Medfödd cystisk utvidgning av den gemensamma gallgången. Tillståndet kan vara asymtomatiskt eller orsaka kräkning, feber, gulsot eller smärta i den övre, högra kvadranten.
Kirurgiskt anlagd öppning genom bukväggen till jejunum (tunntarmens övre del), vanligen för enteral näringstillförsel.
Slutna håligheter eller blåsliknande svullnader, normala eller onormala, klädda med epitelvävnad och oftast med innehåll av någon flytande eller halvflytande substans.
Sjukdomar i den gemensamma gallgången, Vaters ampull eller Oddis sfinkter.
Icke-invasiv diagnosmetod för åskådliggörande av bukspottkörtelgångarna och gallgångarna. Tekniken uppvisar god känslighet vad gäller utvidgningar, förträngningar och avvikelser i gångarna.
Y-formad kirurgisk anastomos i någon del av matsmältningsapparaten, med dränering till tunntarmen.
Den största gallgången (ductus choledochus). Den utgörs av den kanal som bildas där levergången (ductus hepaticus communis) går samman med gallblåsegången (ductus cysticus).
En gallgång som huvudsakligen ligger utanför levern och som utgörs av förbindelsen mellan den högra och vänstra levergången, vilka ligger innanför levern och, i sin tur, förenar sig med gallblåsegången till att bilda den gemensamma gallgången.
Någon teknik tillämpad vid kirurgiska ingrepp i gallvägarna.
Kirurgiskt anlagd öppning till tolvfingertarmen.
Röntgenkontrastundersökning av gallvägarna.
Iminosyror är organiska föreningar som innehåller en iminogrupp (=NH) som är konjugerad med en karboxylgrupp (–COOH). Detta ger iminosyrorna en struktur liknande aminosyror, men med en dubbelbindning mellan kväve- och kolatomen istället för en enkelbindning. Iminosyror har viktiga roller i biokemiska processer, till exempel som byggstenar i peptider och proteiner eller som intermediärer i metabolismen av aminosyror. Ett exempel på en iminosyra är sarcosin (N-metylglycin).
Fiberoptisk endoskopi avsedd för undersökning och kanylering av Vaters ampull via tolvfingertarmen, så att bukspottkörtel- och gallvägssystem skall kunna visualiseras genom retrograd tillförsel av kontrastmedel. Endoskopisk sfinkterotomi av Vaters papill (papillotomi) kan härvid utföras.
Ductus hepaticus communis (den gemensamma levergången), ductus cysticus (gallblåsegången) och ductus choledochus (den gemensamma gallgången).
Frånvaro av öppning i gallgångarna, vanligen i gallgångarna utanför levern.
En godartad muskeltumör (i glatt muskulatur) med inslag av körtelvävnad. Förekommer oftast i livmodern.
Tillstånd hos en anatomisk struktur, kännetecknat av onormal utvidgning.
Bukspottkörtelgångarna, även kända som Gallgångar, är tubliknande strukturer som transporterar gallan från levern och bukspottkörteln till twölvefingertarmen, där den hjälper till att bryta ned fett i matspjälkningsprocessen.
Flytande innehåll i epitelklädda hålrum eller blåsor.
Sjukdomar i någon del av gallvägssystemet, inklusive gallgångarna och gallblåsan.
Gallblåsan och dess gångar.
Bukspottkörtelsjukdomar (Pancreatic diseases) refer to a range of medical conditions that affect the structure and function of the pancreas, an essential gland located in the abdomen that plays a crucial role in digestion and regulation of blood sugar levels. These conditions can include inflammation (pancreatitis), infection, trauma, cancer, genetic disorders, and autoimmune diseases, among others. Symptoms may vary depending on the specific condition but often include abdominal pain, nausea, vomiting, weight loss, and changes in bowel movements. Early diagnosis and appropriate treatment are essential to manage these conditions effectively and prevent potential complications.
Lymfkärlsinflammation, även kallat lymfangit, är inflammation i lymfkärlen, de rörformiga strukturerna som transporterar lymfa från vävnader till lymfknutor och slutligen tillbaka till blodomloppet. Orsaken kan vara infektion, irritation eller skada på lymfkärlen.
"Teknetium Tc 99m-disofenin" är ett radiotracer som används inom medicinsk diagnostik för att undersöka leverfunktion och gallgångssystemet. Det består av en radioaktiv isotop av teknetium, Tc 99m, som kombinerats med disofenin, ett substans som absorberas av levern och gallgångarna. Genom att följa radiotracerns väg i kroppen kan man upptäcka eventuella skador eller abnormaliteter i levern och gallgångarna.
Onormal förbindelse någonstans i gallvägarna.
En serie kanaler som börjar med ductus hepaticus och slutar med ductus choledochus, genom vilka galla förs från levern till tolvfingertarmen.
En lagringsblåsa för gallvätska. Gallblåsan levererar gallsyror i hög koncentration och på ett kontrollerat sätt via gallblåsegången till tolvfingertarmen, för nedbrytning av lipider i födan.
En hepatisk portoenterostomi är ett kirurgiskt ingrepp där man skapar en anastomos (anslutning) mellan leverns bindevävnadsstruktur (porta hepatis) och tarmen, oftast tunntarmen, för att underlätta avflödet av levervätska (galan) då den naturliga utflödesvägen saknas eller är blockerad, vilket kan hjälpa till att förbättra leverfunktionen hos nyfödda med den ovanligt förekommande leverförändringen biliar atresi.
Kirurgiskt anläggande av konstgjord öppning från tarmen.
En ovarianskyst är en flüssighetsfylld encellig eller multicellig sacliknande struktur som bildas på äggstocken (ovarium).
Cancer i den gemensamma gallgången, inklusive Vaters ampull och Oddis sfinkter.
Cancersjukdom i gallgångarna.
Intradermal eller subkutan, säckliknande struktur med ett hölje bestående av skiktat epitel, innehållande keratohyalinkorn.
Pankreatikojejunostomi är en kirurgisk procedur där bukspottkörteln (pancreas) ansluts till den övre tunntarmen (jejunum). Detta skapar en ny väg för pankreassaften att rinna ut i tarmen eftersom den vanliga vägen, genom huvudet på bukspottkörteln, är blockerad eller avlägsnad. Denna procedure utförs ofta under en Whipple-operation, som är ett kirurgiskt ingrepp för att behandla pankreascancer och andra sjukdomar i bukspottkörteln.
Kronisk bukspottkörtelinflammation (chronic pancreatitis) är ett tillstånd där bukspottkörteln (pancreas) blir inflammerad och skadad under en längre tidsperiod, vanligen över sex månader eller längre. Detta kan leda till smärta, problem med matspjälkningen och ökad risk för komplikationer som diabetes och cancer i bukspottkörteln. Orsakerna till kronisk bukspottkörtelinflammation kan variera, men de vanligaste orsakerna är alkoholmissbruk och rökning. Andra orsaker kan inkludera genetiska faktorer, gallvägsproblem och vissa sjukdomar som Celijaki. Behandlingen av kronisk bukspottkörtelinflammation kan omfatta smärtlindring, förändringar i kosten, ersättning av enzym och ibland även operation.
"Bukspott (latin: crachat) är slem som produceras och samlas i lungornas luftrör och hals, vilket kan innehålla bakterier och andra skadliga partiklar. Det kan vara ett tecken på en respiratorisk infektion eller lungsjukdom."
Cancersjukdom i gallvägarna, inklusive gallgångarna och gallblåsan.
"Spontanbristning, eller spontaneous rupture, refererar till ett oväntat och oförutsägt tarm- eller blodkärlsbrott som inträffar utan någon uppenbar orsak eller trauma."