Lung surfactants are a mixture of lipids and proteins that coat the inside surfaces of the alveoli in the lungs. They help reduce the surface tension at the air-liquid interface in the lungs, making it easier to breathe and preventing collapse of the alveoli during expiration. Surfactant dysfunction or deficiency can contribute to respiratory distress syndrome (RDS) in premature infants and other lung conditions such as acute respiratory distress syndrome (ARDS).

Proteiner i lungorna som har ytspänningsnedsättande verkan.

Ett rikligt förekommande lungsurfaktantassocierat protein som binder till en rad lungpatogener och opsoniserar dem. Det stimulerar även makrofager till att fagocytera mikroorganismer. Surfaktantprotein A innehåller en kollagenliknande N-terminaldomän och en lektindomän på C-terminalen som är typiska för proteiner i kollektinfamiljen.

Proteolipids are a type of complex lipid molecule that contain both fatty acid chains and proteins. They are found in various biological membranes, including the brain, where they play important roles in cell signaling and communication. Proteolipids are unique because their protein and lipid components are tightly associated and function together as a single unit. They are also known to be involved in several neurological disorders, such as Alzheimer's disease and multiple sclerosis.

Ytspänning, eller surface tension på engelska, är den extra energi som krävs för att öka en fluid's yta, vilket orsakar en kraft som drar inwards till fluidens volym. Detta fenomen uppstår på grund av de molekylära krafterna mellan likartade substance i närheten av varandra. I vatten exempelvis, attraheras vattnets molekyler starkare till varandra än luftmolekyler, vilket resulterar i en tydlig yta som kan observeras på stillastående vätskor.

Ett lungsurfaktantassocierat protein som spelar en väsentlig roll för alveolär stabilitet genom att sänka ytspänningen vid luft-vätskekontakten. Medfödd brist på lungsurfaktantassocierat protein B är en av orsakerna till andnödssyndrom hos nyfödda.

Ett lungsurfaktantassocierat protein som spelar en roll för alveolär stabilitet genom att sänka ytspänningen vid luft-vätskekontakten. Det är ett membranbundet protein som utgör 1-2% av lungsurfaktantmassan. Lungsurfaktantassocierat protein C är en av de mest hydrofoba peptider som hittills isolerats och innehåller en alfahelixdomän med ett centralt polyvalinsegmant som binder till fosfolipiddubbelskikt.

Syntetisk fosfolipid som används i liposomer och lipidlager för att studera biologiska membran. Den är också en huvudbeståndsdel i lungytaktiva substanser.

Ett rikligt förekommande lungsurfaktantassocierat protein som binder till en rad lungpatogener och ökar deras opsonisering och död genom fagocyterande celler. Surfaktantprotein D innehåller en kollagenliknande N-terminaldomän och en lektindomän på C-terminalen som är typiska för proteiner i kollektinfamiljen.

En grupp kvävefria lipider som finns i animala och, särskilt, i växtvävnader, och som består av 1 mol glycerol och 1 eller 2 mol fosfatidylsyra. Gruppens olika föreningar skiljer sig åt genom att olika fettsyror frigörs vid hydrolys.

In the context of pharmaceuticals, 'ytaktiva medel' (or topical medications) are drugs that are applied directly to a specific area of the body, such as the skin, eyes, ears, or mucous membranes, to produce localized effects. These medications work by interacting with cells, tissues, or organs in the immediate vicinity of where they are administered, and their effects are generally limited to the applied site. Topical medications can be used to treat a variety of conditions, including skin infections, inflammation, pain, and allergies. Examples include creams, ointments, gels, solutions, eye drops, ear drops, and nasal sprays.

Små, polyedriska utbuktningar längs alveolarsäckarnas, alveolarkanalernas och de yttersta luftrörsförgreningarnas ytor, genom vars väggar det sker ett gasutbyte mellan alveolarluft och blodet i lungkapillärerna.

Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.

Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.

Jordens atmosfär, bestående huvudsakligen av syre (ca 1/5), kväve (ca 4/5) och mindre mängder koldioxid, andra gaser och partiklar.

Kondensering av gas, vätskor eller lösta substanser på fasta ytor. Hit hör också adsorptionsegenskaper hos bakterier och virus, liksom hos vävnader, behandlade med exogena läkemedel eller kemiska subs tanser.

In medicine, 'ytegenskaper' refer to the observable characteristics or features of a disease, condition, or physical trait that can be used to describe, identify, or differentiate it from others, often based on symptoms, signs, laboratory tests, or imaging studies.

Andnödssyndrom hos nyfödda, även känt som "Neonatal Respiratory Distress Syndrome (NRDS)", är ett lungsjukdomstillstånd som orsakas av brist på surfaktant, en ytaktiv substans i lungorna som underlättar andningsprocessen. Detta leder till svårigheter att andas och syrebrist hos nyfödda, särskilt de födda för tidigt eller med lågt födelsevikt.

Farmaceutiska ämnen eller föreningar av organiskt ursprung och vanligen framställda med biologiska metoder, och som för sin verkan är beroende av immunologisk aktivitet. De används för både diagnos oc h behandling (t ex pollenextrakt och vacciner).

Derivat av fosfatidylsyror där fosforsyran har esterbindning till en kolindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och kolin, och 2 mol fettsyror.

Vätskan som erhålls efter sköljning av lungalveolerna. Den används för undersökning av biokemiska och inflammatoriska förändringar i och effekterna av behandling vid interstitiell lungvävnad.

Polypeptidkedjor utan den prostetiska grupp som är nödvändig för att bilda ett aktivt holoprotein.

Konstgjorda membran, som t ex halvgenomsläppliga membran för artificiell njurdialys, enkelmolekylskiktade och dubbelmolekylskiktade membran som används som modeller för simulering av biologiska cellmembran. Sådana membran används även i samband med styrd vävnadsläkning.

Ett smetigt ämne bestående av talg och avstötta epitelceller, vilket täcker fostrets hud.

Runda, granulära, enkärniga fagocyter som finns i lungblåsorna. De tar upp små, inandade partiklar, bryter ned dem och presenterar antigenen för immunceller.

Tryck är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som verkar på en viss yta, vanligtvis uttrycks som newton per kvadratmeter (N/m2 eller Pascal, Pa), och används för att beskriva olika fysiologiska fenomen såsom blodtryck, lufttryck och cerebrospinalvätskans tryck.

Pneumocyter är en typ av cell som liner alveoler, de luftfyllda säckarna i lungorna där gasutbyte sker. Det finns två typer av pneumocyter: typ I och typ II. Typ I-pneumocyterna är mycket tunna och täcker ungefär 95% av alveolernas yta, vilket gör dem viktiga för gasutbyte. Typ II-pneumocyterna producerar surfactant, ett ytskikt som minskar ytan spänning i alveolen och hjälper till att förhindra kollaps under exhalation. Dessa celler är också involverade i ämnesomsättningen och kan dela sig och ersätta typ I-pneumocyter som skadas eller dör.

Lungornas förmåga att spännas ut under tryck, mätt som lungvolymförändring per tryckenhetsförändring. Detta mått ger inte en fullständig bild av lungans tryck-volymegenskaper, men är icke desto mindre användbart i praktiken som mått på lungans relativa stelhet.

Den tjocka, grönsvarta, slemaktiga substans som finns i tarmarna hos fullgångna foster. Den består av tarmkörtelutsöndringar, gallpigment, fettsyror, fostervatten och slaggprodukter från livmodern. Tarmbecket utgör den nyföddas första avföring.

Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

4-Chloro-7-nitrobenzofurazan är ett organisk ämne som används inom kemisk forskning, särskilt inom områdena analytisk och preparativ kemi. Det är en substans med potential till hög toxicitet och skall hanteras med försiktighet. Den kan orsaka allvarliga hud- och ögonskador samt vara farlig vid inandning eller förtäring.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.

En klass lektiner av C-typ som inriktar sig på kolvätestrukturer på angripande patogener. Bindande av kollektiner till mikroorganismer leder till agglutination och påskyndad eliminering. Kollektiner bildar trimerer som kan förena sig till större oligomerer. Varje kollektinpolypeptidkedja utgörs av fyra områden: en ganska kort N-termineringsregion, en kollagenliknande region, en alfahelixformad region och ett kolvätebindande område.

Lipidlager med en tjocklek av två molekyler. Dubbellagersystem används ofta som modeller för biologiska membran.

Salter och estrar av den mättade, C12-monokarboxylsyra-laurinsyran.

Andnödssyndrom hos vuxna, även känt som akut respiratorisk distresssyndrom (ARDS), är en allvarlig lungsjukdom som orsakas av skada på de små luftsäckarna (alveolerna) i lungorna och deras blodkärl. Detta leder till att vätska läcker ut från kapillärerna till alveolerna, vilket förhindrar att syre kan diffundera in i blodet korrekt, vilket kan orsaka andnöd, syrebrist och eventuellt flerorganpåverkan. ARDS är ofta komplikation av allvarliga sjukdomar eller skador, såsom sepsis, lunginflammation, trauma eller inandning av irriterande gaser.

Pulmonary alveolar proteinosis (PAP) is a rare lung disease characterized by the accumulation of surfactant protein and lipids in the alveoli, impairing gas exchange and causing progressive shortness of breath and cough.

Ett samlingsnamn på fetter och fettämnen, beståndsdelar av protoplasman som är lösliga i alkohol/eter, men inte i vatten. De omfattar fetter, feta oljor, essentiella oljor, vaxer, fosfolipider, glykolipider, sulfolipider, aminolipider, kromolipider (lipokromer) och fettsyror.

Specifika organs eller kroppssystems funktionsduglighet hos foster. Hos människor kan denna vanligtvis mätas genom analys av fostervatten, som t ex uppskattning av fostrets lungutveckling genom påvisande av ytaktiva ämnen från lungorna.

Konjugerade protein-kolväteföreningar, omfattande bl a muciner, mukoida och amyloida glykoproteiner.

'Lungsjukdomar' refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar lungorna och andningssystemet. Dessa kan vara akuta eller kroniska, med symptom som hosta, andnöd, bröstsmärta, slemproduktion och andfåddhet. Exempel på lungsjukdomar inkluderar astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungemboli, lungcancer, fibros och pneumoni.

Ett sjukdomstillstånd som kan drabba nyfödda (oftast för tidigt födda) och vars patologiska kännetecken är bildandet av ett hyalinliknande membran kring de yttersta andningspassagerna. Utbredd atelektas sätts i samband med brist på ytaktiva ämnen.

En typ av svepmikrosond där en sond systematiskt åker över ytan på ett preparat i ett rastermönster. Den verikala rörelsen registreras då en fjäder på sonden stiger och faller med toppar och gropar på ytan. Dessa utslag ger upphov till en topografisk bild av preparatet.

Inandning av maginnehåll, också känt som regurgitation, är en medicinsk term som refererar till att halvsmält mat- eller dryckesmassor från magsäcken stiger upp och förs back över munnen, vanligtvis utan att orsaka kräkningar.

Den ofödda avkomman hos däggdjur som föder levande ungar. Fostertiden sträcker sig från embryonalstadiet, då de huvudsakliga organen tagit form, till födseln. Hos människan motsvaras det av tiden från och med den 9 graviditetsveckan. Foster skall särskiljas från embryo.

Sköljning av lungorna med saltlösningar eller slemlösande medel för diagnos eller behandling. Förfarandet är mycket användbart vid diagnos av diffusa lunginfiltrat hos immunsupprimerade patienter.

Mineral bestående av kiseldioxid (SiO2). Kvarts kan uppträda i många olika färger och används som smyckesten.

Fasomvändning, eller apoptos, är en kontrollerad cellulär process som leder till självdestruktion av en cell, vilket skiljer sig från nekros, där cellen dör oväntat och ofta orsakar inflammation.

"Biofysikaliska fenomen" refererar till de fysiska processer och fenomen som sker inom eller mellan levande organismer och deras omgivning. Detta kan inkludera interaktioner på cellulär nivå, såsom proteinkemiska reaktioner och genuttryck, samt större skalor som energiöverföring, elektrisk signalering och mekanisk deformation i vävnader och organ. Biofysikaliska fenomen kan också omfatta studiet av hur fysiska stimuli påverkar levande system, till exempel ljusabsorption, termoreglering och magnetoreception.

Ett naftalenderivat med karcinogen verkan.

Biofysik är ett forskningsområde som utnyttjar principer och metoder inom fysiken för att studera biologiska system på molekylär, cell- eller organismnivå. Det kan omfatta analyser av fysikaliska processer som kemisk binding, struktur och dynamik hos biomolekyler, signaltransduktion i celler, transportfenomen över cellytor, tillämpningar av medicinsk fysik inom diagnostik och terapi, samt studier av komplexa system som existerar inom levande organismer och populationer.

I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.

Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.

Vätska i amnionsäcken, i början av fosterutvecklingen producerad av amnion och senare av lungorna och njurarna. Den är till en början klar, men blir senare grumlig, och mot slutet av graviditeten vari erar mängden mellan 500 ml och 2000 ml.

En nanotub, kol-baserad är en cylindrisk nanostruktur bestående av en enda eller flera skikt av sammanlänkade kolatomer. Varje kolatom i tubens vägg bildar kovalenta bindningar med de närmaste granneatomerna, vilket skapar en stark och stabil struktur. Nanotuber kan variera i diameter från några nanometer till flera tiotals nanometer och kan vara upp till ett par millimeter långa. De har unika mekaniska, elektriska och termiska egenskaper som gör dem intressanta för en rad olika tillämpningar, inklusive nanoelektronik, kompositmaterial, energilagring och biomedicinsk teknik.

Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.

Cetyltrimetylammoniumföreningar med katjoniskt rengörande, antiseptiska och desinficerande egenskaper. De används som konserveringsmedel i läkemedel, livsmedel och kosmetika; som antiseptika eller ren smedel på hud, slemhinnor osv; samt som emulgeringsmedel. Dessa föreningar är giftiga vid förtäring, pga sin neuromuskulära blockeringsförmåga.

Konstgjorda, små, enkla eller flerskiktsblåsor (tillverkade av lecitiner eller andra lipider) som används för transport av olika biologiska molekyler eller molekylkomplex till celler, t ex läkemedel eller gener. De används även för undersökning av membran och membranproteiner.

Syn. DSC (differential scanning calorimetry). Värmeskillnadsanalys, i vilken mätapparatens provhållare är en differentialkalorimeter som registrerar värmeskillnader oberoende av faktisk temperatur, vä rmeledningsförmåga eller andra variabler hos provet.

SilikonDIOXID (silicon dioxide) är ett icke-organiskt, ämne som består av syreratten siliciumdioxid (SiO2). Det förekommer naturligt i kvarts och sand, men kan även framställas syntetiskt. SilikonDIOXID används inom medicinen som ett excipient, det vill säga som hjälpmedel i läkemedelsformuleringar, på grund av dess inerta (kemiskt icke-reaktiva) natur.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Porfobilinogen (PBG) är ett intermediärt stoff som bildas under syntesen av hemgruppen, en del av hemoglobinet och andra respiratoriska proteiner. Det produceras i kroppen som en del av cykeln för att skapa porfyriner, som sedan används för att bygga upp hemgruppen. PBG är ett viktigt diagnostiskt markör vid undersökningar av olika former av porfyri, en grupp sällsynta genetiska sjukdomar som beror på fel i ena eller flera enzymer involverade i syntesen av hemgruppen.

Palmitinsyra är en sorts fettsyra som förekommer naturligt i många livsmedel och kroppens celler. Den är den vanligaste fettsyran i människokroppen och utgör en viktig energikälla. Palmitinsyra är en så kallad mättad fettsyra, vilket betyder att den saknar dubbla kemiska bindningar i sin kedja av kolatomer.

Partiklar bestående av molekylaggregat som hålls löst samman av sekundära bindningar. Ytan på miceller består vanligen av amfifatiska föreningar, så orienterade att de minimerar energiutbytet mellan micellen och dess omgivning. Vätskor som innehåller stora mängder suspenderade miceller kallas emulsioner.

'Andningsorganens slemhinna' (respiratory epithelium) refererar till den typen av skiktande, flerkärniga epitelceller som tapetserar inre ytan av andningsorganen, inklusive näsa, näsöppningar, svalg, bronker och lungornas alveoler. Dess huvudsakliga funktion är att skydda andningssystemet från främmande partiklar, skada och infektion genom att producera och sekretiera slem (surfaktant), fagocytera främmande partiklar och transportera dem bort via cilierad epitel. Det är också involverat i gasutbyte i lungorna.

"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."

"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Mikroskopering av prov färgade med fluorescent färgämne (vanligen fluoresceinisotiocyanat) eller av naturligt fluorescerande material, vilka avger ljus vid belysning med UV- eller blått ljus. Vid immunfluorescensmikroskopi utnyttjas antikroppar märkta med fluorescent färg.

Utbyte av syre och koldioxid mellan alveolarluft och lungkapillärblod genom blod-luftbarriären.

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

"Physical chemistry is a branch of science that deals with understanding and explaining how the properties, structures, and transformations of matter are related to the principles and laws of physics."

Det tunna, sega extraembyonala membran som hos kräldjur, fåglar och däggdjur omger fosterhinnan och innehåller foster och fostervatten. Hos däggdjur utvecklas det ur trofoblasten.

Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.

'Sus scrofa' är den vetenskapliga beteckningen för vildsvin, ett djur som tillhör familjen släpgrisar (Suidae). Det är den art av svin som förekommer vilt över stora delar av Eurasien och Nordafrika. Vildsvinet är ett robust och anpassningsbart djur som kan leva i olika habitat, från skogsområden till odlingsmark. Det kännetecknas bland annat av sin tjocka hud, långa snabel och grova borst på ryggen. Vildsvinet är allätare och har en diversifierad föda som kan inkludera växter, rötter, frukt, as och smådjur. Det är också ett mycket intelligent djur med starka sociala band.

In medicinal and biological contexts, 'hydrophobic' and 'hydrophilic interactions' refer to the way molecules interact with water and other polar or nonpolar substances.

Fosfolipidmolekylers rörelse i lipiddubbellagret, beroende på fosfolipidklass, deras fettsyrasammansättning och acylkedjornas omättnadsgrad, kolesterolkoncentration och temperatur.

Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.

En art gramnegativa, fakultativt anaeroba stavbakterier som ingår i normalfloran hos nötkreatur och får. Under förhållanden av fysisk eller fysiologisk stress kan den dock orsaka mastit hos får och transportsjuka eller enzootisk pneumoni hos kalvar av nötkreatur. Den kallades tidigare Pasteurella haemolytica.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).

"Peptider är korta aminosyrekedjor som bildas genom att flera aminosyror binds samman med peptidbindningar, vilket skapar en polymer med biologisk aktivitet."

Primära alkoholer, vanligtvis med raka kedjor och hög molekylvikt - dock kan de ha så få som 4 kolatomer - , vilka erhålls ur naturliga fetter och oljor, och omfattande bl a lauryl-, stearyl-, oleyl- och linoleylalkoholer. De används i läkemedel, kosmetika, rengöringsmedel, plaster, smörjoljor och vid textiltillverkning.

"Fosterålder, eller gestasional ålder, är den tidsperiod från den första dagens graviditet till fostrets födelse." (Medicinska terminologier och definitioner kan variera något mellan olika länder och kulturer.)

Polysorbater, också känd som Tweens, är en typ av nonioniska emulgeringsmedel som används inom farmaceutisk industri och livsmedelsindustrin. Det är en kolhydratbaserad surfaktant som framställs syntetiskt genom att kombinera sorbitol med etylenoxid under höga temperaturer och tryck. Polysorbater har förmågan att blandas väl med både vatten och oljor, vilket gör dem användbara som emulgeringsmedel för att blanda två oförenliga vätskor tillsammans, eller som dispersionsmedel för att hålla fasta partiklar i suspension. De används också som penetrationsförbättrare för att underlätta upptaget av andra ämnen genom huden eller slemhinnor. I medicinsk kontext kan polysorbater ingå i formuleringar av läkemedel för att underlätta deras tillverkning, lagring och använd

Biokompatibla material som vanligtvis används som tand- eller benimplantat och som främjar den biologiska fixeringen, varvid förbindelsen mellan materialet och benvävnaden stärks, och minimerar risken för biologiska effekter av implantatet i sig.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.