Sjukdomstillstånd hos eller skada på ischiasnerven, som delar sig i vadnerven och skenbensnerven. Kliniska manifestationer kan omfatta ischias eller smärta i höftpartiet, pares eller förlamning av de bakre lårmusklerna och musklerna som försörjs av vad- och skenbensnerverna, känselbortfall på sidan och baksidan av låret, benet och fotsulan. Ischiasnerven kan drabbas av skada, ischemi, kollagensjukdomar och andra sjukdomstillstånd.

Perifera, autonoma och kranialnervssjukdomar som har samband med diabetes mellitus. Tillstånden beror oftast på diabetesorsakade skador på mikrokärl som försörjer nerver (vasa nervorum). Till de förhållandevis vanliga sjukdomstillstånd som kan hänga samman med diabetesneuropati hör kramp i den tredje kranialnerven (ögonrörelsenerven; se ögonmuskelsjukdomar), mononeuropati, multiplex mononeuropati, diabetesamyotrofi, smärtsam polyneuropati, autonom neuropati och torakoabdominell neuropati.

Peripheral nervous system disorders refer to conditions that affect the functioning of the nerves outside the brain and spinal cord, which are responsible for transmitting messages between the brain and the rest of the body. These disorders can result from trauma, infection, genetic factors, or degeneration, and may cause symptoms such as pain, numbness, tingling, weakness, or loss of reflexes. Examples of peripheral nervous system disorders include neuropathy, carpal tunnel syndrome, and Guillain-Barre syndrome.

Hereditary Sensory and Motor Neuropathy (HSMN) is a group of inherited disorders that affect the peripheral nerves, which transmit information between the brain and spinal cord and the rest of the body. These disorders are characterized by muscle weakness and atrophy, as well as loss of sensation, particularly in the feet and hands. HSMN can be further classified into several types based on the specific genetic mutation, inheritance pattern, age of onset, and symptoms. Some common types include Charcot-Marie-Tooth disease (CMT), Dejerine-Sottas syndrome, and hereditary sensory neuropathy type 1. The underlying cause is a genetic defect that affects the structure or function of the peripheral nerves, leading to their progressive degeneration and loss of function over time.

En grupp ärftliga sjukdomar, kännetecknade av nedbrytning av dorsala nervrötter och autonoma ganglieceller, samt kliniskt av känselbortfall och bristande autonoma funktioner. Det finns fem typer. Typ I uppvisar autosomalt dominant ärftlighet och distal känselpåverkan. Typ II är autosomal, med både distalt och proximalt känselbortfall. Typ III är familiär dysautonomi. Typ IV har drag av smärtokänslighet, värmeintolerans och psykisk störning. Typ V kännetecknas av selektivt bortfall av smärtförnimmelse, men med bibehållen berörings- och vibrationskänsla.

Ischemische Optikusneuropathie ist eine Erkrankung des Sehnervs, die durch eine unzureichende Durchblutung (Ischämie) verursacht wird und zu einem mehr oder weniger starken Gesichtsfeldverlust führen kann.

Polyneuropathy är en neurologisk term som refererar till en grupp av sjukdomar eller tillstånd som orsakas av skada på flera perifera nerver samtidigt, vilket kan leda till symtom som känselbortfall, smärta, svaghet och koordinationssvårigheter i extremiteterna. Polyneuropatier kan ha många olika orsaker, inklusive diabetes, alkoholmissbruk, autoimmuna sjukdomar, exponering för toxiner eller arvet.

En medicinsk definition av 'Vadnerv' (latin: Nervus saphenus) är den längsta sensiga nerven i kroppen och en gren av femoralnerven. Den förgrenar sig från femoralnerven vid nedre delen av lårbenet och passerar genom knäskålen (genu) för att fortsätta ner längs med vaden och innanför innerkanten på skenbenet (tibia). Vadnerven ger känsel till huden på framsidan av benet från knäet och nedåt, inklusive insidan av foten upp till stortån. Den är också ansvarig för reflexerna i knäskålen (genu-reflexen).

En nervledning, även kallad nerveus impuls, är en elektrisk signal som leds genom nervceller (neuron) för att överföra information inom eller mellan levande organismer. Denna signalsubstans, bestående av aktionspotentialer, reser sig längs med axonen i neuron och orsakar en kemisk respons när den når slutet av nervcellen (synapsen), vilket kan leda till ytterligare elektriska signaler eller andra biokemiska händelser.

Ulnarisneuropati är en nervskada som drabbar ulnarnerven, den nerv som för ner känsel- och rörelseförbindelser till lillfingret och ringfingret samt delar av långfingret. Den vanligaste orsaken till ulnarisneuropati är kompression eller skada på nerven i handledens inre del, ofta orsakad av att en muskel i området blir för stor och trycker på nerven. Detta kan leda till symtom som känselbortfall, smärta och svaghet i de drabbade fingrarna. Ulnarisneuropati kan också orsakas av andra sjukdomar eller skador som diabetes, alkoholmissbruk, trauman eller tumörer.

En ärftlig, autosomalt dominant (kromosom 17) motorisk och sensorisk nervsjukdom, kännetecknad av fortskridande förlust av muskelreflexer och muskelförtvining i benen. Debuten sker vanligen i perioden mellan tonåren och fyrtioårsåldern. Sjukdomen indelas i två undertyper, hereditär motorisk och sensorisk neuropati (HMSN) typ I och II. HMSN I är förenad med onormala nervsignalshastigheter och nervh ypertrofi, vilka inte iakttas i HMSN II. Syn. Charcot-Marie-Tooths muskelatrofi.

Sjukdomar i de sympatiska och parasympatiska grenarna av det autonoma nervsystemet. Funktionsstörningar kan hänga samman med sjukdomar i hypotalamus, hjärnstammen, ryggmärgen eller det perifera nervsy stemet.

Skador på det perifera nervsystemet (inklusive det autonoma nervsystemets perifera delar) förknippade med kronisk förtäring av alkohol. Skadorna kan vara orsakade av alkoholen i sig eller av näringsbr ist till följd av missbruket.

Sjukdomar som omfattar lårbensnerven. Lårbensnerven kan skadas pga ischemi ( t ex i förbindelse med diabetesneuropatier), hoppressning, fysisk skada, kollagensjukdomar och andra sjukdomsförlopp. Kliniska drag är muskelsvaghet, oförmåga att böja höften och sträcka knäleden, quadricepsatrofi, nedsatt eller utebliven patellarreflex och nedsatt känsel på framsidan och mitten av låret.

Optikusatrofi, arvelig, Leber (LHON) definieras som en mitokondriellt arvad neurodegenerativ ögonsjukdom, orsakad av mutationer i mitokondrie-DNA, vilket leder till degeneration och död av ganglionceller i nätan och synnedsättning eller blindhet.

'Synnervssjukdomar' är en övergripande benämning på olika medfödda eller aquireda tillstånd som drabbar nervtrådarna i ögat och stör synfunktionen, inklusive grava former av neuropati som exempelvis optisk neurit (inflammation av optisk nerven) och retinitispigmentosa (progressiv degeneration av näthinnan).

Sjukdomstillstånd i mediannerven, från armnervnätet till nervänden i handen. Kliniska tecken är svaghet i handleds- och fingerböjning, underarmsvridning, tenar abduktion, känselbortfall i handflatan, de tre första fingrarna och ringfingrets radialdel. Armbågen är en vanlig plats för skada, där nerven passerar genom pronatormuskelns två fästen (pronatorsyndromet) och karpaltunneln (karpaltunnelsyndromet).

Perifere nerver är nervtrådar som utgår från centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och försörjer kroppens olika organ och muskler med nervimpulser. De perifera nerverna bildar ett komplext nätverk av sensorer och motoriska signaler som gör att vi kan uppfatta värme, kyla, smärta och tryck, samt kontrollera rörelse och koordination i kroppen.

Rubbningar i det perifera nervsystemet pga amyloidansamling. De kan bero på såväl icke-ärftlig som ärftlig amyloidos. De flesta fall av de familjära formerna beror på specifika mutationer i prealbumin genen.

Optikusatrofi, arvelig, refererar till en medfödd eller tidigt insättande skada eller degeneration av optisk nerven, som orsakas av genetiska mutationer och leder till progressiv synförlust, blindhet och ofta även andra neurologiska symtom.

Störningar hos någon av de tolv hjärnnerverna. Med undantag för syn- och luktnerverna omfattas även sjukdomstillstånd i de hjärnstamskärnor, där hjärnnerverna börjar eller slutar.

En nerv som utgår från ryggmärgen i höjd med ländryggen och korsbenet (L4 till S3) och leder nervimpulser till de nedre extremiteterna. Ischiasnerven (höftnerven), som är huvudutlöparen från korsbensplexus, är den största nerven i kroppen. Den har två stora grenar, skenbensnerven och vadnerven.

Ulnar nerve compression syndrome, also known as ulnar nerve entrapment, refers to a medical condition where the ulnar nerve, which runs from the neck down to the hand and controls movement and sensation in the ring and pinky fingers and half of the ring finger, becomes compressed or irritated due to factors such as pressure, stretching, or trauma. This can result in symptoms such as numbness, tingling, pain, weakness, or clumsiness in the affected hand and fingers, and may require medical evaluation and treatment to alleviate the compression and restore normal nerve function.

Diagnos av sjukdomstillstånd genom mätning av den naturliga elektriska aktiviteten i vävnader eller organ, eller mätning av reaktionen hos vävnder vid elektrisk retning.

Sjukdomar kännetecknade av förlust av eller bristande funktion hos myelin i det centrala eller perifera nervsystemet.

Metoder och rutiner för diagnostisering av sjukdomar i det centrala och perifera nervsystemet eller demonstration av nervsystemets funktioner eller funktionsbrister.

'Nervsystemets sjukdomar' är en samlingsbeteckning för en mängd olika tillstånd som påverkar hjärnan, ryggmärgen och nerverna, vilket kan leda till problem med rörelse, sensorisk perception, kognition, emotion och beteende.

Peroneusneuropati refererer til en skade eller sygdom, der berører den perifere nervecelle, der styrer musklerne i underbenet og foden, kaldet den peronære nerve. Den perifere nerveledsskade kan resultere i svaghed, svingende gang, formindsket følelse eller smerter i området. Peroneusneuropati kan skyldes en række forskellige årsager, herunder traumer, kompressionsskader, diabetes, alkoholmisbrug og andre systematiske sygdomme.

Parestesi är en medicinsk term som beschriver en abnormal, oftast besvärande känsel sensation, såsom formicering, stickning, brännande eller prickning, utan någon sannolik orsak till smärta eller skada. Dessa känslor uppstår när nervbanorna i kroppen störs eller pressas på, vilket får nerverna att skicka felaktiga signaler till hjärnan. Parestesier kan vara permanenta eller temporära och kan drabba alla delar av kroppen.

Sensoriska störningar är en medicinsk term som refererar till problem eller avvikelser i sinnesfunktionerna, inklusive hörsel, syn, smak, lukt, touch och kroppsbild, vilket kan resultera i förändrade eller nedsatta sinnesintryck, perceptioner eller respons på stimuli.

Förlust av hörseln till följd av sjukdom i hörselbanorna (i det centrala nervsystemet), vilka börjar i hjärnbryggans koklearkärnor och på båda sidor leder upp till mitthjärnan, talamus och därefter till hörselbarken i tinningsloberna. Vanligtvis fordras dubbelsidig skada på hörselbanorna för att en central hörselnedsätting skall ske. Hörselbarksdövhet (kortikal dövhet) beror på dubbelsidig skada på hörselbarken. Enkelsidiga hjärnstamsskador omfattande koklearkärnorna kan leda till enkelsidig hörselförlust.

"Nervtrådar är det del av nervsystemet som består av vit substance, innehållande axoner som överför signalsinformation i form av elektriska impulser till och från hjärnan och ryggmärgen till den perifera muskulaturen och känselreceptorerna."

Nervkompressionssyndrom är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som alla kännetecknas av att en nerv eller en grupp nerver komprimeras, oftast på grund av strukturella förändringar i kroppen. Detta kan orsaka diverse symtom som svara på den skadade nervens funktion, till exempel smärta, krypning, stickning, forminskad känsel eller svaghet i de muskler som nerven innerverar. Ett exempel på ett nervkompressionssyndrom är karpaltunnelsyndrom, där medianusnerven komprimeras i handleden, vilket kan orsaka smärta, krypning och forminskad känsel i handen.

"Ulnarnerven", eller den "nedre ulnara nerven" som den också kallas, är en nerv som innerverar musklerna och huden i den mediale (insidan) aspekten av underarmen, handleden och lillfingret, samt hälften av ringfingret. Den delar sig ofta från den mediala nervstammen på nivån av armbågen och passerar genom en uttrymme i muskeln ulnaris, varifrån den får sitt namn. Ulnarnerven kan skadas eller komprimeras vid flera olika tillfällen, vilket kan leda till symptom som känselbortfall, smärta och muskelsvaghet i det drabbade området.

Sjukdomstillstånd som kännetecknas av selektiv nedbrytning av motoriska nervceller i ryggmärgen, hjärnstammen eller motorbarken. Kliniska undertyper bestäms av platsen för den huvudsakliga nedbrytningen. Vid amyotrofisk lateralskleros (ALS) omfattas övre, nedre och hjärnstammens motornervceller. Vid fortskridande muskelatrofi och liknande syndrom (spinal muskelatrofi) är det främst motornervcellerna i ryggmärgen som är drabbade. Vid progressiv bulbär pares börjar nedbrytningen i hjärnstammen. Vid primär lateralskleros sker en isolerad nedbrytning av nervcellerna i motorbarken.

Polyradikuloneuropathy är en medicinsk term som refererar till en neurologisk sjukdom där flera perifera nerver och deras rötter (radikuler) är inflammerade och skadade samtidigt. Detta kan leda till diverse symtom som svarar mot nervskador, såsom känselbortfall, smärta, muskelsvaghet och nedsatt reflexhärmning i de drabbade områdena. Orsakerna till polyradikuloneuropathy kan variera, men det kan bero på autoimmuna sjukdomar, infektioner, toxicitet från kemoterapi eller andra substanser, ärftliga faktorer eller idiopatiska (okända) orsaker.

Familial amyloid neuropathies (FAPs) are rare, inherited disorders caused by mutations in genes encoding proteins that can form amyloid deposits in various tissues, including peripheral nerves, leading to a progressive sensorimotor and autonomic neuropathy.

Myelin P0-protein, även känt som MPZ (Myelin Protein Zero), är ett strukturellt protein som hör till den famili av proteiner som kallas för "hitt-proteiner". Detta protein är en viktig komponent i det fettrika lagret av myelin som omger och skyddar axonerna i nervceller, särskilt i de perifera nerverna. Myelin P0-proteinet hjälper till att hålla samman de många lager av lipider och proteiner som bildar myelinskidan och är också involverat i underhållet och reparationen av myelinet. Mutationer i MPZ-genen har associerats med vissa arvsmassabaserade neurologiska sjukdomar, till exempel Charcot-Marie-Tooth syndrom typ 1B.

Tibialisneuropathi är en nervskada som drabbar den nedre delen av tibialnerven, ofta orsakad av kompression eller skada på nerven. Det kan leda till svaghet, smärta och kvalitetssänkning i fot- och underbenrörelser.

Paraneoplastisk polyneuropati (PNP) är en komplikation till cancer, där patienten utvecklar en nervskada orsakad av den immunologiska responsen mot tumören. Detta skiljer sig från en direkt nervskada som kan orsakas av själva tumören eller dess behandling.

Optikusatrofi är en medicinsk term som refererar till den skada eller sjuklig förändring i optisk nerv, som leder till synförlust eller blindhet. Detta orsakas av progressiv nedbrytning och atrofi (skrumpning) av de nervfibrer som skickar synsignaler från ögat till hjärnan. Optikusatrofi kan vara en följd av olika sjukdomar eller skador, såsom neurodegenerativa sjukdomar, trauma, inflammation, tumörer eller genetiska störningar.

"Nervsmärta, eller neuropatisk smärta, definieras som smärta orsakad av skada eller sjukdom i nervsystemet, vilket leder till abnorma signaltransmission och tolkning i centrala nervsystemet."

Sjukdomar i den 8:e hjärnnerven. Vestibularnervinflammation, hörselnervsinflammation och akustikusneurinom ingår. Beroende på vilken nerv som drabbas, kan de kliniska manifestationerna yttra sig som d övhet, yrsel eller tinnitus.

Nervtrådar som snabbt förmedlar signaler från nervcellen.

Akut, autoimmun nervinflammation orsakad av ett T-cellförmedlat, cellulärt immunsvar riktat mot myelin i perifera nerver och nervrötter. Sjukdomsförloppet föregås ofta av en virus- eller bakterieinfektion, kirurgiskt ingrepp, immunisering, lymfom eller exponering för giftiga ämnen. Vanliga kliniska tecken är tilltagande trötthet, känselbortfall och förlust av djupa senreflexer.

En neurologisk undersökning är en systematisk bedömning och utvärdering av en persons nervsystem, inklusive centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och perifera nervsystemet (nervrötter, nerver och muskler), för att diagnostisera, monitorera eller utesluta neurologiska sjukdomar eller skador.

Fotsår som komplikation till diabetes. Diabetesfot, ofta med infektion, är en vanlig och allvarlig komplikation till diabetes och kan kräva sjukhusvård och kirurgiska ingrepp. Såren uppstår sannolikt som en följd av neuropatier och kärlproblem.

Den perifera nerven, Peronealnerven, är en gren av den isatiska nerven (sciatic nerve) som försörjer musklerna och huden på yttre delen av underbenet och foten. Den delar sig vanligen upp i två grenar: den superficiala peroneala nerven och den deep peroneala nerven. Dessa nervgrenar innerverar bland annat muskler som är involverade i utvändig rotation, flexion och extension av foten. Skada på peronealnerven kan orsaka sensorisk förlust och motorisk svaghet i området som den försörjer.

Det perifera nervsystemet (PNS) är ett delsystem inom nervsystemet som består av alla de nerver som ligger utanför centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). PNS kan delas upp i två huvudgrupper: sensorynerver och motornerver. Sensorynerven transporterar känselimpulser från kroppens yta och inre organ till hjärnan, medan motornerven styr muskelaktiviteten och koordineringen av rörelser.