Derivat av fosfatidsyror som saknar en fettacylkedja till följd av hydrolys.
Derivat av fosfatidylkoliner, erhållna genom partiell hydrolys som tar bort en fettsyradel.
Ett enzym som katalyserar hydrolys av en enda fettsyraesterbindning i lysoglycerofosfatidater, varvid bildas glycerylfosfatidater och en fettsyra. EC 3.1.1.5.
Fosfolipase A1 är ett enzym som bryter ned specifika fettsyror från fosfolipider, en typ av lipidmolekyler som utgör en viktig del av celldelar och biologiska membraner. Fosfolipasen A1 katalyserar den hydrolytiska reaktionen där den första fettsyran (för detta fall den akroleysida fettsyran) från fosfatidylen klipps bort, vilket resulterar i formationen av lysofosfatidylkolin och en frigjord fettsyra. Detta enzym spelar en viktig roll inom fysiologiska processer såsom celldelning, signaltransduktion och inflammation.
Ett enzym som huvudsakligen finns i lymfocyternas plasmamembran. Det katalyserar överföringen av långa fettsyror, företrädesvis omättade fettsyror, till lysofosfatider med formationen 1,2-diacyl glycero-3-fosfokolin och CoA. EC 2.3.1.23.
Fosfolipase A2 (PLA2) är ett enzym som bryter ned fosfolipider, en typ av lipider som är en viktig komponent i celldelar och cellmembran. PLA2 specifikt klyver esterbindningen vid den snabbare fettsyrans (acylgruppens) område nära tvåa kolatom i glycerolbackbonet, vilket resulterar i att en fritt fettsyra och ett lysofosfolipid bildas. Den fritt satta fettsyran är ofta en polyinsättad fettsyra som kan vara inblandad i inflammatoriska processer. PLA2-enzym har också visat sig ha en viktig roll i celldelning, neurotransmission och andra cellulära processer.
En grupp fosfatidacylhydrolaser som katalyserar hydrolys av en av acylgrupperna i fosfoglycerider eller glycerofosfatidater. Fosfolipas A1 hydrolyserar acylgruppen vid position 1 (EC 3.1.1.32), och fosfolipas A2 hydrolyserar acylgruppen kopplad till position 2 (EC 3.1.1.4). Syn. PLA.
Lysofosfolipidreceptorer refererer til en gruppe av receptorproteiner som interagerer med og er aktivert av specielle klasser av lipider kalt lysofosfolipider. Lysofosfolipider dannes når fosfolipaser, en type enzym, degraderer fosfolipider i cellemembranen og frigir en fedtsyrekedja fra glycerolbackbone. Den resulterende lysofosfolipiden kan deretter interagere med specifiske receptorer for å aktivere intracellulære signalveier som regulerer en rekke cellulære funksjoner, inkludert inflammasjon, cellevækst og differentiering.
Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.
Fosfodiesterase I (PDE1) är ett enzym som bryter ner cAMP (cyklisk AMP) och cGMP (cyklisk GMP), två viktiga signalsubstanser inom celler. Genom att reglera nivåerna av dessa signalsubstanser, spelar PDE1 en roll i kontrollen av flera cellulära processer, såsom smärtperception, blodflöde och neurotransmission.
Sphingosin är ett lipidmolekyl som utgör en viktig del av cellmembranen hos eukaryota celler. Det är en sphingoidbas, vilket innebär att det har en bakbensliknande struktur med en aminogrupp och en hydroxylgrupp som är lokaliserade till varsin ända av molekylen. Sphingosin kan via ytterligare reaktioner konverteras till andra biologiskt aktiva lipider, såsom ceramid och sfingosin-1-fosfat, som är involverade i olika cellulära processer som celldelning, apoptos och immunresponser.
Lysofosfatidylsklorid (LPS) receptorer, också kända som G2A-receptorer, är en typ av membranreceptorer som aktiveras av lipidmolekylen lysofosfatidylsklorid och spelar en viktig roll i inflammation och immunresponser. De är expressade på olika celltyper, inklusive immunceller och endotelceller, och aktivering av LPS-receptorer kan leda till celldifferentiering, proliferation och cytokinuttryck.
En klass enzymer som katalyserar hydrolys av fosfoglycerider eller glycerofosfatidater. EC 3.1.-.
"Group X Phospholipases A2" refers to a subclass of the enzyme family known as phospholipases A2, which are characterized by their ability to hydrolyze glycerophospholipids (a type of lipid) and release free fatty acids and lysophospholipids. Specifically, Group X Phospholipases A2 selectively act on the sn-2 position of glycerophospholipids, where they cleave the ester bond to release a fatty acid.
Grupp IV fosfolipas A2 (i kort form PLA2-IV) är ett enzym som bryter ned specifika typer av lipider, nämligen fosfolipider, i cellmembranet. Det tillhör grupp IV inom den större enzymklassen fosfolipaser A2 och är specialiserat att attackera fosfolipider med arakidonsyra som en del av deras fettsyrakedjor. Arakidonsyra är en föregångare till eicosanoider, som är signalmolekyler involverade i inflammation och immunförsvar. PLA2-IV är därför viktigt för regleringen av dessa processer inom kroppen.
Infogande av en syraradikal i molekylen till en kemisk förening.
Plasmalogener är en speciell typ av fosfolipider som innehåller en fettsyra och en alkylresorcinol-kolvätekedja i sin lipidhalva. De är en viktig del av cellmembranen, särskilt i hjärta, lungor och nervsystemet. Plasmalogener har antioxidativ verkan och kan skydda cellmembranen från oxidativ skada. De kan också spela en roll i cellytiska processer som signaltransduktion och celldelning.
"Group VI Phospholipases A2" refers to a subclass of the enzyme family known as phospholipases A2, which are characterized by their ability to hydrolyze the sn-2 ester bond of glycerophospholipids, releasing a free fatty acid and a lysophospholipid. Group VI Phospholipases A2 are specifically found in mammals and are further divided into subgroups based on their structure and function. They are known to play important roles in various physiological processes, including inflammation, host defense, and cell signaling, as well as in the development of several diseases such as atherosclerosis, arthritis, and neurodegenerative disorders.
Föreningar som innehåller en 1-dimetylaminonaftalen-5-sulfonylgrupp.
"Analytisk prepareringsteknik" är ett samlingsbegrepp inom laboratoriemedicinen som refererar till metoder och tekniker för att förbereda prover för analys. Detta kan inkludera processer som extraktion, separation, koncentration och rening av målkomponenter i ett prov för att möjliggöra en korrekt och pålitlig analytisk mätning. Exempel på analytiska prepareringstekniker är ultracentrifugering, kolonnkromatografi och filtrering.
Enzymer i transferasklassen som katalyserar överföringen av en acylgrupp från en kemisk förening (givare) till en annan (acceptor). EC 2.3.
Ett enzym som huvudsakligen finns i växtriket. Det hydrolyserar glycerofosfatidater, varvid bildas fosfatidsyra och en kvävebas, som t ex kolin. Enzymet katalyserar även transfosfatidyleringsreaktioner. EC 3.1.4.4. Syn. PLD.
I en enkel mening är 'Pleurotus' ett släkte av soppar som innehåller flera vanligt förekommande comestibla arter, såsom ostronsopp (*Pleurotus ostreatus*) och skiveppelsopp (*Pleurotus eryngii*). Dessa soppar är kända för sina köttiga texturer och smakrika egenskaper. De odlas ofta kommersiellt och används i matlagning över hela världen.
Organiska syror (alifatiska karboxylsyror), med grundformeln CH3(CH2)nCOOH, vilka fås genom oxidation av en metylgrupp till en alkohol, aldehyd och därefter syra. Det finns mättade, enkelomättade (med en dubbelbindning) och fleromättade (med mer än en dubbelbindning) fettsyror.
Grupp II fosfolipas A2 (PLA2-II) är ett enzym som bryter ned specifika fosfolipider i celldelar och lipidvätskor, såsom lungrörflüssigheten. Det katalyserar hydrolysen av esterbindningarna vid snabbkedsan i glycerofosfatdelen av fosfolipider, vilket resulterar i frisättning av fettsyror och lysofosfolipider. PLA2-II är involverad i en rad fysiologiska processer, inklusive inflammation, immunförsvar och celldifferentiering.
En omättad, essentiell fettsyra. Den finns i animalt fett samt i lever, hjärna och körtelvävnad och är en beståndsdel av animala fosfatider. Den bildas från linolsyra i födan och är en prekursor i bio syntesen av prostaglandiner, tromboxaner och leukotriener.
Derivat av fosfatidylsyror där fosforsyran har esterbindning till en kolindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och kolin, och 2 mol fettsyror.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
En fosfodiesteras är ett enzym som bryter ned specifika fosfatesterbindningar, vanligtvis i molekyler såsom nucleotider och nukleotidföreningar, vilket resulterar i frisättning av fosfatgrupper.
Lysosomal glycosphingolipid receptors refer to specific protein molecules located on the membranes of lysosomes, which are cellular organelles responsible for breaking down and recycling various biomolecules. These receptors play a crucial role in recognizing and binding to certain types of glycosphingolipids, which are complex lipids found in cell membranes. Once bound to the receptor, the glycosphingolipids are transported into the lysosome for degradation by enzymes. Defects in these receptors can lead to various genetic disorders known as lysosomal storage diseases, including Gaucher disease, Fabry disease, and Krabbe disease, among others.
Derivat av fosfatidylsyror där fosforsyran har esterbindning till en etanolamindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och etanolamin, och 2 mol fettsyror.
En trombocytaktiveringsfaktor, också känd som thrombopoietin (TPO), är ett glykoprotein som produceras av levern och styr produktionen och aktiveringen av trombocyter (blodplättar) i benmärgen. Det hjälper till att underhålla en normal trombocytnivå i kroppen genom att stimulera multipla steg i trombocytbildningsprocessen, inklusive proliferation, differentiering och aktivering av megakaryocyter, de celler som mognar till trombocyter. TPO binder till sin receptor, c-Mpl, på megakaryocyterna och trombocyterna för att utöva dess effekter.
I medicinsk kontext, refererar "etrar" till de små hål eller öppningar som finns i bukhinnan (peritoneum) genom vilka tarmlösa strukturer som tarmar och bloodvessels passerar in och ut från bukhålan. Dessa öppningar kallas också för mesenteriala foramen eller peritoneala förbindelser. Det är viktigt att notera att begreppet "etrar" kan ha andra betydelser inom andra medicinska specialiteter.
Essentiella fettsyror med 18 kol och två dubbelbindningar.
Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.
Lipider, huvudsakligen fosfolipider, kolesterol och små mängder glykolipider som finns i membran, inkl. cellmembran och intracellulära membran. Lipiderna kan förekomma som dubbellager i membranen, med inneslutna proteiner mellan lagren och yttre proteiner på membranets utsida. Membranlipider är nödvändiga för aktiv transport, ett flertal enzymatiska aktiviteter och membranbildning.
Fettsyrederivat av glycerofosfater. De består av glycerol med esterbindning till 1 mol fosforsyra vid 3-hydroxyländen och till 2 mol fettsyror vid de två övriga hydroxylgrupperna.
Pyrophosphatases are enzymes that catalyze the hydrolysis of pyrophosphate (PPi) into two phosphate (Pi) molecules. This reaction helps to drive various biochemical processes in the cell by lowering the energy barrier and making them thermodynamically favorable. In a single definition, Pyrophosphatases can be described as:
G-protein-kopplade receptorer (GPCR) är en typ av proteiner som spänner över cellytan och fungerar som sensorers för olika signalmolekyler, såsom hormoner, neurotransmittorer och luktämnen. När en signalmolekyl binder till GPCR aktiveras den och startar en signalkaskad inne i cellen genom att interagera med ett G-protein, som består av tre underenheter: α, β och γ.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Vattenlösliga proteiner som finns i äggvita, blod, lymfa och andra vävnader och vätskor. Vid upphettning koagulerar de.
Fettsyrabindande protein (Fatty Acid Binding Proteins, FABPs) är en familj av små, cytoplasmatiska proteiner som binder och transporterar fettsyror och andra lägre lipofila molekyler inom cellen. De hjälper till att reglera celldens fettmetabolism och signaltransduktion.
Electrospray Ionization Mass Spectrometry (ESI-MS) är en teknik inom masspektrometri som används för att identifiera och karaktärisera biologiska macromolekyler, såsom proteiner och peptider. Metoden involverar elektrospraying av en lösning av det analoga ämnet i en hög fältstyrka, vilket resulterar i jonisering av molekylerna genom att bilda chargeska graderad aerosol. Dessa joner kan sedan separeras och detekteras baserat på deras mass-till-laddningsförhållande (m/z) med hjälp av en massanalysator, vilket ger information om molekylerens massa och struktur. ESI-MS är en känslig och specificerad teknik som används inom många områden inom biologisk forskning och medicinsk diagnostik.
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
I plasma fritt förekommande fettsyror i komplex med serumalbumin som transportmedel. Dessa fettsyror är inte i form av glycerolestrar.
Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.
Fysiologiska processer vid biosyntesen (anabolism) och nedbrytningen (katabolism) av fetter.
Fettsyror, vars kolkedjor innehåller en eller flera dubbel- eller trippelbindningar mellan kolen.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Ett samlingsnamn på fetter och fettämnen, beståndsdelar av protoplasman som är lösliga i alkohol/eter, men inte i vatten. De omfattar fetter, feta oljor, essentiella oljor, vaxer, fosfolipider, glykolipider, sulfolipider, aminolipider, kromolipider (lipokromer) och fettsyror.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.
Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.