Republik på Balkanhalvön som i söder gränsar till Bosnien-Hercegovina, i norr till Slovenien, i öster till Serbien och väster till Adriatiska havet. Ytan är 56 538 km2, och folkmängden uppgår till 4,5 miljoner invånare (1998). Zagreb är huvudstad.
Fientlig sammandrabbning mellan organiserade folkgrupper.
There is no universally accepted medical definition for "Eastern Europe." The World Health Organization (WHO) and the United Nations (UN) do not have specific definitions for geographical regions in Europe based on eastern and western divisions. These divisions are often based on historical and cultural lines, and their interpretation can vary.
Republik på nordvästra Balkanhalvön som i norr och väster gränsar till Kroatien, i öster till Serbien och i sydost till Jugoslavien. Ytan är 51 100 km2 och folkmängden drygt 3.5 miljoner invånare. Huv udstaden heter Sarajevo.
Tidigare (1918-1991) en statsbildning på Balkanhalvön bestående av delstaterna Serbien, Kroatien, Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro och Makedonien. 1992-2003 namn på en förbundsrepublik bestående av Serbien och Montenergro. Sedan februari 2003 ingår dessa två i en stat, Serbien och Montenergro. Landets yta är 102 173 km2, och folkmängden uppgår till 10,7 miljoner invånare (2005). Huvudstad är Belgrad.
Behandlingsanläggningar med långtidsvistelse för patienter med spetälska.
Demografiska och epidemiologiska förändringar som skett under de senaste fem årtiondena i många utvecklingsländer och som kännetecknas av en betydande ökning av andelen medelålders och äldre personer och sjukdomsfrekvensen hos dessa. Förändringen i hälsostatus är resultatet av satsningar på förbättrad barn- och mödravård, vilka resulterat i lägre födelsetal, minskad mödradödlighet, förbättrade preventivtjänster, minskad barnadödlighet, samt den förväntade ökningen av livslängden som karakteriserar förändringen.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
"Skaldjur är en samlingsbeteckning inom näringslära och kokkonst för olika evertebrater, som vanligtvis konsumeras av människor, till exempel bläckfiskar, kräftdjur och snäckor."
"Shellfish Poisoning" är en allmän term som används för att beskriva en grupp sjukdomar orsakade av toxiner producerade av vissa alger som kan akkumuleras i skaldjur som musslor, ostron och humrar. Dessa toxiner kan vara mycket skadliga för människor om de konsumerar infekterat skaldjur. Symptomen på skaldjursförgiftning kan variera beroende på vilken typ av toxin som orsakat den, men de kan inkludera mag- tarmlidande, förvirring, talfel, andningssvårigheter och i värsta fall död. Exempel på typer av skaldjursförgiftningar är amnesiaskaldjursförgiftning (ASP), paralytisk skaldjursförgiftning (PSP) och neurotoxisk refluxskaldjursförgiftning (NSP).
I en enskild medicinsk betydelse kan "vin" referera till ett alkoholhaltigt dryck som framställs genom jäsning och fermentering av druvor eller druvjuice. Det innehåller ofta etanol och kan ha en varierande smak beroende på druvsort, jäststam och fermenteringsprocess. Viner kan innehålla också andra kemiska föreningar som antioxidanter, fenoler och aromatiska komponenter som kan ha potentiala hälsoeffekter, både positiva och negativa, när de konsumeras i måttliga mängder.
Ett näringsrikt livsmedel framställt genom koagulering av mjölk och avskiljande av mjölkens vassle.
Torkade frön, barkbitar, rotdelar, stjälkar, knoppar, blad eller frukter av aromatiska växter, vilka används för smaksättning av mat.