Kärlnybildning i näthinnan: Formering av nya blodkärl utifrån näthinnevenerna och deras utbredning längs näthinnans inneryta.Kärlnybildning i hornhinnan: Nya blodkärl som utgår från hornhinnevenerna och sträcker sig från kanten in i hornhinnans stödjevävnad. Dessa kärl kan ligga ytligt eller i det djupare bindvävsskiktet. Nybildningen av kärl är en följd av diverse inflammationer i det främre ögonsegmentet, inklusive trakom, interstitiell viruskeratit, mikrobiell keratokonjunktivit och immunreaktioner framkallade av hornhinnetransplantation.Vascularisation i åderhinnan: Sjuklig förändring, bestående av nybildning av blodkärl i ögats åderhinna (koroidea).Kärlnybildning, patologisk: En patologisk process som utgörs av tillväxt av blodkärl i onormal vävnad eller på onormala platser.Kärlnybildning, fysiologisk: Utveckling av nya blodkärl i samband med återuppbyggnad av blodcirkulationen under läkningsprocesser.Vaskulär endotelcellstillväxtfaktor ANäthinnekärlFluoresceinangiografiIschemi: Hämmat blodflöde genom ett organ eller en vävnad till följd av sjuklig sammandragning eller blockering av blodkärlen, eller avsaknad av blodcirkulation.Choroid: Den tunna, kärlrika hinnan som täcker större delen av ögonbotten mellan näthinnan och senhinnan. Syn. koroidea.Angiogeneshämmare: Medel och endogena substanser som motverkar nybildning av blodkärl.Retinopati hos prematuraSjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.Möss, inavlade C57BLHornhinnaLaserkoagulation: Koagulering av vävnader med hjälp av laser. Denna typ av laser ger ett synligt ljus inom det gröna våglängdsområdet som absorberas selektivt av hemoglobin, vilket sålunda möjliggör tillslutning av blödande blodkärl.Vasa vasorumEndotelcellerIntravitreal InjectionsVaskulära endotelcellstillväxtfaktorerBrännskador i ögonen: Skador på ögonen förorsakade av hetta, kemikalier eller ultraviolett strålning.Bakben: Någon av de båda bakre extremiteterna hos fyrfota, landlevande djur, ej tillhörande primaterna. Bakbenet består av femur (lårben), tibia (skenben), fibula (vadben), tarsalben (fotledsben), metatarsalben (mellanfotsben) och tår.Endotelcellstillväxtfaktorer: Dessa är lösliga mitogen som utsöndras från ett flertal organ. Faktorerna utgörs av en blandning av två polypeptidenkelkedjor med heparinaffinitet.. Molekylvikten är organ- och artberoende. De har mitogena och kemotaktiska effekter och stimulerar endotelceller till att växa och syntetisera DNA. De är besläktade med såväl basiska som sura fibroblastväxtfaktorer, men har andra aminosyrasekvenser.Makuladegeneration: Nedbrytningsförändringar i näthinnans gula fläck.Glaskropp: Den genomskinliga, geléartade massan som fyller utrymmet mellan ögonlinsen och näthinnan. Den är omsluten av en tunn hinna och utgör ungefär fyra femtedelar av ögongloben. Glaskroppen består till 99% av vatten.Injections, IntraocularLymfokiner: Lösliga proteinfaktorer som bildas av aktiverade lymfocyter och påverkar andra celler, främst sådana som ingår i det cellulära immunsvaret.Kärlendotel: Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.Kemiska brännskador: Vävnadsskador orsakade av frätande kemikalier.NäthinnaNäthinnesjukdomarVaskulär endotelcellstillvästfaktor receptor-2Fundus Oculi: Den inre, konkava delen av ögat, bestående av näthinnan, åderhinnan, senhinnan, synnervspapillen och blodkärl, vilka kan ses med hjälp av oftalmoskop.AngiogenesinducerareKapillärer: De fina blodkärl (hårrörskärl) som förbinder arteriolerna med venolerna.CD31-antigener: Adhesionsmolekyler som finns i stort sett på alla monocyter, blodplättar och granulocyter. CD31 är starkt representerade på endotelceller och koncentrerade till kontaktytorna mellan dem.NatriumhydroxidCellrörelse: Cellers förflyttning från en plats till en annan.Bruchs membranNäthinnepigmentepitelCeller, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.InjektionerRåttor, inavlade BNHyperoxi: Onormal ökning av mängden syre i vävnader och organ.SerpinerAngiogena proteinerLaser: En optisk källa som sänder ut fotoner i en sammanhållen stråle. "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation" (LASER) åstadkoms med hjälp av apparater som omformar ljus av olika våglängder till en enda intensiv och nästan icke-divergerande stråle av monokromatiskt ljus. Lasrar verkar inom det synliga, infraröda eller ultravioletta, frekvensområdet. De kan utveckla enorm hetta och energi vid korta fokallängder och används inom kirurgi, för diagnos och i fysiologiska studier. Lågenergilasrar, som avger ljus och inte hetta, har kommit till användning för sårläkning och smärtbehandling.Vaskulär endotelcellstillväxtfaktor receptor-1RNA, budbärarMöss, knockout: Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.Immunfluorescensteknik, indirekt: En immunfluorescensteknik som används allmänt för påvisande av serumantikroppar och immunkomplex i kroppsvävnad och mikroorganismer i prov från patienter med infektionssjukdomar. Tekniken innebär framställning av antigen-antikroppskomplex, som märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar.Angioida strimmor: Röda till svarta oregelbundna strimmor i ögonbotten; degenerativ näthinneskada vid bl a sjukdomen pseudoxanthoma elasticum. Skadorna tros bero på sprickor i Bruchs membran.Fotokoagulation: En teknik för att få vävnad att koagulera med hjälp av kraftig ljusstråle, inkl laser (laserkoagulation). Metoden används i ögat, för behandling av näthinneavlossning, näthinnesår, aneurysmer, blödningar, och tumörer.Fibroblasttillväxtfaktor 2: En enkelkedjad polypeptidtillväxtfaktor som spelar en betydande roll i sårläkningsprocessen och som sätter igång angiogenes (kärlbildning). Hos människa finns det flera olika typer av proteinet, varierande i storlek från 18 - 24 kD, beroende på olika startpunkter inom fgf-2-genen. Det har 55% aminosyrarestöverensstämmelse med fibroblasttillväxtfaktor 1 och en starkt heparinbindande effekt. Tillväxtfaktorn är en mycket kraftfull inducerare av DNA-syntes i en mångfald celltyper av mesoderm- och neuroektodermursprung. Den kallades från början basisk fibroblasttillväxtfaktor pga sina kemiska egenskaper och för at skiljas från sur fibroblasttillväxtfaktor (fibroblasttillväxtfaktor 1). Syn. fibroblasttillväxtfaktor, basisk.SyrgasNäthinnepigmentepitelStamcellerOmvänt transkriptaspolymeraskedjereaktionBlodkärl: Alla rörformiga, blodförande kärl, som t ex artärer, vener, kapillärer.Alkalier: Hydroxider eller karbonater av litium, natrium, kalium, rubidium eller cesium, samt ammoniak och aminerna.Djur, nyföddaPericyterFotokemoterapi: Behandling med ljuskänslighetsalstrande preparat, invärtes eller utvärtres, och påföljande ljusexponering.SårläkningReceptorer, vaskulär endotelcellstillväxtfaktorImmunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.Wet Macular DegenerationTIE-2-receptorCellproliferation: Alla de händelser som tillsammans leder till ökat antal celler. Häri ingår fler processer än celldelning, som utgör en del av cellcykeln.Läkemedelstillförsel, lokalBlotting, Western: Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.Diabetisk näthinnesjukdom: Retinopati (näthinnesjukdom) som har samband med diabetes mellitus och som kan vara antingen av bakgrundstyp, kännetecknad av fortskridande mikroaneurysm, punktformiga makulaödem i näthinnan, eller av proliferativ typ, med nybildning av blodkärl i näthinnan och papillen vilka kan nå in i glaskroppen, utbredning av fibrös vävnad, glaskroppsblödning och närhinneavlossning.Angiopoietin-1Chorioallantoismembran: Ett kärlrikt, extraembyonalt membran som bildas genom förening av fosterhinnan med urinsäcken. Det ses huvudsakligen hos fåglar och kräldjur. Vävnaden tjänar som modell i tumör- eller cellbiologi, vid studier av kärlnybildning och vävnadstransplantation.Hornhinnegrumling: Sjukdomstillstånd i hornhinnans centrala eller perifera delar. Den normala genomskinligheten försämras genom att hornhinnan blir mer eller mindre opak.Hornhinneinflammation: Inflammatorisk reaktion i hornhinnan.Möss, genetiskt förändrade: Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.Kauterisation: Utnyttjande av kaustiksoda, hett intstrument, elektricitet eller annat medel för att förstöra vävnad.Intercellulära, signalöverförande peptider och proteiner: Reglerproteiner och -peptider som ugör signalmolekyler i den parakrina kommunikationsprocessen. De betraktas normalt som faktorer, uttryckta hos en cell, som receptorer på en närliggande cell reagerar på. De skiljer sig från hormoner huvudsakligen genom att deras verkan är lokal snarare än distal.Trombospondin 1Fotosensibiliserande medel: Preparat som är farmakologiskt inaktiva, men som vid exponering för ultraviolett strålning eller solljus omvandlas till en aktiv metabolit, som ger en för den sjuka vävnaden gynnsam reaktion. Dessa medel kan ges lokalt eller systemiskt och har använts för behandling av psoriasis och olika typer av tumörer.Angiopoietin-2Ophthalmic SolutionsTidsfaktorerKaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.Degenerativ myopiEye ProteinsSynskärpaAllantois: Ett embryonalt bihang (navelblåsan; urinsäcken) hos kräldjur, fåglar och däggdjur. Hos människan utvecklas det till urinblåsan, och dess blodkärl till dem i navelsträngen.SignalomvandlingSyrebrist: Total brist på syre (anoxi). Används ibland synonymt med hypoxi i meningen bristande försörjning av syre till kroppsvävnaderna.Kapillärgenomtränglighet: Kapillärkärls förmåga att tillåta ett selektivt utbyte av ämnen genom kärlväggen. Små, fettlösliga molekyler som koldioxid och syrgas vandrar fritt genom diffusion. Vatten och vattenlösliga molekyler kan inte passera endotelväggarna och är beroende av mikroporer, som kan hindra stora molekyler från att passera.Human Umbilical Vein Endothelial CellsMöss, nakna: Muterade möss som är homozygota för den recessiva "nakengenen" och inte utvecklar någon tymus (bräss). De är värdefulla för tumörstudier och undersökning av immunsvar.Mikrokärl: De fina blodkärl i kärlsystemet som är mindre än 100 mikromillimeter i inre diameter.NervtillväxtfaktorerEndostatinerNäthinneblödningNavelvenerPorfyrinerLeukostas: Onormal, intravaskulär hopklumpning av leukocyter som ofta ses hos leukemipatienter. Hjärnan och lungorna är de organ som oftast drabbas. Detta akuta syndrom kräver en aggressiv cellreducerande behandling, inklusive kemoterapi och/eller leukofores. Tillståndet måste särskiljas från leukemisk infiltration, som är ett förlopp i cancer, då leukemiceller invaderar kroppens organ.Glaukom, neovaskulärt: En sekundär form av glaukom som utvecklas till följd av annan ögonsjukdom och beror på nybildning av kärl i den främre kammarens vinkel.UppregleringCentralgropen: Ett område med ca 1,5 millimeters diameter i den gula fläcken, där näthinnan är mycket tunn pga avtrappningen av alla skikt utom färgepitelskiktet. Det omfattar gropens sluttande sidor och ett fåtal perifera stavar. I mitten finns de koner som ger skärpeseendet och som var och en är förbunden med endast en gangliecell.Enzymkopplad immunadsorberande analys: En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.Injektioner, intraperitoneala: Injicering under tryck av flytande läkemedel, näringslösning eller annan vätska in i bukhinnehålan via en ihålig nål genom bukväggen.Angiostatiska proteinerLaserdopplerflödesmätning: En metod för icke-invasiv, kontinuerlig mätning av mikrocirkulation. Tekniken bygger på Dopplereffektvärden av slumpmässigt spritt lågenergilaserljus från statiska strukturer och vävnadspartiklar i rörelse.Antibodies, Monoclonal, HumanizedRåttor, Sprague-DawleyCelldelning: En cells förökning genom delning.Genuttryck: Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.Benmärgsceller: Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.Möss, inavlade BALB CEye Injuries: Skador på ögonen till följd av våld eller annan yttre påverkan. Hit hör både ytliga skador och inre ögonskador.Enzymimmunologiska metoder: Immunologiska analysmetoder baserade på bruk av: 1) enzym-antikroppkonjugat; 2) enzym-antigenkonjugat; 3) antienzymantikroppar med efterföljande homologt enzym; 4) enzym-antienzymkomplex. Dessa används i histologiskt arbete för att synliggöra eller märka vävnadsprov.Indocyaningrönt: En trikarbocyaninfärg som används diagnostiskt för leverfunktionstester och vid mätning av blodvolym och hjärtkapacitet.Hornhinneepitel: Skiktat, skvamöst (fjällande) epitel som täcker hornhinnans ytteryta. Det är slätt och innehåller många fria nervändar.GlaskroppsblödningDos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.StamcellstransplantationLäkemedelskombinationer: Enskilda preparat som innehåller ett eller flera aktiva medel för samtidig administrering som fast dosblandning. Begreppet skall särskiljas från kombinationsterapi, som innebär att två eller flera läkemedel ges var för sig för att en kombinerad effekt skall erhållas.Apoptos: En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.Mikrocirkulation: Blodcirkulationen i cirkulationssystemets mikrokärl.Makrofager: Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.CXCL12-kemokinKeratoplastik, penetrerande: Partiell eller fullständig ersättning av centrala hornhinnans alla skikt.NäthinneavlossningBlod-näthinnebarriär: Specialiserade, icke-fönsterförsedda och tätt sammanfogade endotelceller som bildar en transportspärr för vissa ämnen mellan näthinnans kapillärkärl och näthinnevävnaden.NäthinnevensocklusionChoroiditis: Inflammation i ögats åderhinna (koroidea). Syn. koroidit.Reglering av genuttryck: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.HornhinnetransplantationKonfokal mikroskopi: En ljusmikroskopteknik där endast en punkt belyses och undersöks åt gången. En bild byggs upp genom att objektet skannas punkt för punkt. Ljuskällan kan vara av konventionell typ, eller laser eller UV-ljus.Laminin: Stort, icke-kollagent glykoprotein med antigena egenskaper. Proteinet finns i basalmembranets ljusa hinna och binder epitelceller till basalmembranet. Iakttagelser gör gällande att proteinet spelar en roll vid tumörinvasion.Genetic TherapyHypoxia-Inducible Factor 1, alpha SubunitFluorescein: En indikatorftalfärg som är gulgrön i utstryk av normal tårvätska och klargrön i en mer alkalisk lösning, som t ex kammarvatten, och används därför både terapeutiskt och för diagnos i samband med hornhinneskador.Korion: Den yttre fosterhinnan.Genetiska vektorer: DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.Tomografi, optisk koherensLaserterapiKorneal stroma: Hornhinnans stödjevävnad. Det varvade bindväv som utgör det tjockaste skiktet av hornhinnan mellan Bowman- och Descemetmembranen.Råttor, naknaKollagen: Ett polypeptidämne som innehåller ungefär en tredjedel av allt protein i ett däggdjur. Det utgör huvudbeståndsdelen av hud och bindväv, och den organiska delen av ben- och tandsubstans. Olika former av kollagen produceras i kroppen, men alla består av tre alfapolypeptidkedjor ordnade i en trippelspiral. Kollagen skiljer sig från andra fibrösa proteiner, som t ex elastin, genom sitt innehåll av prolin, hydroxiprolin och hydroxilysin, avsaknad av tryptofan, samt särskilt genom sitt höga innehåll av polargrupper, ansvariga för proteinets svällande egenskaper.Ependymoglial CellsHornhinnesjukdomar: Sjukdomar i ögats hornhinna.AngiostatinerRegionalt blodflödeRegnbågshinna: De främsta delen av ögats druvhinna (uvea), vilken skiljer den främre ögonkammaren från den bakre. Den består av två skikt: stromat (bindvävsskikt) och färgepitelet. Färgen på regnbågshinnan beror på mängden melanin i bindvävsskiktet vid reflektion från det färgade epitelskiktetHerpeskeratit: En ytlig Herpesvirus hominis-infektion i hornhinnans epitel, kännetecknad av förekomst av små blåsor som kan sjunka ihop och flyta samman till dendritiska sårbildningar (dendritisk keratit).Choroid Diseases: Sjukdomstillstånd hos åderhinnan (koroidea), inklusive ärftliga koroidala sjukdomar, tumörer och andra abnormaliteter i druvhinnans (uvea) kärlskikt.Djurmodeller: Djur, utvalda pga specifika särdrag, som används i experimentellt syfte och för undervisning och tester.Matrixmetalloproteinas 2: Ett utsöndrat endopeptidas som är homologt med interstitiellt kollagenas, men med en extra, fibronektinliknande domän. EC 3.4.24.24.Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.Celldifferentiering: Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.Eye Infections, Fungal: Svampinfektion i ögat, framkallad av ett flertal olika svamparter, och vanligtvis genom ett av fyra möjliga sätt: ytlig infektion som ger konjunktivit, keratit eller tilltäppt tårkanal; spridning från angränsande vävnader, som t ex hud eller bihålor; direktinfektion i samband med operation eller genomträngande fysisk skada; eller via blod och lymfa hos patienter med etablerad mykos.Kväveoxidsyntas type III: En kalciumberoende, grundläggande form av kväveoxidsyntas som främst finns i endotelceller. EC 1.14.13.39.Rekombinanta proteinerEyeCollagen typ XVIIICCL2-kemokinBindhinna: Slemhinnan som täcker ögonlockens insida och den främre delen av ögonglobens senhinna (sklera).TUNEL: En in situ-metod för att upptäcka DNA-områden som stubbats vid apoptos. Terminalt deoxinukleotidyltransferas används för att binda märkt dUTP, på ett malloberoende sätt, till 3-prim OH-ändarna på enkel- eller dubbelsträngat DNA. Denna s k TUNEL-metoden markerar apoptos i enskilda celler, vilket gör den känsligare än agarosgelelektrofores för analys av DNA-fragmentering.AlfaV-integrin: Ett alfa-integrin med molekylvikten 160 kD som förekommer i en rad olika celltyper. Det genomgår posttranslationsspjälkning till en tung och en lätt kedja som är förbundna med disulfidbindningar. Alfa5-integrin kan ingå förening med ett flertal olika betaunderenheter till att bilda heterodimerer som vanligtvis binder till extracellulära proteiner med RGD-sekvenser.Flödescytometri: En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.NäthinnevenNyfödda: Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.TillväxtfaktorreceptorerEfrin-B2: Ett transmembranområde innehållande efrin med hög affinitet till EPHB1-, EPHB3- och EPHB4-receptorn. Efrin-B2 uttrycks i ett flertal vävnader hos vuxna. Under embryobildningen kan iakttas höga nivåer av efrin-B2 i prosencefalon, rombencefalon, somiter under utveckling, lemanlag och gälbågar.Receptorprotein-tyrosinkinaserInflammation: Ett patologiskt förlopp kännetecknat av vävnadsskada eller vävnadsnedbrytning, orsakat av ett flertal cytologiska och kemiska reaktioner. Vanliga manifestationer är smärta, värmekänsla, rodnad, svullnad och funktionsstörningar.CellinjeDextraner: En grupp glukospolymerer som produceras av vissa bakterier. Dextraner har terapeutisk användning som plasmavolymutökare och som antikoagulanter. De har även utbredd användning i biologiska studier och industriellt.Endotel: Ett epitelskikt som täcker insidan av hjärtat, blodkärlen (kärlendotel), lymfkärlen (lymfatiskt endotel) och kroppens serösa hålrum.RNA, Small InterferingProteoglykanerKollateral cirkulation: Upprätthållande av blodflödet till ett organ trots stopp i det viktigaste blodkärlet. Tillförseln sker genom mindre kärl.CD34-antigener: Glykoproteiner på omogna hematopoetiska celler och endotelceller. De utgör de hittills enda kända molekyler som kommer till uttryck i blodsystemet genom ett begränsat antal progenitorceller i benmärg en.KycklingembryoTriamcinolonacetonidAdenovirus: En familj av icke-höljeförsedda virus som infekterar däggdjur (Mastadenovirus) och fåglar (Aviadenovirus). Infektionerna kan vara symtomfria eller ge upphov till en rad sjukdomar.TumörtransplantationEnzymhämmareDependovirus: Ett släkte av familjen Parvoviridae, underfamiljen Parvovirinae, vars virus är beroende av dubbellinfektion med adenovirus eller herpesvirus för att kunna föröka sig. Typarten är Adenoassocierat virus 2.Cellvidhäftning: Cellers förmåga att fästa vid ytor eller andra celler. Syn. celladhesion.Patientövervakning: Fortlöpande mätning av fysiologiska processer, blodtryck, puls, urinutsöndring, reflexer, andning osv hos en patient eller försöksdjur. Hit hör även farmakologisk övervakning, mätning av tillförda läkemedel eller deras metaboliter i blodet, vävnaderna eller urinet.Cellhypoxi: Reducerad syrehalt på cellnivå.PeptidfragmentElektroretinografi: Mätning av elektriska spänningsskillnader i näthinnan efter ljusstimulering.BenmärgstransplantationGaslaserXenotransplantationSemikonduktorlaserMatrixmetalloproteinas 9: Ett endopeptidas som strukturellt liknar gelatinas A. Det bryter ned gelatin typ I och V och kollagen typ IV och V. EC 3.4.24.35.Apyras: Ett kalciumaktiverat enzym som katalyserar hydrolys av ATP till AMP och ortofosfat. Det verkar också på ADP och andra nukleosidtrifosfater och -difosfater. EC 3.6.1.5.EphB4-receptorSilvernitratTumörerDrusennäthinnaFosforylering: Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.