Metalliskt grundämne, och tillika spårämne, med kemiskt tecken Cu, atomnummer 29 och atomvikt 63,55. Koppar ingår i hemocyanin, som är syrebärare hos de flesta leddjur.

Kopparsalt med formeln CuSO4.5H2O. Det är ett effektivt kräkmedel och används som motgift vid fosforförgiftning. Det har också användning som bekämpningsmedel mot alger och mossa. Syn. kopparvitriol.

Ett i blodplasman förekommande kopparhaltigt alfaglobulin.

Membranproteiner vars huvudsaklkiga uppgift är att underlätta transport av positivt laddade molekyler (katjoner) genom biologiska membran.

En sällsynt, autosomalt recessiv sjukdom, vars kännetecken är avlagring av koppar i hjärnan, levern, hornhinnan och andra organ. Kliniska symtom är skrumplever, leversvikt, förstorad mjälte, skakningar, långsamma rörelser, talrubbningar, okontrollerade rörelser, muskelstelhet, Kayser-Fleischerringar (ringformig missfärgning i hornhinnans kanter), ataxi (rubbad muskelkoordination) och intellektuell försämring. Leversvikt kan sätta in flera år före neurologiska störningar.

En ärftlig, X-kromosombunden störning i kopparmetabolismen. Tillståndet kännetecknas av hypotermi redan från barndomen, ätsvårigheter, lågt blodtryck, krampanfall, benvävnadsmissbildningar, pili torti (vridna hår) och starkt försämrad mental utveckling. Funktinsstörningar i koppartransporten genom plasmamembran och membran i det endoplasmatiska nätverket leder till brist på koppar för syntesen av ett flertal kopparhaltiga enzym, däribland protein-lysin 6-oxidas, ceruloplasmin och superoxiddismutas. Patologiska förändringar omfattar bl a defekter i artärelastin, förlust av nervceller och glios.

Zink är ett essentiellt spårmineral som spelar en viktig roll i en mängd biologiska processer, såsom immunförsvar, näringsupptagning, celldelning, cellreparation och syntes av DNA. Det fungerar också som en katalysator för enzymer och hjälper till att stabilisera cellmembranen. Zink måste tas in via födan, eftersom kroppen inte kan producera det själv.

Instabila isotoper av koppar som sönderfaller under avgivande av strålning. Kopparatomer med atomvikter 58-62, 64 och 66-68 är radioaktiva kopparisotoper.

Intrauterina preventivmedel som avger metalliskt koppar.

Metallämnesomsättningsrubbningar, medfödda, är ett samlingsbegrepp för genetiskt baserade störningar i metabolismen och homöostasen av essentiella metallämnen, såsom järn, koppar, zink och magnesium, vilka kan leda till kliniska symtom och sjukdomar redan från födseln eller under barndomen.

Ett protein med låg molekylvikt (ca 10 kD) som finns i njurbarkens och leverns cytoplasma. Det är rikt på cysteinylrester och innehåller inga aromatiska aminosyror. Metallotionein har hög affinitet för tvåvärda tungmetaller.

Ett bakteriellt protein från Pseudomonas, Bordetella eller Alcaligenes som fungerar som elektronöverföringsenhet tillsammans med cytokromkedjan. Molekylvikten är ca 16 000, och det innehåller en enda kopparatom, har intensivt blå färg och fluorescerar vid 308 nm.

En peroxidas är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av väteperoxid till vatten och syrgas, vilket hjälper att skydda celler från oxidativ skada. (10 ord)

Spårämnen är små mängder av kvarlämnade substanser eller atomkärnor från förebyggande, diagnostiska eller terapeutiska procedurer som kan detekteras och mätas i kroppen för att övervaka exponering, distribuktion, metabolism eller bortförning av ämnet.

Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.

Organiska substanser som bildar två eller fler bindningar med en central metalljon. I heterocykliska ringar utgör metallatomen en del av ringen. Några biologiska system bildar metallkelat, som t ex de n järnbindande porfyringruppen i hemoglobin och det magnesiumbindande klorofyllet i växter. Kemiskt används de som jonfångare i lösningar, medicinskt mot mikroorganismer, för behandling vid metallförg iftning och i kemoterapiprotokoll.

Atomabsorptionsspektrofotometri (AAS) är en teknik inom analytisk kemi som används för att bestämma koncentrationen av en specifik metall i en provblandning. Tekniken bygger på att metalljoner i en provlösning värms upp så att de omvandlas till atomer, vilka sedan absorberar ljus av en viss våglängd som är karakteristisk för just den metallen. Genom mätning av det absorbierade ljuset kan koncentrationen av metallionen bestämmas. AAS används ofta inom områden som miljöanalys, klinisk analys och livsmedelskontroll.

Proteiner som har en eller fler hårt bundna metalljoner i sin struktur.

En grupp enzymer som katalyserar hydrolys av ATP i förening med annan funktion, som t ex transport av Ca(2+) genom ett membran. EC 3.6.1.3.

Ett kopparhaltigt oxidoreduktasenzym som katalyserar oxideringen av 4-bensendiol till 4-bensosemikinon. Det är även verksamt i samband med en rad O-kinoler och P-kinoler. Det finns framförallt i svampar och ingår i nedbrytningen av lignin, biosyntesen av färgämnen och avgiftningen av ligninderivat.

Fenantroliner är en grupp kemiska föreningar som innehåller en fenantrolinstruktur, vilket är en heterocyklisk aromatisk ring med två nitrogensubstituenter. Fenantroliner är kända för sin användning som läkemedel, särskilt som dekongestiva och som ingredienser i vissa typer av antihistaminpreparat. De fungerar genom att verka som noradrenalinåterupptagshämmare, vilket ökar koncentrationen av noradrenalin i synapsen och orsakar vasokonstriktion. Detta kan vara användbart för att lindra symtom relaterade till allergier, svalgasjukdomar och andra tillstånd som kännetecknas av ökad slemproduktion eller inflammation.

Plastocyanin är ett kopparprotein som deltar i elektrontransportkedjan under fotosyntesen hos växter, alger och cyanobakterier. Det agerar som en mobil elektrondonor mellan två komplexa enzymer, cytochrom b6f och photosystem I, under syreproduktionen i thylakoidmembranet i kloroplasten. Plastocyanin är riktat av positivt laddade grupper i sin omgivning, som attraherar det negativt laddade kopparcentret i proteinet och underlättar elektronöverföringen.

Sjukdomstillstånd till följd av födoämnes- eller ämnesomsättningsbrister. Begreppet omfattar alla sjukdomar orsakade av otillräckliga förråd i kroppen av livsviktiga näringsämnen, t ex protein (eller aminosyror), vitaminer och mineral.

Trientine är ett kopparbindande läkemedel som används som behandling för Wilsonens sjukdom, en genetisk störning som orsakar kopparavlagringar i kroppen. Trientine fungerar genom att underlätta utsöndringen av överskottet av koppar från kroppen.

"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."

Det sista oxidaset i andningskedjan. Det samlar ihop elektroner som överförts från reducerat cytokrom c och avger dem till molekylärt syre, som sedan reduceras till vatten. Enzymet består av cytokrom a och cytokrom b, två kopparatomer och 13 olika proteinunderenheter, av vilka kodas av mitokondrie-DNA. Ibland kallas det även komplex IV i andningskedjan. EC 1.9.3.1.

En teknik som är tillämpbar på en mängd olika ämnen som uppvisar paramagnetism till följd av magnetismen alstrad av opariga elektroner. Erhållna spektra kan användas för påvisande, identifiering, och bestämning av elektronstrukturer, undersökning av molekylers interaktioner, och för mätning av kärnspinn och magnetiska moment. Elektronisk dubbelresonansspektrografi (ENOR) är en variant av tekniken som ger bättre upplösning. Spinnresonansanalys kan göras in vivo, och inkluderar tillämpningar som t ex magnetresonans (MRI). Syn. ESR.

En grupp enzym, omfattande dem som oxiderar primära monoaminer, diaminer och histamin. De är kopparproteiner vars verkan är beroende av en karbonylgrupp och kan hämmas av semikarbazid. EC 1.4.3.6.

Ett enzym som omvandlar askorbinsyra till dehydroaskorbinsyra. EC 1.10.3.3.

Metaller med hög specifik vikt, över 5. De har komplexa spektra, bildar färgade salter och dubbelsalter, har låg elektrodpotential, är huvudsakligen amfotera, bildar svaga baser och syror, och verkar oxiderande eller reducerande.

En familj cellproteiner som förmedlar korrekt sammansättning och sönderdelning av andra polypeptider, och i vissa fall byggande av oligomera strukturer, men som själva inte ingår i de slutgiltiga strukturerna. Man antar att chaperonproteiner medverkar till polypeptiders självkonstruktion genom att hindra alternativa sammansättningsförlopp som skulle producera icke-funktionella strukturer. Några klasser av molekylära chaperoner är nukleoplasminer, chaperoniner, HSP70-stressproteiner och HSP90-stressproteiner.

Elektropositiva grundämnen som kännetecknas av böjlighet, smidbarhet, glans och värmelednings- och elektrisk ledningsförmåga. De kan ersätta vätejonen i syror och bilda baser med hydroxylradikaler.

I medicinsk kontext, används silver ofta inom produkter för desinfektion och cicatrisering på grund av dess antimikrobiella egenskaper. Sålunda kan "silver" definieras som ett mineral som används i medicinska applikationer för att reducera risken för infektioner genom att störa bakteriers och svampars tillväxt och reproduktion.

Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.