Inflammation i gallgångarna, såväl de intrahepatiska som extrahepatiska, eller båda.

Kronisk, icke-bakteriell, inflammatorisk tilltäppning av gallvägarna. Ungefär hälften av fall är associerade med ulcerös kolit. Tillståndet avhjälps med ballongutvidgning eller genom operation.

Subakut skleroserande panencefalit (SSPE) är en slowly progressive, dödlig neurologisk infektion orsakad av ett defektivt measles-virus. Det berör framförallt barn och unga vuxna som blev smittade med measles under det första levnadsåret eller under barndomen. Symptomen inkluder bland annat mentala och motoriska funktionsstörningar, muskelsvaghet, epilepsi och till slut koma och död. Diagnosen ställs vanligen genom att påvisa measles-antikroppar i cerebrospinalvätskan (CSF) och speciella EEG-mönster. Det finns inget botemedel för SSPE, men antivirala läkemedel kan användas för att försöka förlänga livslängden och minska symtomen.

'Förhårdning' kan definieras som en process där vävnadskroppar i kroppen, ofta under påverkan av externa eller interna faktorer, blir tjockare, mindre flexibla och mer motståndskraftiga över tid.

En pulmonell skleroserande hemangiom är en sällsynt, icke-malign tumör i lungan som karaktäriseras av progressiv ersättning av lungvävnaden med fibros och blodkärl, vilket kan leda till andningssvårigheter.

Fibros i leverparenkymet till följd av hinder i gallflödet (kolestas) i de inre och yttre gallgångarna. Vid primär biliär cirros ses förstörelse av små, inre gallgångar och försämrad gallutsöndring. Sekundär biliär cirros uppstår pga långvarig obstruktion av de större inre och yttre gallgångarna, av olika orsaker.

Fiberoptisk endoskopi avsedd för undersökning och kanylering av Vaters ampull via tolvfingertarmen, så att bukspottkörtel- och gallvägssystem skall kunna visualiseras genom retrograd tillförsel av kontrastmedel. Endoskopisk sfinkterotomi av Vaters papill (papillotomi) kan härvid utföras.

En serie kanaler som börjar med ductus hepaticus och slutar med ductus choledochus, genom vilka galla förs från levern till tolvfingertarmen.

Gastrointestinala preparat som stimulerar gallflödet till tolvfingertarmen (kolagogum) eller stimulerar levern att producera galla (koleretikum).

Ursodeoxycholsäure ist ein gallentflussförderndes Medikament, das zur Behandlung von Gallensteinen und bestimmten Lebererkrankungen wie primär biliärer Cholangitis eingesetzt wird. Es ist ein natürlich vorkommender Gallensäuretyp, der in geringen Mengen im menschlichen Körper produziert wird, aber auch aus der Galle von Schweinen und Bären gewonnen werden kann. Ursodeoxycholsäure wirkt, indem es die Zusammensetzung der Gallenflüssigkeit verändert und so hilft, die Bildung von Gallensteinen zu reduzieren oder zu verhindern. Es schützt auch die Leberzellen vor Schäden durch andere Gallensäuren und unterstützt den Heilungsprozess bei Lebererkrankungen.

Ductus hepaticus dexter och ductus hepaticus sinister (den högra resp. vänstra levergången).

Cancersjukdom i gallgångarna.

Varje hinder av gallflödet mellan levercell och Vaters ampull. Syn. kolestas.

Röntgenkontrastundersökning av gallvägarna.

'Skleroserande lösningar' refererar till en grupp med mediciner som används för att behandla ögoninflammation och glaukom, genom att minska produktionen av kamretinas vätska och/eller öka dess avflöde, vilket sänker ögats intraokulära tryck. De aktiva substanserna i dessa lösningar orsakar en progressiv förtjockning och härdning (skleros) av tissuner i kamretinans vävnad, vilket leder till en förbättrad avflödesväg för vätskan.

En elakartad tumör som utgår från levergallgångens epitelvävnad. Den består av kanaler, klädda med kub- eller pelarceller utan innehåll av galla, och rikligt med bindväv.

En godartad tumör i de intrahepatiska gallgångarna.

Icke-invasiv diagnosmetod för åskådliggörande av bukspottkörtelgångarna och gallgångarna. Tekniken uppvisar god känslighet vad gäller utvidgningar, förträngningar och avvikelser i gångarna.

En obotlig, företrädesvis periportal hepatit, oftast förenad med hypergammaglobulinemi och serumautoantikroppar. Antagandet att det skulle finnas serologiska undergrupper (typ 1, 2 och 3) är kontroversiellt. Dessutom förekommer hos vissa patienter olika former, med särdrag av antingen autoimmun hepatit och annan typ av kronisk leversjukdom (överlappningssyndrom) eller med drag som är oförenliga med autoimmun hepatit (separatsyndrom).

Levertransplantation är en medicinsk procedure där en skadad eller funktionsoduglig lever ersätts med en frisk lever från en levande donator eller en avliden donator. Detta förfarande utförs vanligtvis när all annan behandling har misslyckats och patienten riskerar att dö till följd av leverfailure. Levertransplantationen kan rädda livet på dem som lider av svåra leverrelaterade sjukdomar, såsom skrumplever, levercirros eller levercancer. Efter operationen måste patienten ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av den nya levern.

I medicinsk kontext, refererar "Tokyo" till Tokyo-bugfenomenet, ett sällsynt neurologiskt tillstånd där patienten upplever att deras eget kroppsdelar eller hela kroppen känns främmande eller avskiljda från sig själv. Detta tillstånd är uppkallat efter den japanske neurologen Mosaku Nakao, som publicerade en beskrivning av detta fenomen 1978 och gav det namnet "Tokyo". Det är också känt som "alien hand syndrome" på engelska.

Sjukdom i någon del av gallgångssystemet.

Subacute sclerosing panencephalitis (SSPE) is a rare, progressive, and fatal neurodegenerative disorder caused by a persistent infection of the measles virus in the brain. The SSPE-virus specifically refers to the measles virus that has undergone genetic and phenotypic changes, allowing it to evade the host's immune system and establish a long-term infection within the central nervous system (CNS). These alterations result in a unique form of the measles virus that is associated with SSPE. The disorder primarily affects children and young adults who had measles infection during their early childhood, typically before the age of 5.

Kirurgiskt anlagd öppning (stoma) i den gemensamma gallgången för dränering eller för direktförbindelse med något område i tunntarmen, främst tolvfingertarmen eller jejunum.

Inflammatorisk sjukdom utan känd orsak, som drabbar tjocktarmens slemhinna. Debuten kan vara akut och häftig, och koliten fortsätter ofta i intermittent eller fortlöpande, kronisk form. Diarré med åtföljande blödning är ett vanligt symtom.

Sjukdomar i någon del av gallvägssystemet, inklusive gallgångarna och gallblåsan.

Typarten av Morbillivirus och orsaken till den mycket smittsamma infektionssjukdomen mässling hos människor, vilken främst drabbar barn.

Bukspottkörtelinflammation, också känt som pankreatit, är ett tillstånd där bukspottkörteln blir inflammerad och skadad. Detta kan orsakas av en överdriven aktivering av digestiva enzymer som produceras i bukspottkörteln själv. Till följd av denna överaktivering kan det uppstå en irritation och inflammation i organet, vilket kan leda till smärta, ömhet och i vissa fall allvarliga komplikationer som blodförgiftning eller livshotande skador på bukspottkörteln.

Sjukdomstillstånd kännetecknade av produktion av antikroppar som regerar mot ämnen i den egna kroppen.

En hepatisk portoenterostomi är ett kirurgiskt ingrepp där man skapar en anastomos (anslutning) mellan leverns bindevävnadsstruktur (porta hepatis) och tarmen, oftast tunntarmen, för att underlätta avflödet av levervätska (galan) då den naturliga utflödesvägen saknas eller är blockerad, vilket kan hjälpa till att förbättra leverfunktionen hos nyfödda med den ovanligt förekommande leverförändringen biliar atresi.

Kirurgiskt anlagd öppning genom bukväggen till jejunum (tunntarmens övre del), vanligen för enteral näringstillförsel.

Fasta, kristallina utfällningar i gallvägarna, oftast bildade i gallblåsan. De ur gallan bildade gallstenarna består huvudsakligen av kalcium, kolesterol och bilirubin.

Endoskopisk sfinkterotomi är ett medicinskt ingrepp där man använder en endoskop (en tunn, böjbar tub med en liten kamera och ett ljus) för att komma åt anal- eller esofagussfinktern (ringmusklerna i anus respektive matstrupen). Genom att skära av en del av sfinktermuskeln under kontroll med endoskopet kan man minska muskelns tonus och bredda dess öppning, vilket kan vara till hjälp vid vissa medicinska tillstånd som exempelvis anal fissur eller achalasi (en sammandragning av matstrupen).

Panniculitis refers to inflammation of the subcutaneous fat, while "peritoneal" describes something related to the peritoneum, which is the serous membrane that lines the abdominal cavity and covers the abdominal organs. Therefore, a medical definition for 'Panniculitis, peritoneal' in one sentence could be:

Retroperitoneal fibrosis is a rare and progressive condition characterized by the abnormal growth of fibrous tissue in the retroperitoneal space, which is the area behind the peritoneum (the lining that covers the abdominal cavity). This fibrous tissue can encase and compress vital structures such as the ureters, blood vessels, and nerves, leading to various symptoms. The cause of retroperitoneal fibrosis is often idiopathic, but it can also be associated with certain medical conditions or medications. Treatment typically involves a combination of medication (such as corticosteroids and immunosuppressants) and surgical intervention to relieve the compression on affected structures.

Akut inflammation i gallblåsans vägg. Den kännetecknas av buksmärta, feber och leukocytos. I ungefär 90 % av fallen föreligger obstruktion av gallgången pga gallsten.

Den största gallgången (ductus choledochus). Den utgörs av den kanal som bildas där levergången (ductus hepaticus communis) går samman med gallblåsegången (ductus cysticus).

Systematisk tömning av vätska eller var från sår, böld eller hålighet.

Gulsot, dvs gulfärgning av hud och slemhinnor, orsakad av försämrat flöde av galla i gallvägarna, som vid intrahepatisk kolestas eller gallgångshinder utanför levern.

Syn. kolecystit.

Gallblåsan och dess gångar.

Sjukliga förändringar i levern.

En gallgång som huvudsakligen ligger utanför levern och som utgörs av förbindelsen mellan den högra och vänstra levergången, vilka ligger innanför levern och, i sin tur, förenar sig med gallblåsegången till att bilda den gemensamma gallgången.

En spottkörtelinflammation, även känd som sialadentis, är en inflammation av en eller flera av kroppens spottkörtlar, vilket kan orsaka symptom som smärta, ömhet, svullnad och ökat salivflöde.

Frånvaro av öppning i gallgångarna, vanligen i gallgångarna utanför levern.

Ett HLA-ytantigen som kodas av B-lokus på kromosom 6. Det föreligger störd jämvikt i länkningen med HLA-A1 och HLA-DR3. Detta är förklaringen till att sjukdomar som celiaki, dermatitis herpetiformis och myasthenia gravis, vilka ursprungligen kopplades till HLA-B8, numer anses ha starkare koppling till HLA-DR3.

Ductus hepaticus communis (den gemensamma levergången), ductus cysticus (gallblåsegången) och ductus choledochus (den gemensamma gallgången).

Sjukdomar i den gemensamma gallgången, Vaters ampull eller Oddis sfinkter.

En klinisk yttring av hyperbilirubinemi, bestående av lagring av gallpigment i huden, vilket ger hud och slemhinnor en gulaktig färgton.

Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.

HLA-DR serological subtyping refers to the identification and classification of specific variations in the human leukocyte antigen (HLA) class II DR antigens based on their reactivity with certain antibodies in serological assays. HLA-DR is a group of cell surface proteins that play a crucial role in the immune system by presenting peptides to T cells, thereby initiating an immune response.

Operativt avlägsnande av gallblåsan. Syn. kolecystektomi.

Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.

Någon teknik tillämpad vid kirurgiska ingrepp i gallvägarna.

En emulgerande substans som produceras i levern, ansamlas i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Vätskan innehåller gallsyror och -salter, kolesterol och elektrolyter, och underlättar spjälkni ngen av fett i tarmen.

Kroniska, icke-specifika inflammationer i mag-tarmkanalen. Orsaken kan vara genetisk eller miljöbetingad. Hit hör Crohns sjukdom (morbus Crohn) och ulcerös kolit.

Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.

Tumörer uppkomna ur den primitiva könssträngen eller de embryonala könskörtlarnas stromaceller. De klassificeras efter förmodat vävnadsursprung och differentiering. Från könssträngen kommer sertolicellstumörer och granulosacellstumörer. Från gonadernas stroma kommer leydigcelltumörer och tekom. Dessa tumörer kan påvisas såväl i äggstockarna som i testiklarna.

Cancersjukdom i gallvägarna, inklusive gallgångarna och gallblåsan.

Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i matsmältningsapparaten.

Medfödd cystisk utvidgning av leverns gallgångar. Den består av två typer: enkel, med enbart gallgångsutvidgning eller ektasi, och komplex, med tillhörande utbredd fibros och portahypertension. Godart ad njurkanalsektasi hör samman med båda typer.

Hämmat flöde av galla genom de olika gallgångarna eller Vaters ampull. Tillståndet kallas ibland för kirurgisk gulsot.

En lagringsblåsa för gallvätska. Gallblåsan levererar gallsyror i hög koncentration och på ett kontrollerat sätt via gallblåsegången till tolvfingertarmen, för nedbrytning av lipider i födan.

En tumörform som helt eller till större delen består av celler med histiocytens morfologi och vissa fibroblastkomponenter. Det finns många varianter och många benämningar. Ytligt belägna tumörer uppför sig godartat, men djupt belägna, och godartade, histiocytom kan lokalt invadera omgivande vävnad. Fibrösa histiocytom kan visa sig var som helst i kroppen. Ytliga former kan alltid avlägsnas med enkel excision, medan en större vävnadsmarginal behövs för djupa, godartade typer. Lokal återkomst är ovanlig.

I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.

Förekomst av gallsten i den gemensamma gallgången.

Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.

En leverfunktionstest (LFT) är en grupp av laboratoriemedicinska tester som används för att utvärdera skador eller sjukdomar i levern, genom att mäta olika enzymer, proteiner och andra substanser i blodet som produceras eller metaboliseras av levern. Dessa tester inkluderar ofta mätningar av alaninaminotransferas (ALT), aspartataminotransferas (AST), alkalisk fosfatas (ALP), gamma-glutamyltransferas (GGT), total bilirubin och albumin.

En mycket smittsam infektionssjukdom som orsakas av Morbillivirus och som är vanlig hos barn, men även hos icke-immuna av alla åldrar. Virus kommer in i andningsvägarna via droppsmitta och förökar sig i epitelcellerna, och sprider sig till hela systemet av mononukleära fagocyter.

Uttänjningsförfarande. Syn. dilatation.

Antikroppar riktade mot kroppsegna antigener, dvs mot normala vävnadsdelar.

"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

Ett kroniskt sjukdomstillstånd av tre varierande typer, från förändringar främst bestående av påväxt av fibrös vävnad och en typ som domineras av tillväxt av epitelparenkymvävnaden till en typ som kännetecknas av hyperplasi av både stroma- och epitelvävnad, och cystbildning.

Förekomst eller bildande av gallstenar i gallvägarna, vanligen i gallblåsan (kolecystolitiasis) eller den gemensamma gallgången (koledokolitiasis).

Ett tillstånd som kännetecknas av att det bildas stenar och konkretioner i hålrum och kanaler i kroppens organ. Oftast sker det i gallblåsan, njurarna och de nedre urinvägarna.

Medfödd cystisk utvidgning av den gemensamma gallgången. Tillståndet kan vara asymtomatiskt eller orsaka kräkning, feber, gulsot eller smärta i den övre, högra kvadranten.

Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.

Hindrat gallflöde i levern. Det beror oftast på skadade leverceller, men kan också bero på tilltäppta gallgångar i levern. Tillståndet kallas även hepatocellulär gulsot eller medicinsk gulsot.

Pleurodese är en medicinsk procedure där man orsakar att lungans och bröstkorgens (torax) liningar (pleura) fastnar tillsammans, så att en onormal vätskeansamling (pleuravätska) inte kan bildas mellan dem. Detta kan uppnås genom att orsaka irritation eller skada på de två liningarna, vanligtvis genom att införa ett torrt material eller med hjälp av en kirurgisk operation. Pleurodese används ofta för att behandla återkommande pleuravätskytorax (recurrent pleural effusion) eller lungcancer som sprider sig till bröstkorgens liningar.

Steroid är ett samlingsnamn för en grupp lipida (fett)baserade biologiskt aktiva ämnen som inkluderar hormoner såsom kortisol, testosteron och östrogen. De flesta steroider i kroppen produceras naturligt i kroppens glanduler, men de kan också syntetiseras konstligen för medicinska behandlingar eller dopning. I en mening kan man definiera steroider som:

I medicinsk terminologi, refererer 'Vaters ampull' til den forsnævring, der findes ved sammenløbet af leverens og bugspytkirtlens smalleste dele, hvorpå de to kropsdele udvider sig igen. Denne ampullus, der er opkaldt efter den tyske anatom Johann Christian Friedrich Hölder (1745-1775), også kendt under navnet Lorenz Heister (1683-1758), indeholder en lille muskel, der hjælper med at kontrollere afstrømningen fra bugspytkirtlen og leveren. Vaters ampull er et vigtigt anatomisk område, da den ofte er involveret i forskellige sygdomme, herunder galresten-sygdomme og visse typer af kræft.

En medicinsk definition av 'Plasmaceller' är en typ av vit blodcell (en leukocyty) som utvecklas från B-celler och producerar antikroppar som en del av det adaptiva immunförsvaret. Plasmaceller producerar stora mängder specifika antikroppar, som är proteiner som hjälper till att bekämpa infektioner genom att binda till främmande substance, såsom bakterier och virus, och neutralisera deras funktion eller markera dem för förstörelse av andra immunceller. Plasmaceller är specialiserade celler som finns i benmärgen, lymfknutor och andra lymfatiska vävnader i kroppen.

En långsamt växande, godartad pseudotumör som kännetecknas av ett mycket större antal plasmaceller än inflammatoriska celler.

Ett rött färgämne i galla, bildat genom nedbrytning av hem från hemoglobin eller cytokromer.

Y-formad kirurgisk anastomos i någon del av matsmältningsapparaten, med dränering till tunntarmen.

Typiska celler vid granulomatös överkänslighet. De syns som stora, tillplattade celler med utökat endoplasmatiskt nätverk, och tros bestå av aktiverade makrofager som genomgått differentiering till följd av långvarig antigenstimulering. Ytterligare differentiering eller sammansmältning av epiteloida celler antas resultera i flerkärnade jätteceller.

Bukhinneinflammation, eller appendicitis, är en inflammation i blindtarmen (appendix), en smal, tunn, blindsäckliknande utväxt som hänger från den bakre väggen av kolon i nedre delen av buken. Symptomen på bukhinnesackscancer kan vara diffusa och inkludera smärta eller ilska i underlivet, kräkningar, feber, förstoppning och/eller diarré. I allvarliga fall kan inflammationen leda till komplikationer som blindtarmsspricka (perforering) eller blindtarmsinflammation (appendicitis). Behandlingen av bukhinnesackscancer innebär ofta en operation för att ta bort den inflammerade bukhinnesäcken.

Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.

Inflammation av gallblåsans vägg på grund av avsaknad av gallstenar.

Tarmsjukdom med kroniska, inflammatoriska infiltrat, fibros i alla skikt av den serösa hinnan och uppkomst av icke-kaseösa granulom. Det område som oftast drabbas är tunntarmens nedersta del, därefter tjocktarmen.

Inflammation i mediastinum, utrymmet mellan lungsäckarna.

Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.

Slutna håligheter eller blåsliknande svullnader, normala eller onormala, klädda med epitelvävnad och oftast med innehåll av någon flytande eller halvflytande substans.

Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.