Kortikosteron
Adrenokortikotropiskt hormon
Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.
Hypofys-binjureaxel
Hypotalamus-hypofyssystem
Tvång, fysiskt
Stress, fysiologisk
Fysiologisk stress är ett svar på en real or perceived threat till homeostasen, orsakad av aktivering av det autonoma nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjure axeln, vilket leder till en ökning av hormoner som katekolaminer och glukokortikoider för att möjliggöra en anpassad fysisk respons.
Metyrapon
Ett ämne som blockerar enzymet steroid-11-beta-monooxygenas. Det används för att testa hypotalamus-hypofys-feedbackmekanismen vid diagnos av Cushings syndrom.
Kortikotropinfrisättande hormon
En neuropeptid från hypotalamus som stimulerar utsöndring av kortikotropin från främre hypofysloben.
Glukokortikoidreceptorer
Cytoplasmaproteiner som specifikt binder glukokortikoider och förmedlar deras cellulära verkan. Glukokortikoidreceptor-glukokortikoidkomplexet verkar i cellkärnan genom att utlösa transkription av DNA. Glukokortikoider har fått sin benämning pga sin verkan på blodsockerhalten, men de spelar lika stor roll i omsättningen av protein och fett. Kortisol är ett viktigt exempel.
Mifepriston
En antagonist mot progesteron- och glukokortikoidhormoner. Dess hämning av progesteron utlöser blödning under lutealfasen och under tidig graviditet genom att frisätta endogena prostaglandiner från endometriet eller decidua. Som glukokortikoidreceptorantagonist har medlet använts för behandling av överproduktion av kortisol hos patienter med icke-hypofysärt Cushings syndrom.
Stress, psykologisk
Transkortin
Transcortin, även känt som corticosteroidbindande globulin (CBG), är ett protein i blodplasma som binder till och transporterar glukocortikoider och mineralokortikoider, två typer av steroidhormoner. Det hjälper till att reglera deras transport och förhindrar deras diffusion från blodomloppet till andra kroppsvävnader.
Mineralkortikoidreceptorer
Cytoplasmaproteiner som specifikt binder mineralkortikoider och förmedlar deras effekter på cellerna. Receptorn med ligand verkar inom cellkärnan för att utlösa transkription av specifika DNA-segmant. Mineralkortikoider uppkallades efter sin verkan på extracellulära elektrolytkoncentrationer. Det viktigaste exemplet är aldosteron.
Råttor, Sprague-Dawley
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Glukokortikoider
En grupp kortikosteroider som påverkar kolhydratomsättningen (glukoneogenes, glykogendeponering i levern, höjning av blodsockerhalten), hämmar kortikotropinutsöndring och har uttalad antiinflammatorisk verkan. De spelar även en roll i fett- och proteinomsättningen, i reglering av artärblodtrycket och förändringar i bindvävsreaktioner på skada, i minskning av antalet cirkulerande lymfocyter, och för funktionerna i det centrala nervsystemet.
Råttor, Wistar
11-beta-hydroxisteroiddehydrogenaser
Paraventrikulär hypotalamisk kärna
The paraventricular hypothalamic nucleus (PVN) is a collection of neurons located in the hypothalamus, adjacent to the third ventricle, that plays a crucial role in regulating various autonomic functions such as cardiovascular regulation, fluid and electrolyte balance, and energy homeostasis, as well as endocrine function through the release of neurohormones such as oxytocin and vasopressin.
Handhavande (Psykologi)
Steroid-11-beta-monooxygenas
Steroid-11-β-monooxygenase är ett enzymkomplex som innehåller två enzymer, CYP11B1 och CYP11B2, vilka båda katalyserar oxidationen av steroidhormonet cortisol till cortisone genom att införa en hydroxylgrupp på kolatom 11. Detta enzym är viktigt för regleringen av mineralokortikoid- och glukokortikoidhormoners syntes i binjuremärgen.
Hormonblockerare
Kemiska ämnen som hämmar de endokrina körtlarnas funktioner, biosyntesen av de hormoner de utsöndrar, eller blockerar hormonernas specifika verkan.
Aldosteron
Hydroxisteroiddehydrogenaser
11-beta-hydroxisteroiddehydrogenas typ 2
11-β-hydroxysteroid dehydrogenase type 2 (HSD2) är ett enzym som oxiderar det aktiva glukokortikoidet cortisol till den inaktiva formen cortison i specifika celler, främst i nieren och i bukspottkörteln. Det hjälper till att reglera mineralokortikoidnivåerna och underhåller homeostasen av salt och vatten i kroppen genom att förhindra att cortisol aktiverar mineralokortikoidreceptorn. Genom att hindra den överaktiva cortisolmetabolismen bidrar HSD2 till att mildra effekterna av Cushings syndrom, ett tillstånd karakteriserat av höga nivåer av aktiva glukokortikoider.
Dexametason
En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).
Dygnsrytm
Proopiomelanokortin
Proopiomelanokortin (POMC) är ett protein som bildas inne i kroppen och är beläget i hypofysen, en liten endokrin glandula lokaliserad vid basen av hjärnan. POMC bryts ned till flera olika peptider, inklusive adrenokortikotrop hormon (ACTH), beta-endorfin och melanocytstimulerande hormon (MSH). Dessa peptider har varierande funktioner i kroppen, såsom att reglera hunger, metabolism, sinnesstämning och hudpigmentering.
11-beta-hydroxisteroiddehydrogenas typ 1
11-β-hydroxysteroid dehydrogenase type 1 (11-β-HSD1) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av inaktivt kortisol till aktivt cortisol i kroppen, främst i lever, fettvävnad och andra perifera vävnader. Det spelar därför en viktig roll i lokal regulation av glukokortikoider och är involverat i metabolismen av kolhydrater, lipider och protein. Förhöjda nivåer av 11-β-HSD1 har visats vara förknippade med insulinresistens, central fetma och kardiovaskulära sjukdomar.
Hippocampus
En förhöjd vindling av grå substans som sträcker sig längs hela bottnen av sidoventrikelns temporalhorn. Hippocampus, subiculum och gyrus dentatus (den tandade vindlingen) utgör hippocampusformationen. Ibland räknas även entorinalkortex hit.
Propanil
Hypotalamus
Binjurebarkshormoner
Binjurebarkshormoner, även kända som adrenocorticotropa hormon (ACTH) och corticotropin, är ett hormon som produceras och secretetas av främre loben av hypofysen, en peptidhormon som stimulerar produktionen och release av kortisol och andra glukokortikoider från binjurebarken.
Organstorlek
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
Ether
Ether, in a medical context, refers to a group of volatile, flammable, and highly reversible general anesthetics used for induction and maintenance of unconsciousness during surgical procedures. Diethyl ether was the first agent of this class to be discovered and is the ether most commonly referred to in historical discussions of anesthesia. However, due to its explosive nature and pungent odor, its use has been largely replaced by safer and less irritating agents, such as sevoflurane and desflurane.
Läkemedelsimplantat
Receptorer, kortikotropinfrisättande hormon
Corticotropin-releasing hormone (CRH) receptors are G protein-coupled receptors found in the hypothalamus and other tissues, which upon binding to CRH, stimulate the release of adrenocorticotropic hormone (ACTH) from the pituitary gland, leading to the activation of the hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis and the release of cortisol in response to stress.
Neurosekretoriska system
Variansanalys
Desoxikortikosteron
Utforskande beteende
Trängsel
Mineralkortikoider
En grupp kortikosteroider som främst förknippas med vätske- och elektrolytbalansen. Detta åstadkoms genom verkan på jontransport i njurkanalerna, som leder till retention av natrium och avsöndring av kalium. Mineralkortikoidutsöndringen i sin tur regleras av plasmavolym, serumkaliumhalt och angiotensin II.
Radioimmunanalys
Radioimmunanalys (RIA) är en typ av laboratorietest som använder radioaktivt märkt antigen eller antikropp för att bestämma koncentrationen av ett specifikt protein eller substans i en biologisk provbildning. Detta görs genom att blanda tillsammans provet med en känd mängd av den radioaktivt märkta substansen och en antikropp som binder till samma proteinet eller substansen. Genom att mäta hur mycket av den radioaktiva substansen som binds kan man bestämma koncentrationen av det ursprungliga proteinets eller substansens koncentration i provet. RIA används ofta inom forskning och klinisk diagnostik för att upptäcka och mäta små mängder av specifika molekyler i blod, urin och andra biologiska vätskor.
Hydrokortison
Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla inflammation och immunsystemsreaktioner i kroppen. Det fungerar genom att minska produktionen av substanser i kroppen som orsakar inflammation och undertrycka immunsvaret. Hydrokortison kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, inklusive astma, eksem, ledinflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergiska reaktioner. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad aptit, viktuppgång, sömnlöshet och svaghet om det används under längre tid eller i höga doser.
Labyrintinlärning
Immobilisering
Upphörande av rörelse i hela eller delar av kroppen genom fysisk vilja eller på kemisk väg genom analgesi, genom bruk av lugnande medel eller neuromuskulära icke-depolariserande medel. Hit räknas även experimentella förlopp, genomförda för bedömning av de fysiologiska effekterna av immobilisering.
Hormoner
Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.
Steroider
Steroid är ett samlingsnamn för en grupp lipida (fett)baserade biologiskt aktiva ämnen som inkluderar hormoner såsom kortisol, testosteron och östrogen. De flesta steroider i kroppen produceras naturligt i kroppens glanduler, men de kan också syntetiseras konstligen för medicinska behandlingar eller dopning. I en mening kan man definiera steroider som:
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Mandelkärna
Kortodoxon
Råttor, inavlade stammar
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Aldosteronsyntas
Ett flerfunktionsmitokondrieenzym tillhörande gruppen cytokrom P450-enzym som katalyserar omvandlingen av kortikosteron till 18-hydroxikortikosteron och den därpå följande konverteringen av 18-hydroxikortikosteron till aldosteron. EC 1.14.99.-.
Eating
I en enskild medicinsk betydelse kan "eating" definieras som processen där en individ intar och förtär föda för att få i sig näringsriktiga substanser till kroppen. Detta inkluderar insaliven, smältandet och nedbrytningen av födan i mag-tarmkanalen, samt absorptionen och assimilationen av de upplösta näringsämnena i blodomloppet för att användas som energikälla eller byggmaterial för cellväxt och -reparation.
Testosteron
Testosteron är ett steroide steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, huvudsakligen i mannens testiklar och i mindre utsträckning hos kvinnor i äggstockarna och binjurarna. Det spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner som tillväxt, development, muskulatur, benstyrka, röstljud, könsligt beteende, spermieproduktion och libido hos män. Testosteronnivåerna når sin topp under puberteten och tenderar att minska med åldern.
Zona reticularis
Den retikulära zonen (Zona reticularis, ZR) är en del av den yttre barken (cortex) i adrenalglandula som producerar kortisol och androgener. Den består av celler som är större än de i den kortikala zonen (Zona fasciculata) och har ett rikare blodkärlsnätverk. ZR svarar för produktionen av de svaga androgena hormonerna, såsom dehydroepiandrosteron (DHEA) och androstendion, som sedan kan konverteras till mer potenta androgener i andra kroppsliga vävnader.
Möss, inavlade C57BL
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Zona fasciculata
"Zona fasciculata" är en innerst läggd zon i den yttre barken (cortex) av binjurarna, som består av celler med ett rikt blodtillförande och ett högt metaboliskt aktivitet. Denna zon är specialiserad för syntes och sekretion av glukokortikoider, såsom kortisol och kortison, som har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, blodtryck och immunförsvar. Zona fasciculata kan identifieras histologiskt genom sina stora, polyedriska celler med ett centralt nucleus och ett mycket utvecklat endoplasmatiskt retikulum och Golgi-apparat, vilket understryker dess sekretoriska funktion.
Kortison
En naturligt förekommande glukokortikoid. Den har använts i ersättningsterapi vid binjuresvikt och som antiinflammatoriskt medel. Kortison i sig är ett overksamt ämne, men det omvandlas i levern till den verksamma metaboliten hydrokortison.
Dos-responskurva, läkemedel
RNA, budbärar
Social isolering
Djur, nyfödda
Sparvar
Djurhållning
Solaktivitet
Progesteron
Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under äggstockarnas aktiva fas (ovulationsfasen) under menstruationscykeln. Det spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln och under graviditeten för att underhålla och stödja fostrets utveckling. Progesteron hjälper också till att preparera bröstvävnaden inför amning.
Hydroxiprogesteroner
Metaboliter eller derivat av progesteron, med hydroxylsubstitutioner i olika positioner.
Biogena monoaminer
Oviparitet
'Oviparitet' är ett begrepp inom biologi och zoologi som refererar till fortplantningsmetoden hos djur där äggen (ovula) befruktas utanför moderns kropp och sedan läggs och utvecklas externt. Detta är vanligt förekommande hos reptiler, fåglar och insekter. I en enda mening kan man definiera oviparitet som:
Argininvasopressin
Cys-Tyr-Phe-Gln-Asn-Cys-Pro-Arg-Gly-NH2, cyklisk 1-6-disulfid. Det vanliga antidiuretiska hormonet hos däggdjur. Det är en cyklisk nonapeptid med arginin i position 8 i kedjan. Argipressin används för att behandla diabetes insipidus och som blodstillande medel, tack vare sin kärlsammandragande verkan.
Karbenoxolon
Elchock
Hypofys
En liten, oparig körtel belägen i sella turcica (turksadeln, i gropen på ovansidan kilbenet). Den står i förbindelse med hypotalamus via en kort stjälk.
Sjukdomsmodeller, djur
Häckningsbeteende
"Häckningsbeteende" är inom psykiatrin och psykologin ett beteendemönster som kännetecknas av upprepade och intensiva försök att få någon att ge uppmärksamhet, umgås eller ha sexuellt samliv, trots att den efterfrågade responsen inte erhålls eller avvisas. Detta beteende kan vara tillräckligt inträngande och upprepat för att orsaka sociala eller arbetskontextuella problem eller lidande hos den som utför beteendet eller den som är föremål för det.