Den led mellan lårben och skenben hos hästar, nötkreatur och andra fyrfotingar som motsvarar knäleden hos människor.
Från det normala gångsättet avvikande gång hos djur.
Ett kraftigt ledband i knät mellan lårbenets yttre ledyta och fördjupningen i främre delen av skenbenets eminentia intercondylaris.
Osteokondrit är ett medico-kirurgiskt begrepp som refererar till en sjuklig process där det uppstår en skada på den broskartade ytan av en benknöl (epifysen) i en led. Detta kan orsaka att benknölen dödas och lossnar, vilket kan resultera i formationen av en fritt rörlig knöl (en loose body) inne i leden. Osteokondrit är vanligt förekommande hos unga idrottsmän och kan orsaka smärta, ömhet och nedsatt rörlighet i den drabbade leden.
Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
Ledbrosk definieras som en skada på ledbanden, de tåliga band som hjälper till att stabilisera och stödja en led. Denna skada kan orsaka smärta, svullnad och instabilitet i leden. Ledbrosk kan vara ett tecken på en överansträngning, en skada eller en sjukdom som artrit. Behandlingen kan innefatta vila, isbehandling, smärtstillande mediciner, fysioterapi och i vissa fall operation.
Någon av de båda bakre extremiteterna hos fyrfota, landlevande djur, ej tillhörande primaterna. Bakbenet består av femur (lårben), tibia (skenben), fibula (vadben), tarsalben (fotledsben), metatarsalben (mellanfotsben) och tår.
'Artrit' är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar som drabbar lederna, medan 'artros' (också stavat 'osteoartrit') är den vanligaste formen av artrit. Artros karaktäriseras av en nedbrytning och förslitning av det broskartade lagret mellan de två benbenen i en led, vilket leder till smärta, stelhet och sämre rörlighet över tiden.
Ledsjukdomar är en övergripande benämning på sjukdomar som drabbar leden och omgivande vävnader, vilket kan orsaka smärta, stelhet, svullnad och nedsatt rörlighet.
Biometric identification refererar till metoder för att etablera individuell identitet baserat på unika fysiska eller behaviorella karaktäristika hos en person, såsom fingeravtryck, ansiktsigenkänning, iris-scanning, röstigenkänning eller handstild. Denna teknik använder sig av automatiserade system för att matcha biometriska data med information i en databas för att korrekt identifiera en individ.
En Radio Frequency Identification Device (RFID) är en typ av identifikationsenhet som använder radiovågor för att identifiera och tracka objekt. RFID-enheter består vanligen av ett microchip och en antenn, som sänds ut radiovågor som aktiverar den inbyggda mikrochips när den närmar sig. Mikrochipsen kan sedan lagra unika identifieringsinformationer om objektet som det är fastsatt på, till exempel en produktkod eller serienummer. Denna information kan sedan läsa av och bearbetas med hjälp av en RFID-läsare, även kallad ett interrogator eller transceiver. RFID-tekniken används ofta inom logistik, lagerhantering, sjukvård, och andra industrier för att automatisera identifieringsprocesser och öka effektiviteten.
Otillåtet bruk av läkemedel eller droger i syfte att öka prestationsförmågan inom tävlingssporter, såväl vad gäller människor som djur.
Sammandragande vävnad som åstadkommer rörelse hos djur.
En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.
Muskelproteiner är proteiner som utgör strukturella komponenter och funktionella molekyler inom muskler. De är involverade i diverse processer såsom muskelkontraktion, regeneration och homeostas. Exempel på muskelproteiner inkluderar aktin, myosin, titin och troponin.
Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.