranet. Den utgör det viktigaste substratet för receptorstimulerat fosfoinositidas C, med påföljande bildning av inositol 1,4,5-trifosfat och diacylglycerol, och förmodligen även för receptorstimulerat inositolfosfolipid 3-kinas.
Föreningar av guanosin och fosfatgrupper. De vanligaste är GMP (guanosinmonofosfat), GDP (guanosindifosfat) och GTP (guanosintrifosfat).
Nukleosidtrifosfataser (NTPaser) är en grupp enzymer som katalyserar hydrolysen av nukleosidtrifosfater till nukleosidmonofosfater, frisättande två fosfatgrupper. Denna reaktion spelar en viktig roll i cellers energibalans och metabolism.
Ett kalciumaktiverat enzym som katalyserar hydrolys av ATP till AMP och ortofosfat. Det verkar också på ADP och andra nukleosidtrifosfater och -difosfater. EC 3.6.1.5.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Adeninnukleotider är molekyler som består av ribose (en sockerart) och adenin (en näringsrikt aromatisk bas). De två mest förekommande formerna av adeninnukleotider är adenosindifosfat (ADP) och adenosintrifosfat (ATP), som båda spelar viktiga roller i cellens energiproduktion och energiöverföring. ATP, den energirikaste formen av adeninnukleotid, fungerar som en direkt källa till energibehov i celler genom att släppa ifrån sig ett fosfatgrupp (i en reaktion katalyserad av ATPas) och omvandlas till ADP. Energin frigjord i denna process används för att driva andra celulära processer som kräver energi, såsom muskelkontraktioner, transport över cellmembran och syntes av andra molekyler. ADP kan sedan regenereras tillbaka till ATP
Pyrophosphatases are enzymes that catalyze the hydrolysis of pyrophosphate (PPi) into two phosphate (Pi) molecules. This reaction helps to drive various biochemical processes in the cell by lowering the energy barrier and making them thermodynamically favorable. In a single definition, Pyrophosphatases can be described as:
Myo-inositol-1-fosfatsyntase är ett enzym som katalyserar reaktionen där glukos-6-fosfat omvandlas till myo-inositol-1-fosfat, vilket är en viktig del i inositolfosfolipidmetabolismen.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
I en enkel medicinsk kontext, kan polyfosfater definieras som långa kedjor av fosfatgrupper som förekommer naturligt inom levande organismer, däribland bakterier och svampar. De har visats kunna spela en roll i biologiska processer såsom cellväxt, celldelning och stresthantering. I vissa medicinska tillämpningar kan polyfosfater användas för att påverka dessa processer, exempelvis inom forskning kring bakteriell infektion och cellförökning.
Second messenger systems are signal transduction pathways that allow cells to respond to external signals, such as hormones and neurotransmitters, by producing intracellular responses. These systems involve the binding of an extracellular signaling molecule to a cell surface receptor, which activates a G protein that in turn activates a second messenger molecule inside the cell. The second messenger then triggers a cascade of intracellular events leading to changes in cell function, such as alterations in gene expression, metabolism, or ion channel activity. Examples of second messengers include cyclic AMP (cAMP), calcium ions (Ca2+), and diacylglycerol (DAG).
Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.
Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.
Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Den vätska (vattenlösning) som fyller ut utrymmet mellan organellerna och andra cellorgan i cytoplasman.
En ganska stor grupp enzymer, omfattande inte bara dem som omvandlar fosfat, utan även difosfat,nukeotidylrester och andra. Dessa har indelats efter acceptorgrupp. EC 2.7.
Ribonucleotider är building blocks, eller byggstenar, i RNA (Ribonukleinsyra), en viktig biomolekyl som spelar en central roll i cellens proteinsyntes och genuttryck. Varje ribonukleotid består av en ribos och en nucleotidbas – adenin, uracil, guanin eller cytosin – bundna till varandra via en fosfatgrupp.
Adenosin-5´-(trivätedifosfat). En adeninnukleotid innehållande två fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel vid 5´-positionen.
1,N-6-etenadenosintrifosfat. En fluorescerande analog till adenosintrifosfat.
Ett antal adhesiner och toxiner, producerade av Bordetella-bakterier, som avgör sjukdomsalstringen vid bordetellainfektioner, som t ex kikhosta. De omfattar filamenthemagglutinin, fimbrieproteiner, pertaktin, pertussistoxin, adenylatcyklastoxin, dermonekrostoxin, trakealcelltoxin, bordetellalipopolysackarider och luftrörskoloniseringsfaktor.
En av virulensfaktorerna som produceras av Bordetella pertussis, kikhostebakterien. Det är ett multimerprotein, bestående av enheterna S1-S5. S1-enheten har mono-ADP-ribostransferasverkan.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Oorganiska salter av fosforsyra.
En förmåga hos cellmembran att släppa igenom lösningar in i eller ut ur celler.
Dideoxynucleotides are synthetic analogs of nucleotides, which are the building blocks of DNA and RNA. Unlike normal nucleotides, dideoxynucleotides lack a hydroxyl group (-OH) in the 3' carbon position of the sugar molecule (deoxyribose). This structural difference makes it impossible for dideoxynucleotides to form phosphodiester bonds with subsequent nucleotides during DNA synthesis, which ultimately results in termination of the growing DNA chain.
En icke-hydrolyserbar analog till GTP, hos vilken syreatomen som är brygga mellan beta- och gammafosfatet ersatts av en kväveatom. Den binder hårt till G-protein i närvaro av Mg2+. Nukleotiden stimulerar kraftigt adenylatcyklas.
Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.
Fetter som bildas genom förestring av glycerin med två fettsyror.
Guaninnukleotider med deoxiribos som sockerdel.
Cytosinnukleotider som har deoxiribos som sockerdel.
En trifosfatnukleotidanalog som utgör den biologiskt aktiva formen av cytarabin. Den hämmar syntesen av cellkärne-DNA.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Guanosin 5'-(trivätedifosfat). En guaninnukleotid med två fosfatgrupper som förestrats till sockerdelen. Synonymer är GRPP och guanosinpyrofosfat.
Instabila isotoper av fosfor som sönderfaller under avgivande av strålning. Fosforatomer med atomvikter 28-30 och 32-34 är radioaktiva isotoper.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
Thapsigargin är ett starkt, växtbaserat gift som hämmar sarco/endoplasmisk retikulum calcium-ATPas (SERCA), vilket orsakar ökad cytoplasmatisk calciumkoncentration och till slut celldöd. Det används inom forskning för att inducera apoptos i specifika celltyper.
Nukleinsyraenheter bestående av en sockermolekyl, en fosforsyramolekyl och en basmolekyl, som utgörs av cytosin.
Ett fluorescerande, kalciumkelatbildande ämne som används för att studera intracellulärt kalcium i många vävnadstyper.
5´-adenylsyra, monoanhydrid med imidodifosforsyra. En ATP-analog, där syreatomen mellan beta- och gammafosfatet ersatts med en kväveatom. Hämmar lösligt och membranbundet mitokondrie-ATPas samt ATP-be roende oxidativa fosforyleringsreaktioner.
En fosfodiesteras är ett enzym som bryter ned specifika fosfatesterbindningar, vanligtvis i molekyler såsom nucleotider och nukleotidföreningar, vilket resulterar i frisättning av fosfatgrupper.
Tritium, symbolized as ^{3}H, is a radioactive isotope of hydrogen with a half-life of approximately 12.3 years. It consists of one proton and two neutrons in its nucleus. Tritium is commonly used in research and in the production of self-luminous compounds, such as in glow-in-the-dark watches and exit signs. When tritium decays, it emits a low-energy beta particle, which can be utilized in various applications, including nuclear medicine and scientific research. However, exposure to tritium should be limited due to its radioactive nature, as it can pose potential health risks if ingested, inhaled, or absorbed through the skin.
Natriumfluorid är ett salt av natrium och fluor, med formeln NaF. Det används vanligtvis som en tillsats till tandkräm för att förebygga karies, eftersom fluoriden hjälper till att stärka tändernas emalj. Natriumfluorid kan också användas på recept i högre koncentrationer som ett desinfektionsmedel och för att behandla kronisk arsenikförgiftning.
Uracilnukleotider vars sockerdel utgörs av deoxiribos.
"Uracilnukleotider" är en typ av nukleotider som innehåller den nucleobasen uracil. De förekommer naturligt i RNA, men inte i DNA där thymin används istället. Uracilnukleotider bygger upp strukturen hos enskilda nukleotider i en RNA-molekyl, tillsammans med en pentos (ribos) sockerstruktur och en fosfatgrupp.
Muskarinreceptorer är en typ av receptor som aktiveras av signalsubstansen acetylkolin och agonister till muskarinreceptorer, såsom muscarin. Det finns fem huvudsakliga subtyper av muskarinreceptorer (M1-M5), vilka alla är G-proteinkopplade receptorer som utövar sin effekt genom att påverka andra proteiner i cellen. Muskarinreceptorer spelar en viktig roll inom flera fysiologiska processer, såsom regleringen av hjärt- och andningsfunktioner, samt kognitiva funktioner som minne och lära. De är också viktiga mål för läkemedel, särskilt inom områdena neurologi och psykiatri.
Cykliska föreningar med ringar av storleken 1-4 dussin atomer.
Etylen-bis(oxyetylen-nitrilo)-tetra-[ättiksyra]. Ett kelerande medel med förhållandevis högre kalciumspecificitet och lägre toxicitet än EDTA (etylendiamintetraättiksyra).
En grupp enzym som katalyserar hydrolys av difosfatbindningarna i sådana föreningar som nukleosiddi- och trifosfat och i sulfonylbärande anhydrider såsom adenylylsulfat. EC 3.6.
CDP-diacylglycerol-inositol 3-fosfatidyltransferas (tidigare även känd som CDP-diglycerid:inositol 3-fosfatidyltansferas) är ett enzym involverat i fosfolipidsmetabolism. Det katalyserar reaktionen mellan CDP-diacylglycerol och inositol 3-fosfat för att producera diacylglycerol och fosfatidylinositol 3-fosfat (PI3P). PI3P är en viktig signalmolekyl som deltar i cellytiska processer såsom celldelning, autofagi och cellytaresor. CDP-diacylglycerol-inositol 3-fosfatidyltransferas har därför en central roll i cellulär signalering och homeostas.
Ett protein i annexinfamiljen som katalyserar omvandlingen av 1-D-inositol-1,2-cykliskt fosfat och vatten till 1-D-myo-inositol-1-fosfat. EC 3.1.4.36.
Fosfoinositidfosfolipas C (PI-PLC) är ett enzym som bryter ned fosfoinositider, en viss typ av fosfolipider som finns i celldelar. PI-PLC klyver specifikt fosfoinositiden PIP2 (fosfatidylinositol 4,5-bisfosfat) till två produkter: diacylglycerol (DAG) och inositoltrifosfat (IP3). Båda dessa molekyler fungerar som signalsubstanser i cellen och är involverade i olika cellulära processer, såsom celldelning, signaltransduktion och metabolism. PI-PLC spelar därför en viktig roll i cellsignalering och reglering av cellfunktioner.
Omättade derivat av estranerna, med metylgrupper vid kol 13, inget kol vid kol 10, och högst ett kol vid kol 17. De måste ha minst en dubbelbindning.
En grupp enzymer som katalyserar hydrolys av ATP i förening med annan funktion, som t ex transport av Ca(2+) genom ett membran. EC 3.6.1.3.
Ett litiumsalt som använts experimentellt som immunreglerande medel.
Neomycin är ett typ av aminoglycosidantibiotikum som används för att behandla olika typer av bakterieinfektioner, vanligtvis på ytor såsom huden och slemhinnor. Det fungerar genom att stoppa tillväxten och reproduktionen av bakterier genom att påverka deras proteinsyntes. Neomycin kan orsaka skada på nerv- och hörselceller om det används systemiskt (som en injektion eller tablet) i högre doser eller under längre tider, men när det används topisk (på ytan av kroppen) är biverkningarna sällsynta och mildare.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Purinergic receivers är en typ av receptor som binder signalmolekyler kända som puriner, inklusive adenosin och ATP (Adenosintrifosfat). Dessa receptorer spelar en viktig roll i regleringen av olika cellulära processer såsom excitation, transmission av nervimpulser, immunresponser och celldöd. Purinergic receivers delas in i två huvudgrupper: P1-receptorer som primarily binds adenosin och P2-receptorer som binder ATP och dess nedbrytningsprodukter.
Oorganiska föreningar med aluminium som en molekylbeståndsdel.
Protein Kinase C (PKC) är ett enzym som spelar en viktig roll inom cellsignalering och regulerar en rad cellulära processer, såsom celldelning, differentiering, apoptos och cellytiska respons på till exempel växt hormoner och tillväxthormon. PKC aktiveras av diacylglycerol (DAG) och calciumjoner (Ca2+) och får därigenom förmågan att fosforylera, det vill säga överföra en fosfatgrupp till, specifika serin- eller treoninresidyer på målproteiner. Detta leder till en förändring av proteinet som kan leda till aktivering eller inaktivering av dess funktion. PKC finns i flera olika isoformer som varierar mellan olika celltyper och har olika substratspecifitet, reguleringsmekanismer och subcellulära lokaliseringsställen.
P2-receptorer är en typ av receptorer som binder adenosintrifosfat (ATP) och andra nukleotider. De är G-proteinkopplade receptorer och delas in i två undergrupper, P2Y-receptorer och P2X-receptorer. P2Y-receptorerna är metaboliskt sensitiva och aktiveras av nukleotider som ATP, ADP, UTP och UDP, medan P2X-receptorerna är jonkanaler som aktiveras av ATP. P2-receptorer spelar en viktig roll i regleringen av flera fysiologiska processer, såsom smärta, inflammation, blodtryck och excitation-kontraktionskoppling i hjärtat och skelettmusklerna.
Fosfatidylinositoldiacylglycerollysan (PIP2-lyas) är ett enzym som bryter ned fosfatidylinositoldiacylglycerol (PIP2) till diacylglycerol (DAG) och inositoltrifosfat (IP3). Denna reaktion är viktig för intracellulära signaltransduktionsvägar, särskilt vid cellsignalering relaterad till G-proteinkopplade receptorer och receptor tyrosinkinaser.
Fettsyrederivat av glycerofosfater. De består av glycerol med esterbindning till 1 mol fosforsyra vid 3-hydroxyländen och till 2 mol fettsyror vid de två övriga hydroxylgrupperna.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
Nukleotider vars sockerdel utgörs av arabinos.
Oorganiska eller organiska föreningar som innehåller bor som en integrerad del av molekylen.
Pyrrolidinon är en typ av organisk förening som innehåller en pyrrolidinonring, en fem-ledad ring med två kolatomer och tre syreatomer. Den kan ses som en cyklisk amidering av β-alanin. Pyrrolidinoner är vanliga i naturen och förekommer i flera biologiskt aktiva ämnen, inklusive vissa läkemedel och narkotika.
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
Adenylsyra. Adeninnukleotid innehållande en fosfatgrupp som förestrats till en sockerdel i 2´-,3´- eller 5´-positionen.
Oorganiska salter av fosforsyra med två fosfatgrupper.
Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.
Inosin nucleotides are purine nucleotides that play a crucial role in various biological processes, such as energy transfer and signal transduction. They consist of a nitrogenous base (inosine), a pentose sugar (ribose), and one or more phosphate groups. Inosin nucleotides can be further phosphorylated to form inosin mono-, di-, or triphosphates, which have different functions and roles within the cell. They are involved in the regulation of gene expression, protein synthesis, and cell signaling pathways, among other processes. Inosin nucleotides can also act as precursors for the synthesis of other essential molecules, such as ATP and GTP.
Ett organiskt fosfat med starka anionegenskaper som förekommer i humana röda blodkroppar i ungefär samma molarförhållande som hemoglobin. Det binder till deoxyhemoglobin, men inte den syrsatta formen, och minskar därför hemoglobinets affinitet för syre. Detta är väsentligt för hemoglobinets förmåga att frigöra syre i vävnadskapillärer. Det verkar också som intermediär vid omvandling av 3-fosfoglyc erat till 2-fosfoglycerat under medverkan av fosfoglyceratmutas (EC 5.4.2.1).
Difosfoglycerater (DPG) är en typ av lågmolekylärt komplex som innehåller två fosfatgrupper och en glycerolgrupp. Det förekommer naturligt i röda blodkroppar och hjälper till att regulera hemoglobins förmåga att binda syre genom att påverka dess struktur. DPG binder till hemoglobin vid specifika ställen på molekylen, vilket orsakar en konformationsförändring som minskar syrebindningsförmågan. Detta är särskilt viktigt under höga syrehalten i lungorna, där DPG hjälper till att frigöra syre från hemoglobin så att det kan transporteras till celler i kroppen som behöver det.
En nukleosid bestående av adenin och d-ribos. Adenosin och dess derivat spelar många viktiga biologiska roller, förutom att ingå i DNA och RNA. Adenosin är en neurotransmittor.
Adenosin-5´-(trivätedifosfat),5´-5-ester med D-ribos. En ester som bildas mellan aldehydkolet i ribos och det terminala fosfatet i adenosindifosfat. Verkar som ribosbärare.
Nukleosid är en organisk komponent i nukleotider, som i sin tur är byggstenarna i nukleinsyror såsom DNA och RNA. Nukleosider bildas genom kondensation av en pentos (en fem-kolmon sugarkedja) med en heterocyklisk bas, vanligtvis adenin, guanin, cytosin, uracil eller tymin. Exempel på nukleosider är adenosin, guanosin, cytidin och uridin.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Thimerosal är ett organomer Kurativt medel som innehåller etylmetylkvicksilver och används som konserveringsmedel i vissa vaccin och läkemedel. Det har använts sedan 1930-talet för att förhindra kontamination av vaccin av skadliga bakterier och svampar. I dag används thimerosal nästan inte alls i barnvaccin som ges i USA, med undantag för influensavaccinet, men det används fortfarande i vissa vaccin som ges till vuxna och i vissa länder.
Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.
Ett enzym i lyasklassen som katalyserar omvandlingen av ATP till 3´,5´-cykliskt AMP och pyrofosfat. Enzymet finns i plasmacellmembran och aktiveras av vissa hormoner (epinefrin, vasopressin, glukagon och kortikotropin). Reaktionsprodukten, cykliskt AMP, har en viktig regleringsfunktion i ämnesomsättningen. EC 4.6.1.1.
Trombocyter. Kärnfria, små och skivformiga celler som bildas i megakaryocyterna och finns i blodet hos alla däggdjur. De är av betydelse för blodets koagulation.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Oorganiska salter av fluorvätesyra, HF, där fluoratomen har oxidationstillståndet -1. Salterna av natrium och tenn är vanliga i tandkrämer o d.
En divalent kalciumjonofor med utbredd användning som hjälpmedel för undersökning av rollen av intracellulärt kalcium i cellulära processer.
Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.
Ett system av cisterner (vätskefyllda hålrum) i cytoplasman hos många celler. Ställvis går det endoplasmatiska nätverket i ett med plasmamembranet eller kärnhöljets yttermembran. Om nätverksmembranets ytor är täckta med ribosomer sägs det vara kornigt, annars sägs det vara glatt.
Ett mycket lätt, vitt, skinande metalliskt grundämne, med atomnummer 13 och atomvikt 26,982. Aluminiumföreningar används huvudsakligen för sina antacida och kärlsammandragande egenskaper.
En grupp föreningar bestående av en nukleotidmolekyl, till vilken kopplats ytterligare en nukleosid genom fosfatmolekylen eller -molekylerna. Nukleotiden kan innehålla ett antal fosfater.
Kemisk stimulering refererer til den proces, hvor en kemisk substans interagerer med et biologisk system, f.eks. en celle eller en gruppe celler, og øger aktiviteten eller responsen i systemet. Denne øgede aktivitet kan resultere i en række forskellige effekter, afhængigt af hvilket system der er under indflydelse.
The parotid gland is the largest of the major salivary glands and is located in the neck, anterior to the ear. Its primary function is to produce and secrete saliva into the mouth, aiding in digestion and maintaining moisture in the oral cavity.
Stabila fosforatomer med samma atomnummer som grundämnet fosfor, men med annan atomvikt.
Separationsteknik, där den fasta fasen består av jonbytarhartser. Hartserna innehåller små, löst bundna joner som lätt byter plats med andra små joner med motsvarande laddning i de lösningar som passe rar över den fasta fasen. Syn. jonbyteskromatografi.
DNA-beroende DNA-polymeras i bakterier, djur- och växtceller. Under replikationsförloppet katalyserar dessa enzymer anslutningen av deoxiribonukleotidrester till änden av en DNA-sträng i närvaro av DNA som mallprimer. De har även exonukleasverkan och spelar därför en roll vid DNA-reparation. EC 2.7.7.7.
Cellytereceptorer är proteiner på cellytan som binder specifika signalmolekyler, såsom hormoner och neurotransmittor, och aktiverar intracellulära signaltransduktionsvägar som leder till en biologisk respons i cellen.
Strukturellt likartade enzymer med samma katalytiska mekanism, men med olika kemiska, fysikaliska eller immunologiska egenskaper.
Mikroblåsor som bildas av det endoplasmatiska nätverket när celler brister. De kan isoleras genom differentialcentrifugering och utgörs av tre strukturtyper: ojämna vesiklar, släta vesiklar och ribosomer. Ett flertal enzymatiska processer är förknippade med mikrosomfraktioneringen.
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mn, atomnummer 25 och atomvikt 54,94. Det är anrikat i cellmitokondrier, främst i hypofysen, levern, bukspottkörteln, njurarna och skelettvävnaden. Det påverkar syntesen av mukopolysackarider, stimulerar produktionen av kolesterol och fettsyror i levern, och utgör en kofaktor för många enzymer, bl a arginas och alkalinfosfatas i levern.
Fosfolipase C beta (PLCbeta) är ett enzym som spjälkar fosfolipider, en typ av lipider som utgör en viktig komponent i celldelar och cellmembraner. När PLCbeta aktiveras katalyserar det en hydrolysreaktion där fosfatidylinositol 4,5-bisfosfat (PIP2) spjälkas till inositol 1,4,5-trisfosfat (IP3) och diacylglycerol (DAG). Både IP3 och DAG är signalsubstanser som har en viktig roll i cellsignalering, särskilt inom G-proteinkopplade receptorer.
Förekomsten av strukturella skillnader hos vissa kemiska föreningar, fast föreningarna har samma elementära sammansättning.
Vätskan inuti celler.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
In biokemi, betyder "kompetitiv binding" att två eller fler molekyler tävlar om att binda till samma aktivt site på ett enzym eller receptor. Den kompetitiva inhibitorn är en typ av enzyminhibitor som liknar substratet i sin struktur och konkurrerar med substratet om att binda till aktivt sidan, vilket resulterar i minskat enzymaktivitet. Ju högre affiniteten kompetitiva inhibitorn har för aktivt sidan, desto mer effektiv är den som inhibitor. Värt att notera är att kompetitiv inhibition kan reversibilis vara, vilket innebär att effekten avger när koncentrationen av inhibitorn minskar eller när substratkoncentrationen ökar.
Allmän benämning på medlemmar av familjen Caviidae. Den vanligaste arten är Cavia porcellus, som är det tammarsvin som används som husdjur och i biomedicinsk forskning.
Cellinje från den afrikanska grönapan som används för transfektion och kloning.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Purinergic P2Y2 receptors are a type of G-protein coupled receptor that bind to and are activated by extracellular nucleotides such as ATP and UTP. They play a role in various physiological processes, including regulation of inflammation, wound healing, and fluid secretion. These receptors have been found to be widely expressed in various tissues, including the respiratory, gastrointestinal, and urinary tracts, as well as the skin and central nervous system. They are also known to be involved in the development of certain diseases such as cancer and fibrosis.
En nonapeptidsignalsubstans som genom enzymverkan bildas från kallidin i blodet, där den verkar utvidgande på kapillärkärl och ökar deras genomtränglighet, med blodtrycksfall som följd. Bradykinin fri släpps också från mastceller vid astmaanfall, från tarmväggarna, som smärtsignal från skadad vävnad, och den kan vara en neurotransmittor.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
En pyrimidinnukleosid som består av basen cytosin, kopplad till D-ribos, ett socker med fem koldelar.
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
Ett jonoforiskt polyeterantibiotikum från Streptomyces chartreusensis. Jonoforen binder och transporterar katjoner genom membran och kopplar bort oxidativ fosforylering medan den hämmar ATPas i leverm itokondrier hos råtta. Substansen används mest som biologiskt verktyg för att studera divalenta katjoners roll i olika biologiska system.
Terpenes are a class of organic compounds produced by a variety of plants, including conifers, citrus fruits, and cannabis. They are the primary components of essential oils and contribute to the aroma and flavor of these plants. Terpenes have been found to have potential medicinal properties, such as anti-inflammatory, analgesic, and antimicrobial effects. However, more research is needed to fully understand their therapeutic potential and safety profile in humans.
Ett metylxantin som förekommer naturligt i en del drycker och som används farmakologiskt. Koffeinets mest märkbara farmakologiska effekt är den stimulerande effekten på centrala nervsystemet, med ökad vakenhet och rastlöshet. Det har också avslappnande verkan på glatt muskulatur, stimulerar hjärtmusklerna och urinutsöndringen, och tycks ha positiv effekt vid behandling av vissa typer av huvudvärk. Bland de cellaktiviteter som påvisats är hämmande av cykliskt nukleotidfosfodiesteras en av de viktigaste.
'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'
'Saccharomyces cerevisiae' är en art av jästsvamp som tillhör kungariket svampar, och är vanligt förekommande i naturen på frukt, grönsaker och jord. Den är en enkelcellig eukaryot organism med en diameter på omkring 5-10 Mikrometer.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
En tetradekapeptid som ursprungligen isolerades från huden på paddorna Bombina bombina och B. variegata. Den är också en endogen neurotransmittor hos många djurarter, vilken påverkar glatt muskulatur, utsöndring av magsaft samt njurcirkulation och -funktion.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
Cellinje från äggstockar på kinesisk hamster, Cricetulus griseus. Arten är omtyckt för cellgenetiska studier eftersom den har ett litet antal kromosomer. Cellinjen har kunnat användas till modellsyste m för studier av genetiska förändringar i odlade däggdjursceller.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.
Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).
Tetradekanoylforbolacetat, även känt som TPA eller PMA (Phorbol 12-myristat 13-acetat), är ett kemiskt ämne som tillhör esterklassen och är derivat av forbol, en diterpenoid som utvinns från crotonolja. Det används främst inom forskning för att aktivera proteinkinas C (PKC) enzymkomplexet, vilket i sin tur leder till signaltransduktion och cellrespons.
Estrar av glycerol.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.
Radioligandanalys är en typ av bioanalytisk metod som används inom forskning och klinisk diagnostik för att undersöka specifika receptorer eller transporter i levande vävnad, vanligtvis genom att använda en radioaktivt märkt molekyl (en radioligand) som binder till målproteinet. Metoden bygger på principen att den radioaktiva signalen kan detekteras och kvantifieras för att ge information om antalet och bindningsförmågan hos målproteinerna. Radioligandanalys används ofta inom neurologi, farmakologi och toxikologi för att studera olika sorters receptorer, såsom neurotransmittorreceptorer eller hormonreceptorer, och kan ge värdefull information om deras struktur, funktion och interaktion med läkemedel eller toxiner.
En purin- eller pyrimidinbas bunden till deoxiribos.
Fosfolipase C gamma (PLCγ) är ett enzym som spelar en viktig roll inom cellsignalering i kroppen. Det aktiveras av olika signalsubstanser och bryter ned specifika fosfolipider i cellytan, vilket leder till att andra signalsubstanser frisläpps och kan överföra signalen vidare inne i cellen. PLCγ är involverat i en rad cellulära processer som exempelvis celldelning, celldifferentiering och cellrörelse.
Föreningar som innehåller kolväte- eller glykosylgrupper länkade till fosfatidylinositoler. De verkar som protein- eller polysackaridförankringar på cellmembran.
Enzymer som hydrolyserar GTP till GDP. EC 3.6.5.1.
Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.
Fosfolipase Cdelta (PLCδ) är ett enzym som spjälkar fosfolipider, en typ av lipider som utgör en viktig del av cellmembranen. När PLCδ aktiveras kan det klyva ett visst fosfolipid, PIP2 (fosfatidylinositol 4,5-bisfosfat), till två signalsubstanser: diacylglycerol (DAG) och inositoltrifosfat (IP3). Båda dessa signalsubstanser spelar en viktig roll i cellsignalering, särskilt vid aktivering av proteinkinaser och kalciumsignaler.
En del av den bakre hjärnan (metencefalon), belägen i den bakre skallskålen. Den utgör centrum för samordning av rörelser. Syn. cerebellum.
Ett enzym som förekommer i rörmembranen i det sarkoplasmatiska retiklet. Under avslappningsfasen hos skelettmuskler och mitokondrierika muskler katalyserar detta enzym den aktiva transporten av kalciu m från sarkoplasman in i det sarkoplasmatiska retiklets rör. Det kräver mikromolkoncentrationer av Ca(2+) och utnyttjar MgATP som substrat. EC 3.6.1.38.
Pyrimidinnukleotider är molekyler som består av en pyrimidinbas (tymin eller cytosin), en pentos fosfatbacke (ribose eller deoxyribose) och en fosfatgrupp. De är en del av nukleinsyrorna DNA och RNA, där de bildar baspar med purinnukleotider genom komplementär basparning (tymin med adenin och cytosin med guanin).
Enterotoxin från Vibrio cholerae. Det är ett protein, bestående av två huvudkomponenter, en tung (H) eller A-peptid och en lätt (L) eller B-peptid (koleragenoid). B-peptiden förankrar proteinet vid tarmepitelceller, medan A-peptiden tränger in i cytoplasman och aktiverar adenylcyklas och produktion av cAMP. Förhöjda halter av cAMP anses påverka utsöndring av vätska och elektrolyter från kryptceller i tarmen.
Oorganiska föreningar härrörande från saltsyra och innehållande en Cl-jon.
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper med tvåvärd laddning, som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.
Saponiner är en grupp naturligt förekommande organiska föreningar som kan bilda skum när de blandas med vatten. De finns hos en mängd olika växter, däribland gryningsväxter och belladonna. Saponiner har potentialen att sänka kolesterolnivåer, ha anti-inflammatoriska egenskaper och användas som emulgeringsmedel i industriella tillämpningar.
Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).
Fraktionerat cellextrakt med bibehållen biologisk funktion. Först sedan en subcellulär fraktion isolerats genom ultracentrifugering eller annan separationsteknik kan ett förlopp utan inverkan av alla komplexa reaktioner i en cell studeras. Cellfria system har utbredd användning inom cellbiologin.
Trombin är ett enzym som spjälkar fibrinogent till fibrin, vilket är en viktig process i blodets koaguleringskaskad och bildandet av blodproppar (tromber).
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Inositol oxygenase är ett enzym som katalyserar oxidationen av myo-inositol till D-glucuronosyl-5-fosfat, vilket är en del av ascorbinsyre (Vitamin C) biosyntesvägen hos djur.
Ryanodin är ett protein som fungerar som en calciumkanal, och hittas framförallt inom sarkoplasmatiska retikulumet (SR) i muskelceller. Ryanodinet släpper calciumjoner ut från SR till cytoplasman när en aktionspotential når muskelsamtalsorganet, vilket leder till kontraktion av muskeln. Ryanodinreceptorerna är viktiga för koordinerad muskelkontraktion och störningar i deras funktion kan leda till olika former av muskelsjukdomar, såsom exempelvis kardiomyopatier och myastheniska syndrom. Ryanodinreceptorerna kan även påverkas av vissa läkemedel och gifter, vilket kan leda till skadliga effekter som exempelvis rytmstörningar hos hjärtat eller muskelrelaxation.
Färgämnen som avger ljus vid bestrålning. Våglängden hos det utsända ljuset är vanligtvis längre än hos det infallande. Fluorokromer är färgämnen som tillsätts andra ämnen för att få dessa att fluorescera, och används som markörer inom biokemi och immunologi.
"Oxazoler" är ett sammanfattande namn på en grupp av antibiotika som innehåller en oxazolidinring i sin kemiska struktur. Dessa antibiotika har bakteriedödande effekt genom att hämma proteinsyntesen i bakterier. De används främst för behandling av allvarliga infektioner orsakade av gram-positiva bakterier, som exempelvis meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). Linazolid och tedizolid är två exempel på oxazoler.
"Vasopressiner" är ett samlingsbegrepp för hormoner som orsakar blodkärlskonstriktion och ökar vattentrycket i kroppen. Det mest kända vasopressinet är arginin-vasopressin (AVP), även kallat antidiuretiskt hormon (ADH). AVP/ADH produceras i hypofysen och frisläpps i reaktion på ökat osmotiskt tryck eller minskad blodvolym för att hålla homeostasen i kroppen. Andra vasopressiner inkluderar luvtocin, som har en liknande struktur och effekt men främst är involverat i sociala bindningar och reproduktion.
Purine nucleotides are organic compounds that consist of a purine base, a sugar molecule (ribose or deoxyribose), and one or more phosphate groups. Purines include adenine and guanine, which are important components of DNA and RNA, as well as energy-carrying molecules such as ATP (adenosine triphosphate) and GTP (guanosine triphosphate). These nucleotides play crucial roles in various cellular processes, including energy metabolism, signaling, and biosynthesis.
GTP-cyklohydrolas I eller pyrofosfatbildande GTP 7,8-8,9-dihydrolas (GTP-cyklohydrolas II). En enzymgrupp som hydrolyserar imidazolringen i GTP, varvid kol-8 frigörs som format. Två C-N-bindningar hydrolyseras, och pentasenheten isomeriseras. Detta är första steget i syntesen av folsyra från GTP. EC 3.5.4.16 (GTP-cyklohydrolas I) och EC 3.5.4.25 (GTP-cyklohydrolas II).
Vidarabin fosfat är ett antiviralt läkemedel som används för behandling av herpes simplex virus-infektioner, såsom herpes labialis (feberblåsa) och genital herpes. Det är en förening av vidarabin, en nucleosidanalog, med fosfatgruppen. När vidarabin fosfat metaboliseras in vivo bildas aktivt vidarabin triphosphat, som hämmar viral DNA-polymeras och förhindrar replikation av virusgenomet. Läkemedlet ges vanligtvis intravenöst och används ofta när andra behandlingar har visat sig vara ineffektiva eller vid svåra eller livshotande infektioner.
The Ryanodine Receptor (RyR) is a calcium release channel located on the sarcoplasmic reticulum (SR), a type of endoplasmic reticulum found in muscle cells. It plays a crucial role in excitation-contraction coupling, which is the process by which electrical signals are converted into mechanical responses in muscle fibers.
Nukleosider där arabinos utgör sockerdelen.
En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.
En amin med depressoreffekt, erhållen genom enzymatisk dekarboxylering av histidin. Histamin är en kraftig stimulerare av utsöndringen i magen, ger sammandragning av luftrörens glatta muskulatur, verkar kärlvidgande och tjänar som centralt verkande nervsignalsubstans.