Livmoderblödning
Blödning från blodkärl i livmodern, ibland yttrande sig som vaginal blödning.
Hjärnblödning
Blödning i någon hjärnhalva, inklusive lobär blödning, blödning i den subkortikala vita substansen och de basala ganglierna. Vanligen associerade tillstånd är högt blodtryck, intrakraniell arterioskle ros, intrakraniella aneurysm, skallskada, intrakraniella kärlmissbildningar, cerebral amyloid angiopati och hjärninfarkt.
Subaraknoidalblödning
En subaraknoidalblödning (SAB) är en medicinsk tillstånd där det har inträffat ett blodutflöde mellan hjärnbarken och den yttre hårda hjärnhinnan, i det subaraknoidala rummet, vanligtvis orsakad av en rupturerad cerebral aneurysma eller arterioventrikulär malformation.
Intrakraniella blödningar
Näthinneblödning
En näthinneblödning, även känd som vitreorhexis eller vitreal hemorrhage, är en ögonsjukdom där blod har läckt in i det klara, geléartade ämnet bakom linsen, kallat glaskroppen eller näthinnan (vitreus). Detta kan orsakas av olika faktorer som trauma, högt blodtryck, diabetes, åldrande, inflammation eller ögonsjukdomar. Näthinneblödningar kan vara allvarliga eftersom de kan blockera ljusets väg till näthinnan och därmed påverka synen negativt.
Postpartumblödning
Glaskroppsblödning
En glaskroppsblödning, också känd som vitreous hemorrhage, är en ögonsjukdom där blod läcker in i det transparenta geléartade materialet (glaskroppen) som fyller upp det bakre delen av ögats kammare, vilket kan orsaka synförändringar eller till och med synförlust.
Basalganglieblödning
Blödning ut i någon basalganglieknut (t ex svanskärnan, pallidum, mandelkärnan, putamen och claustrum). Kliniska manifestationer kan vara akut hemipares, rörelserubbningar, huvudvärk eller förändrat m edvetande. Vanliga orsaker är högt blodtryck och kärlmissbildningar. Denna typ av blödning är patologiskt förknippad med lipohyalinos i de små blodkärlen och uppkomsten av Charcot-Bouchard-mikroaneury sm.
Blodkärlskramp, intrakraniell
Intrakraniell blodkärlskramp (ICH) är en allvarlig medicinsk händelse som innebär att ett blodkärl i hjärnan plötsligt spricker eller läcker, vilket orsakar inre blödning och ödem i hjärnbarken, med potentialen att orsaka permanent hjärnskada eller död.
Intrakraniell blödning, hyperton
Blödning i hjärnan eller angränsande vävnader som resultat av högt systemiskt blodtryck (hypertoni), ofta i samband med intrakraniell arterioskleros. Hypertoniutlösta blödningar är vanligast i de basala ganglierna, lillhjärnan, hjärnbryggan och talamus, men kan även förekomma i hjärnbarken och den vita substansen därunder, samt i andra delar av hjärnvävnaden.
Postoperativ blödning
Hjärnaneurysm
Medfödd eller förvärvad utbuktning i kärlväggen av blodkärl i hjärnan. Säck- eller bärformade åderbråck är den vanligaste varianten och bildas oftast vid artärförgreningar nära hjärnbasen. Bristning leder till subaraknoidalblödning eller intrakraniella blödningar. Jätteaneurysm (>2,5 cm i tvärsnitt) kan trycka ihop intilliggande vävnadsstrukturer, inkl. okulomotoriska nerven (tredje hjärnnerven).
Peptiskt sår, blödande
Datortomografi
Blödning i putamen
En blöding i putamen är en typ av intracerebral blöding som sker i den del av basalganglierna som kallas putamen, och kan orsakas av olika faktorer som hypertension, blodsjukdomar eller trauma, med potentialen att orsaka neurologiska symptom som rörlighetsstörningar, sensorisk förlust och kognitiva rubbningar.
Retrobulbär blödning
En retrobulbär blödning är en ovanlig, men allvarlig komplikation som innebär att det uppstår blödning bakom ögat, i den retrobulbära rummet, vilket kan leda till ökat tryck, skada ögats nerver och kraftigt försämra synen eller orsaka permanent blindhet.
Cerebralt hematom, traumatiskt
Blödning till hjärnbarken, hjärnbalken (corpus callosum), de basala ganglierna eller den subkortikala vita substansen efter skallskada. Diffus axonskada, hjärnödem och förhöjt intrakraniellt tryck för ekommer ofta i detta sammanhang. Relativt vanliga kliniska tecken är krampanfall, afasi, synrubbningar, rörelsestörningar, förlamning och koma.
Blödningschock
En blödningschock definieras som ett tillstånd av akut cirkulatorisk kompromiss orsakad av ett allvarligt blodförlust, med hypotension, sänkt perfusionsnivå och organsvikt som följd.
Spontanbristning
Hjärnblödning, traumatisk
Blödning i hjärnan till följd av genomträngande eller icke genomträngande skallskada. Blödning kan uppstå var som helst i hjärnan, inklusive hjärnhalvorna, mellanhjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan.
Subduralblödning
Utgjutning och efterhand ansamling av blod i utrymmet mellan den hårda hjärnhinnan och spindelvävshinnan. Blödningen inträffar främst ovanför storhjärnshalvorna, men kan även uppträda i bakre skallgropen och ryggmärgskanalen. Det finns egna termer för akut subduralhematom (subduralblödning, akut) och kroniskt subduralhematom (subduralblödning, kroniskt).
Intrakraniella arteriovenösa missbildningar
Medfödda blodkärlsanomalier i hjärnan, kännetecknade av hoptrasslade tunnväggiga artärer med direktkommunikation med vener utan mellanliggande kapillärer. Missbildningarna visar stora variationer i storlek och läge och ger upphov till symtom genom bristning, masseffekt och kärlavledningseffekter. Den kliniska bilden visar sig ofta inte förrän i det fjärde eller femte årtiondet i livet, när drabbade individer kan utveckla huvudvärk, krampanfall och fokala neurologiska svaghetstecken. Stora blödningar kan leda till koma eller död.
Vattenskalle
Onormalt stor ansamling av cerebrospinalvätska i skallen, som kan vara förenad med utvidgning av hjärnventriklarna, intrakraniellt övertryck, huvudvärk, trötthet, urininkontinens och ataxi (koordinationsrubbningar). Hos barn kan makrocefali uppträda. Tillståndet kan bero på tilltäppning av cerebrospinalvätskans kanaler, pga neurologiska störningar, blödningar i skallen, infektioner i centrala nervsystemet, hjärntumörer, skallskada eller andra tillstånd. Försämrad resorption av vätska från araknoidalfransarna leder till en kommunicerande form av hydrocefalus. Hydrocephalus ex-vacuo avser ventrikelutvidgning till följd av reducerad hjärnvävnad efter hjärninfarkt.
Blödning i munnen
En blödning i munnen, också känd som orala blödningar, är när det uppstår blod utflöde från någon del av munhålan, inklusive tungan, tandköttet, läpparna eller slemhinnorna i munnen.
Behandlingsresultat
Ventrikulostomi
En ventrikulostomi är ett neurokirurgiskt ingrepp där en öppning skapas i en hjärnventrikel, det vill säga de håligheter i hjärnan som innehåller cerebrospinalvätska (CSF). Detta görs vanligtvis för att underlätta avflödet av överskott CSF och minska intrakraniell tryck vid vissa former av hjärnskador eller sjukdomar, såsom hydrocefalus. Öppningen kan hållas öppen med en kateter som leder cerebrospinalvätskan ut till ett annat område i kroppen där den kan absorberas. Ventrikulostomi är ofta en temporär lösning tills en permanent behandling, såsom placeringen av en shunt, kan genomföras.
Retrospektiva studier
Cerebral ventrikulografi
Röntgenundersökning av hjärnans ventrikelsystem efter injektion av luft eller annat kontrastmedel direkt i ventriklarna. Hit hör också datortomografi av hjärnventriklarna.
Slaganfall
Plötslig, icke-konvulsiv förlust av nervfunktioner till följd av intrakraniell ischemi eller blödning. Vanligtvis klassificeras slaganfall utifrån anatomisk lokalisering i hjärnan, kärlområde, orsak, den drabbades ålder och förekomst av blödning eller inte.
Basilarartär
Hjärnischemi
Embolisering, terapeutisk
En hemostasmetod som nyttjar olika medel, som t ex Gelfoam, silikon-, metall-, glas- eller plastkulor, autologt koagel, fett och muskler som emboli. Metoden har använts för behandling av missbildningar i ryggmärgen och skallens blodkärl, fistlar i njurarnas blodkärl, blödning i mag-tarmkanalen, näsblod, hypersplenism, kärlrika tumörer, brustna blodkärl, samt för att kontrollera operationsblödningar.
Vävnadsplasminogenaktivator
Talamussjukdomar
Talamussjukdomar är en samlingsbeteckning för sjukdomar som primärt orsakas av skada eller avvikelse i talamus, ett delområde i hjärnan ansvarigt för sensomotorisk integration, kognitiv funktion och emotionell behandling. Dessa sjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan orsakas av en rad olika faktorer som trauma, infektion, tumörer, stroke eller neurodegenerativa tillstånd. Symptomen på talamussjukdomar kan variera beroende på vilken del av talamus som är drabbad och kan inkludera sensorisk förlust, motoriska störningar, kognitiva svårigheter, smärta, förändringar i sömn-vakena cykler och emotionella rubbningar.
Intrakraniell blödning, traumatisk
Blödning innanför skallbenet som följd av genomträngande eller icke-genomträngande traumatisk skada, även omfattande blödning i utrymmena utanför och innanför den hårda hinnan och under spindelvävshinnan, i hjärnhalvorna, mellanhjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan.
Fetomaternell blodpassage
Fetomaternell blodpassage (fetal-maternal hemorrhage) är ett medicinskt tillstånd där det förekommer en överföring av fosters blod till moderns cirkulation under graviditeten. Detta kan orsakas av olika faktorer, såsom trauma eller komplikationer under förlossningen. I vissa fall kan fetomaternell blodpassage leda till fosterlöshet eller komplikationer för modern, såsom anemi.
Glasgow Coma Scale
Magnetisk resonanstomografi
Värksvaghet
'Arbeidssvakthed' er en medisinsk term som refererer til en rekke symptomer som inkluderer trøgghet, koncentrationsbesvær, minnesegligheter, søvnløshet og lavere stemningslevele enn normalt. Disse symptomene kan være forbundet med fysisk eller psykisk overbelastning, sosial stress, søvnmangel eller andre faktorer som påvirker helsen negativt. Arbeidssvakthed kan også være en del av en langvarig sykdom og kan ha betydelige konsekvenser for arbeidsevnen og livskvaliteten.
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.