Keratin-14 är ett proteinfibrilt som utgör en huvudkomponent i de intermediära filamenten hos de keratinocyter som finns i yttersta lagret av huden, naglarna och slemhinnorna. Det spelar en viktig roll i att ge mekanisk styrka och integritet till dessa epitelvävnader.
Keratin-1 är ett proteinfibrilt som huvudsakligen förekommer i hårfollikeln och yttre lagret av huden, så kallad cornified layer eller stratum corneum. Det är en typ av keratin som bidrar till hårets styvhet och hållfasthet samt skyddar ytan på vår hud genom att ge den mekanisk styrka och skapa ett vatten impermeabelt barriärskikt.
Keratin-10 är ett proteinfibrilt som huvudsakligen förekommer i de olika lagren av huden, särskilt i det yttre lagret kallat stratum corneum. Det är en av de huvudsakliga komponenterna i de kornösa cellerna, även kallade korneocyter, som utgör barriären mot omgivningen och hjälper till att behålla hudens fukt. Keratin-10 hjälper också till att ge mekanisk styrka och integritet åt huden. Det är ett av de tidigast differentieringsmarkörerna i keratinocyterna under den epidermala differensieringen, vilket innebär att det börjar produceras när cellerna börjar differenciera sig till korneocyter.
Keratin-18 är ett typ II keratinprotein som uttrycks i epitelceller, särskilt i skivepitel och deltar i att ge struktur och integritet till cellmembranen. Det kan fungera som en markör för celldöd av apoptotiska celler och användas som ett diagnostiskt verktyg inom medicinen.
Keratin-2 är ett typ II keratinprotein som uttrycks i särskilda epitelceller, framförallt i huden och slemhinnorna. Det spelar en viktig roll i att ge mekanisk styrka och integritet till cellerna genom att bilda intermediatefilament i cytoskelettet. Keratin-2 är också associerat med vissa arvsrelateda hud- och nagelsjukdomar, såsom epidermolysis bullosa simplex och pachyonychia congenita.
Keratin-4 är ett proteinfibrilt som förekommer naturligt i huden och särskilt i hårfästet, naglar och munhåla. Det är ett av de huvudsakliga strukturproteinerna i de yttre skikten av huden, där det hjälper till att ge styrka och integritet åt cellerna. Keratin-4 är också en del av den naturliga barriär som skyddar kroppen mot skador, infektioner och uttorkning.
Keratin-9 är ett proteinfibrilt som förekommer i sköldkörteln och huden, specifikt i hårfolliklarna och naglar. Det är en av de typer av keratiner som hör till de så kallade "hårda" keratinerna, vilka har en högre mekanisk styrka än de "mjuka" keratinerna som finns i till exempel huden och slemhinnor. Keratin-9 bildar komplexa fiberstrukturer tillsammans med andra keratiner och proteiner, vilket ger hårfolliklarna och naglarna deras mekaniska styrka och hållfasthet. Keratin-9 har också visat sig spela en viktig roll i cellernas förmåga att klara av stressfaktorer som till exempel oxidativ stress, vilket kan ha betydelse för sjukdomar som psoriasis och cancer.
Keratin-13 är ett protein som är en del av det intermediära filamentsystemet hos keratinocyter, de celler som utgör den yttre skiktet (epidermis) av huden och slemhinnor. Keratin-13 är specifikt associerat med de celler i det översta lagret av epidermis, stratum corneum, och hjälper till att ge styrka och integritet åt denna barriär. Det är ett av många keratiner som finns i kroppen och har en specifik funktion i att underlätta cellernas rörelser och förändringar under olika tillstånd, såsom värmeexponering eller skada.
Keratin-5 är ett cytoskelettalt protein som utgör en del av de intermediära filamenten i epitelceller, särskilt i basala lagren av stratifierade epitel. Det bildar komplex tillsammans med keratin-14 och har en viktig roll i att ge cellerna mekanisk styrka och integritet. Mutationer i Keratin-5 kan leda till olika hud- och slemhinfläskrelaterade sjukdomar, såsom epidermolysis bullosa simplex.
Keratin-3, også kendt som KRT3 eller cytokeratin 12 (CK12), er et type I keratinprotein, der findes i de specielle epitellceller i huden og slimhinderne. Det er især associeret med simple, enkeltlagte og ikke-keratinsyreholdige epiteller, såsom det corneale epitel i øjets hornhinde. Keratin-3 spiller en vigtig rolle i struktur og funktion af disse epitellceller, herunder beskyttelse mod mekanisk slid og infektion.
Keratin-16 är ett protein som tillhör keratinfamiljen och primärt uttrycks i huden under stresstillstånd, såsom irritation, inflammation eller skada. Det är ett typ II keratin och bildar filament som ger mekanisk styrka och integritet åt de döda cellerna i yttre lagren av huden, hår och naglar. Keratin-16 fungerar ofta tillsammans med keratin-14 för att ge respons på skada och hjälpa till att regenerera huden.
Keratin-17 är ett protein som tillhör keratinfamiljen och uttrycks huvudsakligen i skivepitel, såsom hudens yttersta lagret (stratum corneum) och slemhinnor. Det spelar en viktig roll i celldifferentiering, cellytorintegritet och skydd mot mekanisk skada och infektion. Ökat uttryck av Keratin-17 har associerats med olika hudtillstånd, inklusive psoriasis och cancer.
En klass fibrösa proteiner eller skleroproteiner av betydelse både som strukturproteiner och för studiet av proteinsammansättning. Denna proteintyp utgör huvudbeståndsdelen av epidermis, hår, naglar, hornvävnad och den organiska grundmassan i tandemalj. Två huvudformer har beskrivits: alfakeratin, vars peptidstomme bildar en alfahelix (högerspiral), och betakeratin, vars stomme har en sicksack- eller veckad struktur.
Keratin-15 är ett protein som tillhör keratinfamiljen och uttrycks huvudsakligen i hudens stamceller, så kallade basalceller, samt i vissa typer av hårfollikelceller. Det spelar en roll i cellytanans integritet och kan vara involverat i cellcykeln och differentieringen av stamceller till andra celltyper. Keratin-15 har också visats öka i expressión under vissa patologiska tillstånd, såsom hudinflammation och cancer, och kan därför ha potential som markör för sjukdomsaktivitet eller prognos.
Keratin-12 är ett specifikt typs av keratinprotein som primärt uttrycks i skivepitelceller i ögats hornhinna (kornea). Det spelar en viktig roll i att ge mekanisk styrka och integritet till hornhinnan, såväl som hjälpa till att reglera dess transparens. Keratin-12 är ett av de huvudsakliga proteiner som utgör corneaspecifika keratiner (CK) och är vanligen inte närvarande i andra typer av epitelceller i kroppen.
Keratin-8 är ett cytoplasmtiskt protein som uttrycks i epitelceller, särskilt i simplekubiska epitheliers och kolonens enterocyters cytoplasma. Det är en komponent av de intermediära filamenten i cytoskelettet och hjälper till att ge cellerna struktur och integritet. Keratin-8 kan också spela en roll i celldefens och skydda mot toxiska substanser genom att bilda aggregat med dem.
Keratin-6 är ett typ II keratinprotein som uttrycks i vissa epitelceller, särskilt under cellulära stressreaktioner och vävnadsreparation. Det finns i flera isoformer (A, B, C) som kan ha olika funktioner i olika typer av epitel, till exempel hud, slemhinnor och naglar.
Keratin-7 är ett typ II transmembrant keratinprotein som uttrycks i epitelceller, särskilt i simplekubiska epitel och enterocyter i tarmsystemet. Det spelar en viktig roll i att ge struktur och integritet till cellerna, samt kan vara involverat i cellytorganisation, signaltransduktion och skydd mot mekanisk skada. Keratin-7 har också visat sig vara ett användbart markörprotein vid diagnostisering av vissa typer av cancer, såsom äggstockscancer och tjocktarmscancer.
Epidermceller som syntetiserar keratin och genomgår typiska förändringar när de vandrar uppåt från epidermis bottenskikt till hudens hornlager. Successiva steg i differentieringen av de epidermisbildande keratinocyterna sker via basalceller, stratum spinosum och granulärceller.
Keratin-20 är ett protein som är specifikt för olika slags skivepitelceller, särskilt de som finns i huden och tarmarna. Det används ofta som en markör för att identifiera dessa celler inom forskning och medicinsk diagnostik. Keratin-20 produceras inte i normala basalepitelceller, så det kan hjälpa till att skilja ovanpåliggande differenserade epitelceller från basala epitelceller.
Keratin-19 är ett protein som tillhör keratinfamiljen och uttrycks huvudsakligen i epitelceller, särskilt i den basala skiktet av stratifierade epitel. Det spelar en viktig roll i att ge mekanisk styrka och integritet åt cellmembranen. Keratin-19 har också visat sig vara ett markörprotein för epitelceller som undergår en onkogen transformation, vilket gör det användbart inom patologi vid diagnostisering av vissa typer av cancer.
Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.
Det yttre, kärlfria hudskiktet. Underifrån och uppåt består det av fem epitellager: 1) bottenlagret (stratum basale epidermidis); 2) taggcellslagret (stratum spinosum epidermidis); 3) korncellslagret (stratum granulosum epidermidis); 4) blankskiktet (stratum lucidum epidermidis) och 5) hornlagret (stratum corneum epidermidis). Sy. epiderm; epidermis.
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.
Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.
En förening med sex kol besläktad med glukos. Den förekommer naturligt i citrusfrukter och många grönsaker och är en väsentlig beståndsdel i människans föda. C-vitamin (askorbinsyra) är nödvändigt för att hålla bind- och benvävnad intakt. Dess biologiskt aktiva form verkar som reduktionsmedel och koenzym i flera metaboliska processer och anses vara en antioxidant. Syn. askorbinsyra.
Preparat avsedda att användas på kroppen för att rengöra, försköna eller öka människans tilldragningskraft, eller för att ändra utseendet utan att påverka kroppsstruktur eller funktioner. Hit hör hudkrämer, lösningar, parfymer, läppstift, nagellack, makeup-preparat, hårpermanentningsmedel och -färger, tandkräm, deodoranter och alla andra produkter som ingår i dessa.
Ett bristtillstånd orsakat av för lite C-vitamin i födan. Typiska symtom är sjukdomskänsla, trötthet och svaghet. I ett framskridet stadium av sjukdommen kan blödningar uppstå i leder, muskler och und erhudsvävnad. Hos små barn som ensidigt ges komjölk kan bristen på C-vitamin leda till skörbjugg, ett tillstånd som även är vanligt hos alkoholmissbrukare.
I en enkel medicinsk definition är parabener konserveringsmedel som används i vissa läkemedel, kosmetiska produkter och livsmedel för att förhindra bakterie- och svampväxt. De är esterderivat av p-hydroxibensoesyrlig acid och fungerar genom att döda mikroorganismer eller hämma deras tillväxt. Parabener anses vara sära i små mängder, men kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer.
"En konservationsmedel inom läkemedelsindustrin är ett ämne som tillsätts för att förhindra eller fördröja förruttnelse eller bakteriell tillväxt i ett läkemedel, utan att påverka dess terapeutiska verkan."
En medicinsk definition av 'Salvbaser' är ett preparat eller ett medel som används för att tvätta och rena sår, ulcerationer eller hudskador, ofta med antiseptiska eller desinficerande egenskaper för att förebygga infektioner. Salvbaser kan också innehålla ingredienser som främjar värdesättning och läkning av sårvävnaden.
Den reversibelt oxiderade formen av askorbinsyra. Den utgör laktonet av 2,3-diketogulonsyra och motverkar C-vitaminupptag hos människa efter oral tillförsel.
En yrkesgrupp som utför hårklippning, hårvård och rakning.
'Rymdsjuka' är ett samlingsbegrepp för en uppsättning symptom som kan drabba astronauter under långvarig rymdfärd, inklusive sömnstörningar, fysisk trötthet, koncentrationssvårigheter och störningar i balans- och koordinationsförmågan. Orsaken tros bero på kombinationen av strålningsexponering, minskad muskel- och benmassa samt psykologiska faktorer som isolation och stress.
Hårvårds- och hårrengöringsprodukter eller andra produkter avsedda för applicering i håret, vanligtvis på människor. Hit hör hårsprejer, blekningsmedel, förbättringsmedel, rengöringsmedel, schamponeringsmedel, näringslotioner osv.
'Sverige' är ett land i Nordeuropa, känt för sitt avancerade sjukvårdssystem, med höga standarder på vården och lika tillgång till vård oavsett bakgrund eller ekonomisk status.
'Skönhetskultur' kan definieras som den sociala och kulturella kontexten där värderingar, normer och praktiker om skönhet etablerats, reproducerats och förändras över tid, vilket kan ha effekter på individers perception, uppfattning och beteende i relation till deras eget utseende och det av andra.
Interdisciplinary studies refer to a academic approach that integrates knowledge and expertise from multiple disciplines to understand complex problems or phenomena. Instead of studying a topic within the confines of a single discipline, interdisciplinary studies seek to draw on the strengths of various fields to provide a more comprehensive and nuanced understanding. This approach encourages collaboration, communication, and critical thinking across disciplines and can be applied to a wide range of topics, from climate change and health disparities to social justice and technological innovation. By breaking down traditional academic silos, interdisciplinary studies can lead to innovative solutions and new insights that would not be possible within a single discipline.
Delstat i USAs Mellanvästern, gränsande till Nebraska i norr, Oklahoma i söder, Missouri i öster och Colorado i väster. Ytan är 213 000 km2, och folkmängden uppgår till 2,7 miljoner invånare (2005). Huvudstad är Topeka.