En grupp lysomala proteinaser eller endopeptidaser som finns i vattenbaserade extrakt i en rad djurvävnader. De har bäst verkan vid surt pH.
Ett lysosomalt cysteinproteinas som hydrolyserar proteiner, med en specificitet som liknar papainets. Enzymet förekommer i en rad olika vävnadstyper och spelar en viktig roll i många fysiologiska och patologiska processer. Vid patologiska tillstånd har katepsin B visat sig vara inblandat i demyelinisering, emfysem, reumatoid artrit och tumörinfiltration. EC 3.4.22.1.
Cathepsin L är ett enzym som tillhör gruppen cysteinproteas, vilka är proteaser (enzimer som bryter ner protein) som använder sig av en cysteinrest i sin aktiva sida för att katalysera nedbrytningen av andra proteiner. Cathepsin L är specifikt ett endopeptidasc, vilket betyder att det klipper sönder peptidbindningar inuti proteinens primära struktur. Detta enzym är främst beläget i lysosomer och aktiveras vid lägre pH-värden, vilket gör att det spelar en viktig roll i intracellulär proteinsönderfall och nedbrytning av exogena ämnen som tagits upp av cellen. Dessutom har cathepsin L visat sig ha en roll i flera patologiska tillstånd, såsom cancersjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar och inflammatoriska tillstånd.
Ett intracellulärt proteinas som påträffats i en rad vävnader. Det har en specificitet som liknar den hos pepsin A, men är mer inskränkt. Enzymet ingår i katbolismen av brost och bindväv. EC 3.4.23.5.
Cathepsin K är ett enzym som tillhör de cysteinproteaser som finns naturligt i kroppen. Det är huvudsakligen beläget inne i lysosomer hos celler av den monocyt-macrofaglinjen, såsom osteoklastceller, och har en viktig roll i nedbrytningen och omstruktureringen av kollagen och andra proteiner i extracellulära matriser. Cathepsin K är speciellt känt för sin roll i benmetabolismen, där det bidrar till normal benremodelering genom att bryta ner kollagen i den äldre, "uttjänade" benmassan, så att nya, starkare ben kan byggas upp. Dessuppehör har forskning visat att överaktivitet hos cathepsin K kan leda till osteoporos och andra benrelaterade sjukdomar.
Cathepsin G är ett enzym som tillhör de proteolytiska enzymerna, och är beläget inuti vissa vita blodkroppar (neutrofila granulocyter). Det har förmågan att bryta ned proteiner, peptider och andra biologiskt aktiva molekyler. Cathepsin G spelar en roll i immunförsvaret genom att hjälpa till att eliminera patogena mikroorganismer som invaderat kroppen.
Cathepsin H är ett enzym som tillhör gruppen cysteinproteaser och finns naturligt i kroppens celler, särskilt inom immunsystemet. Det fungerar som ett proteolytiskt enzym, vilket betyder att det bryter ned andra proteiner i små bitar. Cathepsin H deltar i olika fysiologiska processer såsom intracellulär proteinavskiljning, antigenpresentation och celldöd under immunförsvarets normala funktion. Även om det är viktigt för cellulär homeostas, kan överaktivitet eller felreglering av cathepsin H vara associerat med patologiska tillstånd som inflammation och cancer.
Ett asparaginendopeptidas av hydrolasklass som liknar katepsin D, men har en något bredare specificitet. EC 3.4.23.34.
Cathepsin C, också känt som dipeptidylpeptidas I (DPP-I), är ett enzym som tillhör de cysteinproteasklasserna och finns naturligt i många olika celltyper hos djur. Det spelar en viktig roll inom immunförsvaret genom att aktivera andra proteaser, men kan också vara involverat i celldöd och sjukdomsprocesser som cancer och neurodegenerativa tillstånd när det finns en överproduktion eller mutation av Cathepsin C.
Cathepsin F är ett enzym som tillhör de cysteinproteaser som finns naturligt i kroppen. Det är huvudsakligen beläget inne i lysosomer och har en funktion som att bryta ned proteiner i cellerna. Cathepsin F kan spela en roll i olika fysiologiska processer, såsom celldöd (apoptos) och immunförsvar, men det kan också vara involverat i patologiska tillstånd som cancer och autoimmuna sjukdomar.
Cathepsin Z är ett enzym som tillhör gruppen cysteinproteas, vilka är proteaser (enzimer som bryter ner protein) som innehåller cystein i sin aktiva säte. Cathepsin Z är specifikt ett lysosomalt enzym, vilket betyder att det normalt förekommer inne i lysosomer – cellens organeller där slitage av proteiner och andra molekyler sker. Det har potentialen att vara involverat i olika fysiologiska processer såsom celldelning, celldöd (apoptos) och immunförsvar. Dess specifika funktion är dock fortfarande under forskning.
Endopeptidaser som vid katalys använder cystein. Denna enzymgrupp inaktiveras av sulfhydrylreagentia. EC 3.4.22.
Cathepsin W är ett enzym som tillhör gruppen cysteinproteas, vilka är kända för sin förmåga att bryta ned proteiner. Cathepsin W är specifikt beläget i lysosomer hos vissa celltyper, framförallt inom det immunsystemet, där det tros spela en roll i nedbrytningen av intracellulära proteiner och möjligen ha en funktion i kroppens försvar mot infektioner. Det är dock fortfarande mycket forskning pågående angående detta enzym och dess exakta funktioner och mekanismer.
En klass morfologiskt heterogena cytoplasmapartiklar i djur- och växtvävnader som kännetecknas av sitt innehåll av hydrolytiska enzym och dessas strukturbundna latens. Lysosomernas intracellulära funktioner beror på deras lytiska potential. Lysosomens enkla membran verkar som barriär mellan de inneslutna enzymen och substratet utanför. Lysosomenzymens verkan är begränsad eller ingen alls så länge blåsan de är inneslutna i inte brister.
Cathepsin A är ett enzym som tillhör gruppen av cysteinproteaser och finns naturligt i kroppen. Det fungerar som ett housekeeping-enzym, vilket betyder att det hjälper till med underhållet och reparationen av celler. Cathepsin A deltar bland annat i nedbrytningen och återanvändandet av proteiner, samt hjälper till att aktivera och inaktivera andra enzymer. Dessutom har det visat sig spela en viktig roll i immunförsvaret genom att bidra till nedbrytningen av invaderande mikroorganismer.
Pepstatiner är en grupp proteaser, enzymer som bryter ned proteiner, som hämmas av pepsin-inhibitorer och har sin aktivitet optimalförhöjd vid lågt pH. De är aspartylproteaser och förekommer naturligt hos djur, växter och mikroorganismer. Pepstatiner används inom forskning för att studera proteas och deras mekanismer.
En homolog grupp av endogena cysteinproteinashämmare. Det finns fyra distinkta familjer inom cystatinsuperfamiljen: cystatin B eller stefiner; cystatin C eller post-gammaglobulin; äggvita eller hönscystatin; samt kininogent cystatin. Cystatinerna hämmar de flesta cysteinendopeptidaser av papaintyp och andra peptidaser med en sulfhydrylgrupp vid den aktiva platsen.
En undergrupp av peptidhydrolaser. De klassificeras huvudsakligen utifrån sin katalytiska verkan. Specificitet används endast för identifiering av enskilda enzymer. De omfattar serinendopeptidaser (EC 3.4.21), cysteinendopeptidaser (EC 3.4.22), asparaginendopeptidaser (EC 3.4.23), metalloendopeptidaser (EC 3.4.24) samt en grupp enzymer som ännu inte placerats in i någon av ovannämnda klasser (EC 3.4.99). EC 3.4.-.
Exogena eller endogena föreningar som hämmar cysteinendopeptidaser.
Diazomethan är ett extremt explosivt, gulaktigt gasartat ämne med den kemiska formeln CH2N2. Det används inom organisk syntes för att introducera metylgrupper i andra molekyler, men på grund av dess explosiva natur och toxicitet hanteras det mycket försiktigt och endast av utbildade kemister.
Peptider uppbyggda av två aminosyraenheter.
"Serinendopeptidaser är en grupp enzymer som bryter peptidbindningar i proteiner och peptider, där serin är den aktiva aminosyran i katalysens mekanism."
En proteasomhämmare är ett läkemedel som blockerar funktionen hos proteasomen, en cellular molekylär maskin som bryter ner överflödiga eller skadade proteiner, vilket leder till att celldöd (apoptos) induceras i cancerceller.
Papain är ett enzym som utvinns från olika papayaarter och används inom medicinen som ett proteolytiskt enzym, vilket betyder att det bryter ned proteiner till mindre peptider och enskilda aminosyror. Papain har antiinflammatoriska, antioxidativa och cicatrizerande egenskaper och används därför för behandling av sår, mag-tarmsjukdomar, muskelsmärtor och inflammationer. Det kan också användas som ett koagulant vid blödningar efter operationer.
Cystatin B är ett proteinasystem som inhibiterar cysteinproteas, en typ av enzymer som bryter ner protein. Det är primarily produced in the brain and is found in various body fluids, including cerebrospinal fluid, blood plasma, and urine. Cystatin B plays a role in regulating protease activity and has been studied in relation to several neurological disorders, such as Alzheimer's disease and Parkinson's disease.
Cysteine proteases are a type of enzyme that breaks down proteins by cleaving peptide bonds, with catalysis facilitated by a reactive thiol group in the active site derived from cysteine residue.
Fysiologiskt inaktiva ämnen som kan omvandlas till aktiva enzymer.
Cystatin A är ett proteinet som produceras av alla celler i kroppen och fungerar som en inhibitor för cysteinproteas, enzymer som bryter ned andra proteiner. Det förekommer naturligt i alla kroppsvätskor, inklusive blod, urin och cerebrospinalvätska. Cystatin A används som ett markör för njurfunktion och kan användas för att upptäcka och övervaka njursjukdomar.
"Pancreatic elastase" refers to an enzyme that is produced and released by the pancreas, one of several digestive enzymes that help break down food in the small intestine. Specifically, pancreatic elastase helps digest proteins by breaking down the elastic fibers that are found in connective tissue. It is often measured in stool samples as a way to assess exocrine pancreatic function, since low levels of pancreatic elastase in the stool can indicate impaired digestion and possible pancreatic disease.
Ett enzym som katalyserar hydrolys av proteiner, inklusive elastin. Det klyver företrädesvis bindningarna på karboxylsidan av Ala och Val, med större specificitet för Ala. EC 3.4.21.37.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
Papillon-Lefèvre syndrom är en sällsynt, autosomalt recessivt arvad genetisk hud- och tand sjukdom, karaktäriserad av transplantationsimmunologiska defekter och rekurrent infektioner. Den kännetecknas huvudsakligen av svåra tidiga parodontit (tandsmältningsinflammation) som orsakar tandlossning, palmoplantar keratoderma (torr, grov hud på handflator och plantor), och ofta även rekurrent bakteriell skinninfektion. Sjukdomen beror på mutationer i genen för katalaseproteinase C (CTSC) som leder till nedsatt funktion av proteaset. Detta orsakar en störning i den normala cellytan och immunförsvaret, vilket gör att individen blir mer känslig för infektioner.
Cystatin C är ett protein som produceras av nästan alla celler i kroppen och används som ett markör för nedsatt njurfunktion. Det filtreras genom glomerulus i njuren och reabsorberas sedan i proximala tubuli, så att normalt sett mycket lite Cystatin C påträffas i urinen. Nivåerna av Cystatin C i blodplasma kan mätas för att uppskatta den glomerulära filtrationshastigheten (eGFR), som är ett sätt att bedöma njurens funktion. Högre nivåer av Cystatin C kan indikera en sämre njurfunktion. Denna markör anses vara mer tillförlitlig än kreatinin, eftersom den är mindre känslig för faktorer som kön, ålder, muskelmassa och inflammation.
En art av inälvsmask som vanligtvis kallas leverflundra. Den förekommer i gallgångarna, levern och gallblåsan under olika utvecklingsstadier. Snäckor och vattenvegetation är mellanvärdar. Ibland förekommer den hos människor, men är vanligast hos får och nötkreatur.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
N-[4-guanidino-1-(2-naftylkarbamoyl)butyl]-DL-bensamid. Ett enzymsubstrat som medger mätning av peptidhydrolasaktivitet, t ex trypsin och trombin. Enzymerna frigör 2-naftylamin, som mäts kolorimetrisk t.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
En peptidhydrolas är ett enzym som bryter ned specifika peptidbindningar i peptider och proteiner, ofta involverat i regleringen av biologiska processer såsom blodkoagulering, immunresponser och signaltransduktion.
Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.
Dipeptidyl-Peptidases (DPPs) and Tripeptidyl-Peptidases (TPPs) are types of enzymes that break down peptides, which are chains of amino acids. DPPs cleave dipeptides, which are two amino acids, from the N-terminus (the end with a free amino group) of a peptide or protein. TPPs, on the other hand, cleave tripeptides, which are three amino acids, from the N-terminus of a peptide or protein. These enzymes play important roles in regulating various physiological processes, including digestion, immune function, and blood sugar control. Inhibition of certain DPPs (such as DPP-4) has been shown to be beneficial in the treatment of type 2 diabetes, as it increases the levels of incretin hormones which promote insulin secretion and decrease glucagon secretion.
En essentiell, grenad aminosyra som är viktig för hemoglobinbildning.
En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
Fosforsyraestrar av mannos.
Oligopeptider är korta peptidmolekyler bestående av två till tio aminosyror som är länkade till varandra via peptidbindningar. De bildas ofta genom proteolys, en nedbrytande process där proteiner splittras upp i mindre peptidfragment eller enskilda aminosyror. Oligopeptider har diverse funktioner inom levande organismers cellulära signalering och reglering av biologiska processer.