En art av Leporipoxvirus som orsakar lokala subkutana svullnader hos kaniner, vanligtvis på tassarna.

Godartad tumör bestående av fibrös vävnad eller bindväv.

En godartad och ganska långsamt växande central skelettumör, som oftast uppträder i käkbenen (särskilt underkäken) och som består av fibrös bindväv, i vilken benvävnad bildas. Syn. benbildande fibrom.

Poxviridae är en familj av stora, komplexa dubbelsträngade DNA-virus som orsakar sjukdomar hos både djur och människor. De är kända för sin robusta kapsidstruktur och förmågan att producera komplexa virusfabriker inne i värdcellen. Exempel på sjukdomar orsakade av Poxviridae inkluderar mjältbrandsvirus hos människor och smittkoppsvirus hos djur.

Ett släkte av familjen Poxviridae och underfamiljen Chordopoxvirinae som utgörs av eterkänsliga virus hos harar och ekorrar. De ger vanligtvis upphov till tumörer och överförs med leddjur. Myxomavirus är typarten.

Ett onkogenvirus är ett virus som kan integrera sitt genmaterial i värddjurets DNA och därmed påverka cellcykeln och leda till oreglerad celldelning och cancerutveckling. Exempel på onkogenvirus inkluderar human papillomavirus (HPV), hepatitis B-virus (HBV) och humant T-lymphotropiskt virus 1 (HTLV-1).

Myxomavirus is a species of double-stranded DNA virus that primarily infects rabbits, causing the disease myxomatosis. It is highly contagious and often fatal to European rabbits (Oryctolagus cuniculus), but less so in native Australian rabbit species (such as the brush-tailed bettong and the Cape pygmy rabbit). The virus is transmitted through direct contact with infected rabbits or through insect vectors, such as mosquitoes and fleas. Myxomatosis is characterized by swelling of the eyelids, nose, and genital region, followed by the development of multiple skin tumors and, ultimately, death in many cases. The virus has been used as a biological control agent to manage wild rabbit populations in Australia and Europe.

En ytterst sällsynt skelettumör, kännetecknad av riklig kollagenbildning och fibrös stromaväv, utan tecken på mitos eller pleomorfism. På röntgenbilder syns den som en osteolytisk förändring med tydliga avgränsningar och måste särskiljas från primärt skelettfibrosarkom.

Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.

Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.

Stabila kromatomer med samma atomnummer som krom, men med annan atomvikt. Cr-50, Cr-53 och Cr-54 är stabila kromisotoper.

En tumörvirusinfektion är en infektion med ett virus som kan orsaka onormal celltillväxt och bildning av tumörer eller cancer i värden. Tumörvirusen integrerar sitt genetiska material i värdcellens DNA, vilket kan leda till oreglerad celldelning och slutligen cancer. Exempel på sådana tumörvirus inkluderar humant papillomavirus (HPV), hepatitis B-virus (HBV) och Epstein-Barr virus (EBV).

"Viruscultivation" or "virus cultivation" refers to the process of growing and multiplying viruses in a controlled laboratory setting, typically using host cells such as tissue cultures or embryonated eggs. This is often done to study the properties and behavior of viruses, produce vaccines, or develop antiviral drugs.

Poxviridae-infektioner är infektioner orsakade av virus som tillhör familjen Poxviridae, vilken inkluderar många djursjukdomar och de två endemiska mänskliga sjukdomarna, smittkoppor och kokongfeber. Dessa virus är storleksmässigt några av de största och genomgående komplexa i naturen, med en dubbelsträngad DNA-genom som kapslas in i ett lipoproteinmembran. De kan orsaka breda spridning av infektion i värden, ofta med klart definierade hudläsioner eller pockor, därav familjens namn. Många arter av Poxviridae är specialiserade till att infektera specifika djurarter, men några kan även smitta mellan olika värddjursgrupper.

En skelettsjukdom, kännetecknad av uttunning av benbarken och ersättning av benmärgen med grynig, fibrös vävnad med bennålar, som ger smärta, rörelsesvårigheter och tilltagande missbildning. Sjukdomen kan omfatta ett enda skelettben (monostotisk fibrös dysplasi) eller flera (polyostotisk fibrös dysplasi).

"Odontogene tumörer" är en samlingsbeteckning för en grupp sällsynta vävnadsomvandlingar i käkmuskulaturen som har sitt ursprung i odontogen (tandbildande) brosk- och epitelceller. De kan vara godartade eller elakartade, och deras storlek och aggressivitet varierar beroende på tumörtyp. Exempel på odontogena tumörer inkluderar ameloblastom, adenomatoid odontogenic tumor och odontom.

Tumörbildning i underkäken.

En RNA-virus är ett virus som använder sig av RNA (ribonukleinsyra) istället för DNA som genetiskt material för sin multiplikation inne i värddjuret.

Tumörer av icke specificerat slag i över- eller underkäken. För tumörer i överkäken finns termen överkäkstumörer, och för underkäken underkäkstumörer.

Arvsmassan hos virus, som hos alla DNA- och vissa RNA-virus består av en enda nukleinsyramolekyl, och hos några RNA-virus av flera separata RNA-bitar.

Metoder för bevarande eller odling av biologiskt material under kontrollerade förhållanden i laboratorium. Hit hör odling av celler, vävnader, organ eller embryon in vitro. Såväl djur- som växtvävnader kan odlas på ett flertal sätt. Kulturerna kan härröra från normal eller onormal vävnad, och utgöras av en enda celltyp eller en blandning av celltyper.

Cancer eller tumörer i överkäken.

Tandköttstumörer är abnorma, ofta elakartade tillväxter på munhålas skivor (tandkött), som kan vara orsakade av olika faktorer som genetiska mutationer eller irritationer, och de kan vara classificerade som benigna eller maligna beroende på deras potential att sprida sig och återkomma efter behandling.

Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.

Ett odontogent fibrom, vars celler utvecklats till cementoblaster och som till största delen består av cement.

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.

En godartad tumörform med ursprung i broskvävsbildande mesodermalceller. Den kan stanna inuti brosk- eller benvävnaden (äkta kondrom; enkondrom) eller växa ut på broskytan (ekkondrom eller ekkondros). Syn. kondrom.

I en enskild medicinsk betydelse kan "tekom" tolkas som en förkortning av termen "transvenös elektrokardiogram" (TV-ECG). Detta är ett diagnostiskt test där elektroder kopplas till ett EKG-maskin via katetrar insatta i venorna, vilket möjliggör en kontinuerlig övervakning av hjärtats elektriska aktivitet under olika former av fysisk aktivitet eller läge. Emellertid bör nämnas att "tekom" inte är en allmänt accepterad eller etablerad term inom medicinsk terminologi, och dess användning kan variera beroende på kontext och region.

Serum som innehåller antikroppar. Det erhålls från djur som immuniserats genom injektion av antigen eller genom infektion med mikroorganismer, bärande på antigenet.

"Virusförökning är ett biologiskt process där en infekterad värdcell tvingas producera flera kopior av det virala genomet och dess proteiner, vilket resulterar i att den cellen till slut bursts och frisätter de nya viruspartiklarna för att infektera andra oskyddade celler."

"Virusreceptorer är proteiner på cellens yta som viruset kan binda till, vilket möjliggör för viruset att infectera och införlivas i värdcellen."

Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.

"Virus shedding" refererer til når en inficeret individ udskiller viruspartikler fra sin krop, enten gennem respirationssystemet (f.eks. hoste og nys), afføring eller andre kropsvæsker, afhængigt af hvilken type virus der er tale om. Dette kan ske før individet viser tegn på sygdom, under sygdomsforløbet eller efter symptomerne er forsvundet. Virus shedding er en vigtig overvejelse i smittebekæmpelse og forebyggelse af overførsel af infektioner fra menneske til menneske.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus, vilket är en mycket liten obligat parasitisk partikel som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. Virus kan inte reproducera sig själva utan behöver invadera en värdcell för att kunna föröka sig, vilket ofta orsakar skada på värdorganismen. Symptomen på en virussjukdom varierar beroende på vilken typ av virus som orsakar sjukdomen och kan inkludera feber, hosta, diarré, sår i munhörnen eller utslag. Exempel på vanliga virussjukdomar är influensa, förkylning, vattkoppor och HIV/AIDS.

"Simian Virus 40 (SV40) is a DNA tumor virus that is found in some species of monkeys and is known to cause cancerous and noncancerous transformations in human cells in vitro. It has been studied extensively as a model for viral oncogenesis."

"Virussammansättning" refererar till den totala populationen och typen av virusstammar som finns i ett specifikt miljö, såsom i en viss individ, population eller ett geografiskt område, inbegripet deras frekvens och proportion.

"En växtvirus definieras som ett smittagent som består av en encapsidering av genetisk material, vanligtvis RNA eller DNA, och är specialiserade till att infektera och replikera inom växtceller, orsakande diverse skadegörelse och sjukdomar."

Virusarter, vars nukleinsyra (arvsmassa) består av DNA (deoxiribonukleinsyra).

Virus, som pga att de saknar ett komplett genom inte kan replikera fullständigt eller bilda proteinhölje. Vissa är värdberoende, i den mening att de kan föröka sig endast i sådana cellsystem som tillhandahåller den genetiska funktion de själva saknar. Andra, så kallade satellitvirus, kan endast föröka sig när deras genetiska defekt kompenseras av hjälparvirus.

Sindbis virus (SINV) is an alphavirus from the Togaviridae family that is transmitted to vertebrates through mosquito vectors, primarily of the genera Culex, Aedes, and Coquillettidia. It was first isolated in 1952 from mosquitoes in the Sindbis region of Egypt and has since been found in various parts of the world, including Europe, Asia, Africa, and Australia. The virus can infect a wide range of hosts, such as birds, reptiles, and mammals, but humans are typically dead-end hosts, meaning they do not contribute to the transmission cycle.

Typarten av Morbillivirus och orsaken till den mycket smittsamma infektionssjukdomen mässling hos människor, vilken främst drabbar barn.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Influenza A-virus med subtyp H1N1 är ett specifikt subtyp inom influensavirus typ A, som orsakar influensa (gräsfångetyp). Detta subtyp har en yttre proteinkapsel bestående av två huvudproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H1N1 specificerar just denna undergrupp. Viruset är känt för att orsaka både säsongsbundna influensautbrott samt pandemier, såsom den globala pandemin 2009 som orsakades av en ny variant av H1N1-viruset.

Typarten av Lyssavirus som orsakar rabies hos människor och djur.