Bristande näringsupptag till följd av kirurgiskt avlägsnande av stor del av tunntarmen, som utgör den absorptiva delen av mag-tarmkanalen.
Sjukdomstillstånd med kronisk eller återkommande tarmsymtom utan klarlagd orsak. Typiska tecken är kronisk eller återkommande buksmärta, gasspänningar, slem i avföringen och oregelbunden avföring.
Glucagon-like peptide-2 (GLP-2) is a hormone that is produced in the intestines in response to food intake. It plays a role in promoting intestinal growth and increasing nutrient absorption by stimulating the proliferation of intestinal cells, inhibiting apoptosis (programmed cell death), and enhancing the function of the intestinal barrier. GLP-2 also has anti-inflammatory effects on the intestines and may help to protect against gut injury and inflammation. It is a promising therapeutic target for the treatment of various gastrointestinal disorders, including short bowel syndrome and inflammatory bowel disease.
Parenteral näring är en form av kosthalt som ges intravenöst, det vill säga direkt in i blodomloppet, istället för via magsystemet. Detta används ofta när någon inte kan äta eller dricka på det vanliga sättet, till exempel på grund av svårigheter att smälta eller absorbera näringsämnen i tarmen. Parenteral näring innehåller alla de nödvändiga näringsämnena som kroppen behöver för att fungera korrekt, såsom kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineraler. Den administreras vanligen genom en intravenös kateter, som placeras i en ven i arm, ben eller bröstkorgen.
Allmän benämning för en grupp näringsbristsyndrom, orsakade av bristande förmåga till normalt näringsupptag i tarmarna.
Medfödd obliteration av tarmhåligheten, där ileum omfattas i hälften av fallen, och jejunum och duodenum i lägre frekvens. Det är den vanligaste orsaken till tarmobstruktion hos nyfödda.
Kirurgiskt anlagd öppning genom bukväggen till jejunum (tunntarmens övre del), vanligen för enteral näringstillförsel.
Funktionella tjocktarmssjukdomar är en grupp medicinska tillstånd som påverkar tjocktarmens muskelaktivitet och förmåga att transportera och utsöndra avfallsprodukter, utan synliga strukturella skador eller sjukdomar i tarmen.
Den del av mag-tarmkanalen som sträcker sig mellan nedre magmunnen och ileocekalklaffen mot tjocktarmen. Den kan delas in i tre delar: tolvfingertarmen, jejunum och ileum.
Kirurgiska ingrepp i matsmältningssystemet eller någon av dess delar.
Parenteral nutrition in home care refers to the administration of nutrients directly into a patient's vein through an intravenous (IV) catheter, which is performed outside of a hospital setting, typically in the patient's own home. This therapy is used when a patient is unable to meet their nutritional needs through oral or enteral feeding due to conditions such as gastrointestinal tract disorders, malabsorption, or chronic illnesses. The parenteral nutrition solutions are customized to meet each patient's unique nutritional requirements and are administered using a sterile technique to minimize the risk of infection. Proper training, monitoring, and follow-up by healthcare professionals are essential to ensure safe and effective home parenteral nutrition therapy.
Näringstillförsel via matstrupen eller annan förbindelse med mag-tarmsystemet. Hit hör munmatning, sugrörsmatning eller slangmatning via näsan, gastrostomi eller jejunostomi.
Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.
Parenteral näring, total (PN) är en form av medicinsk behandling som innebär att all näringsbehov tas om hand genom att direkt tillföra näringsämnen i blodomloppet, vanligtvis genom en intravenös kateter. Detta används när patienten inte kan få tillräcklig mängd näring via mag-tarmkanalen, till exempel på grund av obstruktion, enterit eller efter en bukomläggning. Total parenteral näring innefattar alla essentiella näringsämnen som kolhydrater, fetter, proteiner, vatten, mineraler och vitaminer.
Utbredd sårbildning och nekros i ileum och tjocktarm hos barn, orsakad av Pseudomonas aeruginosa. Ett liknande tillstånd kan förekomma hos cancerpatienter med neutropeni.
Sjukliga förändringar i någon del av tarmsystemet, från tolvfingertarmen till ändtarmen.
En glukagonliknande polypeptid som utsöndras i tarmkanalen. Den delar inte receptorer med pankreasglukagon. Peptiden har glykogenolytisk verkan.
Acidos orsakad av mjölksyreöverskott i blodet. Kan förekomma spontant eller i samband med sjukdomar såsom diabetes, leukemi eller leversvikt.
Upptag av ämnen genom tarmhinnan.
Den del av tunntarmen som sträcker sig mellan tolvfingertarmen och ileum. Jejunum utgör ungefär 2/5 av tunntarmens längd bakom tolvfingertarmen.
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.
Oregelbunden eller trög tarmtömning.
Färdigdifferentierade celler som utgör större delen av tarmepitelets yttre yta. Till skillnad från bägarceller producerar de inte muciner, och heller inte kryptdiner (a-defensiner), så som panethceller gör.
Kroniska, icke-specifika inflammationer i mag-tarmkanalen. Orsaken kan vara genetisk eller miljöbetingad. Hit hör Crohns sjukdom (morbus Crohn) och ulcerös kolit.
Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).
Känsla av obehag, smärta och svåra plågor i bukområdet.
Den nedersta och smalaste delen av tunntarmen, mellan jejunum (tunntarmens övre del) och ileocekalklaffen överst i tjocktarmen.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Läkemedel med verkan på mag-tarmsystemet och som används för att reglera magsyran, systemets rörelser och vätskeflöde, och för att underlätta matsmältningen.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Tarmsjukdom med kroniska, inflammatoriska infiltrat, fibros i alla skikt av den serösa hinnan och uppkomst av icke-kaseösa granulom. Det område som oftast drabbas är tunntarmens nedersta del, därefter tjocktarmen.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Brist på ett eller flera livsnödvändiga vitaminer.
Ett tillstånd som uppstår till följd av förlust av stora mängder kroppsvätska.