Föda med ett begränsat innehåll av protein. Sådan diet används i vissa fall för att bromsa utvecklingen av njursvikt.
Protein malnutrition, also known as protein-energy undernutrition, refers to a condition that occurs when an individual does not consume or absorb adequate amounts of protein, leading to a deficiency in this essential nutrient. Proteins are vital for various bodily functions, including growth, repair, immune function, and the production of enzymes and hormones. Protein deficiency can result in a range of health issues, such as muscle wasting, weakened immune system, impaired wound healing, and, in severe cases, organ failure.
Proteiner som fås med födan. De utgör den främsta källan för essentiella (livsviktiga) aminosyror.
Proteinunderernährning (eller proteinenergimangel) är ett tillstånd där kroppen inte får tillräckligt med protein och energi, vilket kan leda till muskelsvaghet, inlagring av vätska, ökat risktagande för infektioner och i allvarliga fall kan leda till organsvikt.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Prenatal näringsfysiologi är läran om hur näringsintag och näringsomsättning påverkar fostrets utveckling under graviditeten. Det inkluderar studier av näringsbehov, näringsstatus hos den gravida kvinnan och hur olika näringsfaktorer påverkar fostrets tillväxt, differentiering och funktionella utveckling.
"Prenatal exposure, late effects" refers to the adverse health outcomes that become apparent in a child after birth, resulting from their mother's exposure to harmful agents or conditions during pregnancy, with the effects manifesting several months or even years following delivery. These exposures can include environmental toxins, infections, medications, drugs, or maternal health conditions, and may result in developmental delays, physical abnormalities, or behavioral disorders. The specific nature of these late effects depends on various factors, such as the timing, duration, and intensity of the exposure, as well as the individual susceptibility of the developing fetus.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
En 'bantningskost' är ett sätt att äta med begränsad mängd kalorier, syftande till viktminskning eller underhåll av vikt. Definitionen av en bantningskost kan variera, men den innefattar ofta en reducerad intag av kolhydrater och/eller fettsyror, samt ökat intag av protein och fiberrik mat. Det är dock viktigt att notera att en bantningskost bör vara utformad individuellt tillsammans med en läkare eller dietist för att säkerställa att den är hälsosam och att den uppfyller kroppens näringsbehov.
En "high-fat diet" är inom medicin ofta definierad som en kosthållning där 50-80% av den totala energimängden kommer från fetter. Detta är högre än det generella råd som ges för en balanserad kost, vilken vanligtvis rekommenderar att fett ska utgöra mellan 20-35% av den totala energimängden. En high-fat diet kan användas i forskningssammanhang för att studera effekterna av höga fettsorter på hälsa och sjukdom. Det är värt att notera att det finns olika typer av fett, såsom mättade, enkelomättade och fleromättade fetter, och att deras effekter på hälsan kan variera.
En diet som innehåller begränsade mängder fett, där mindre än 30% av kalorierna utgörs av det totala fettinnehållet och mindre än 10% av mättat fett. Sådan diet används t ex för hyperlipidemikontroll.