Rå eller behandlad mjölk och mjölkprodukter. Vanligtvis avses komjölk, men även mjölk och mjölkprodukter från get, får, ren och vattenbuffel hör hit.

Enligt US National Library of Medicine, är yoghurt en fermenterad mjölkprodukt som innehåller levande bakterier, vanligtvis arter av Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus. Dessa bakterier omvandlar laktosen i mjölken till syra under fermentationsprocessen, vilket ger yoghurtens karakteristiska smak och konsistens.

"Mejeriproduktion" refererar till den process där mjölk från djur, vanligtvis kor eller getter, omvandlas till olika mejeriprodukter genom en kombination av filtrering, pasteurisering, homogenisering och formning. Exempel på mejeriprodukter inkluderar mjölk, yoghurt, ost, grädde, smör och cream cheese. Mejeriproduktionen kan också innefatta att tillsätta smak-, färg- och konserveringsmedel för att skapa varierande produkter som exempelvis chokladmjölk, jordgubbsgrädde och ostar med olika smaker.

Kalciumföreningar som används som kosttillskott. Kalcium i födan är nödvändigt för benutvecklingen under uppväxttiden och för bibehållande av skelettets egenskaper senare i livet för att förebygga ben skörhet (osteoporos).

Ett näringsrikt livsmedel framställt genom koagulering av mjölk och avskiljande av mjölkens vassle.

Den vita vätska som utsöndras av mjölkkörtlarna. Den innehåller proteiner, socker, fetter, vitaminer och mineralämnen.

Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

Det förhållande att det föreligger förkärlek för viss föda.

Förekomst av bakterier, virus och svamp i födoämnen. Området är inte begränsat till patogena orgranismer, utan omfattar även närvaro av icke-patogena bakterier och svampar i t ex ost och vin.

Ett tillstånd som beror på avsaknad av eller brist på enzymet laktas i tarmarnas slemhinneceller, och oförmåga att bryta ned mjölksocker (laktos) för absorption. Bakteriell jäsning av oabsorberat laktos leder till symtom som kan variera från nedsatt matsmältning (dyspepsi) till allvarlig diarré. Laktosintolerans kan vara medfödd eller förvärvad.

Systematiska sammanställningar av uppgifter om kost och kostvanor i en population inom ett givet geografiskt område.

Pasteurization är ett process inom livsmedelsförädling som innebär att ett livsmedel behandlas med värme under en viss tid för att döda eller reducera antalet patogena mikroorganismer, till exempel bakterier och svampar. Detta görs vanligtvis genom att hetta upp livsmedlet till en specifik temperatur och sedan hålla det vid denna temperatur under en viss tidsperiod innan det svalnas ned igen.

En näringsfilosofi baserad på bruk av helkornssäd, bönor, kokta grönsaker och den kinesiska yin-yangprincipen. Den förordar ett kosthåll bestående av organisk och lokalt odlad föda, säsongsfärska grönsaker, varierande kolhydrater och mindre fett, socker och behandlad mat.

Fettsorter i maten, särskilt i animaliska produkter, så som kött, köttprodukter, smör och ghee (animalisk matolja; flytande smör). Fett i mindre mängd finns i nötter, frön och avocadofrukter.

Recommended Dietary Allowances (RDAs) är de dagliga näringsintagsmängder som rekommenderas för att uppfylla behoven hos nästan alla friska personer inom en viss ålders- och könsgrupp, baserat på en livslång kosthållning. Dessa riktvärden etablerades av Institute of Medicine (IoM) i USA och täcker behov av energikälla, protein, kostfiber, vitaminer och mineraler. RDA:n är baserade på den senaste vetenskapliga forskningen och används som en riktlinj för att hjälpa människor att uppnå en hälsosam och näringsrik kosthållning. Det är värt att notera att RDA:n inte täcker behovet av alla näringsämnen, till exempel antioxidanter och andra bioaktiva ämnen som också kan ha en betydande roll för hälsan.

Förekomst av skadliga, osmakliga eller andra icke önskvärda ämnen, som t ex kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller mikroorganismer, i födoämnen före, under eller efter tillagning eller lagring.

Det totala dygnsintaget av kalorier, genom föda eller parenteralt.

Functional food är en term som används för att beskriva livsmedel som har en positiv effekt på vår hälsa bortom deras basnutritiva funktion. Dessa livsmedel är vanligtvis standardgranslevsmedel som har blivit uppgraderade med tillägg av värdefulla näringsämnen, såsom vitaminer, mineraler och fiber, eller med substanser som kan minska risken för sjukdomar, såsom omega-3 fettsyror och antioxidanter.

Animala reproduktionskroppar, eller delar av sådana, som används som livsmedel. Ovum är den term som används för motsvarande anatomiska eller fysiologiska begrepp.

'Grönsaker' är en gemensam beteckning inom närings- och jordbruksvetenskap för odlade växter som primärt konsumeras för sin ätbar del utan att ha genomgått någon omfattande industriell bearbetning. Detta inkluderar blad, stjälkar, skott, rötter, knölar, bulbor och frukter från såväl ensamstående växter som delar av växtsammanhang, exempelvis blad från salat eller kål. Grönsaker är en viktig källa till näringsämnen som vitaminer, mineraler och fiber i människors diet.

"Livsmedelsanalys" är ett samlingsbegrepp för olika typer av laboratorieanalyser som utförs på livsmedel och matrelaterade produkter, med syfte att undersöka deras kvalitet, säkerhet, innehåll och ursprung. Det kan exempelvis handla om att bestämma näringsriktan, identifiera föroreningar eller allergener, kontrollera mikrobiologisk renhetsgrad eller fastställa metoder för livsmedelsförädling. Resultaten av en livsmedelsanalys används ofta som grund för att bedöma om ett livsmedel uppfyller de regler och normer som gäller inom området, samt för att säkerställa att det är säkert och appropriat för konsumtion.

Stavformad, grampositiv, syrakänslig, icke sporbildande och icke rörlig bakterie som utgör ett släkte av familjen Actinomycetaceae. Bakterierna finns i tarmarna och i vagina hos människa.

De ätliga delarna av något djur som används som föda, inkl. tamboskap (nötkreatur, svin och får) och fjäderfä, fisk, skaldjur och vilt.

En disackarid av glukos och galaktos i mjölk från människor och kor.

Lactobacillales är en ordning av grampositiva, fakultativt anaeroba bakterier som primärt fermenterar kolhydrater till laktat. De är normalt förekommande i vissa kroppsregioner hos människor och djur, såsom i munhålan, tarmen och vaginan. Lactobacillales innefattar flera släkten, varav det mest välkända är Lactobacillus, som används inom livsmedelsindustrin för att producera fermenterade livsmedel såsom yoghurt och ost. Vissa arter av Lactobacillales kan också ha potential som probiotika med hälsopromoverande effekter.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

Livsmedelsprodukt bestående huvudsakligen av mjölkfett. Smör framställs genom kärning av pastöriserad och syrad grädde. Vid kärningen fås kärnmjölk som restprodukt.

Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.

Inflammation i juvret hos kor.

Alla aspekter av beredning, transport, lagring, paketering, exponering och försäljning av livsmedel.

Anteckningar om födointaget under en viss tidsperiod, vanligen förda av patienten.

Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.

Utsöndring av mjölk från moderns mjölkkörtlar efter en förlossning. Tillväxten av mjölkkörtelvävnad, mjölkbildning och mjölkutsöndring regleras genom samverkan mellan ett flertal hormoner, så som östradiol, progesteron, prolaktin och oxytocin.

''Djupfrystade livsmedel är matvaror som har behandlats och snabbt frysts till mycket låga temperaturer, vanligtvis under -18°C, för att bevara kvaliteten och näringsinnehållet genom att hämma mikroorganismernas tillväxt och enzymsamverkan.''

Farmaceutiska ämnen eller föreningar av organiskt ursprung och vanligen framställda med biologiska metoder, och som för sin verkan är beroende av immunologisk aktivitet. De används för både diagnos oc h behandling (t ex pollenextrakt och vacciner).

Allmän, icke-medicinsk benämning på livsmedel som helt, eller nästan helt, saknar konserveringsmedel, som berikats och förädlats minimalt, och som odlas giftfritt. Hälsokost anses kunna förhindra uppkomst av sjukdom, bromsa åldringsprocessen och förlänga livet.

Ett enzym som katalyserar hydrolys av laktos till D-galaktos och D-glukos. Defekter i enzymet leder till laktosintolerans. EC 3.2.1.108.

"Lineær programmering er en gren af matematisk optimering, der involverer finding det optimale værdi for en lineær funktion, som kaldes et målfunktion eller et objektivfunktion, under constrains bestående af lineære uligheder og/eller ligeheder."

'Näringsvärde' refererar till den totala mängden näringsämnen, såsom kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler, som en viss mat eller dryck innehåller och som kan bidra till en persons dagliga behov av näring.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Ett släkte grampositiva, mikroaerofila, stavformade bakterier med stor spridning i naturen. Olika arter ingår i normalfloran i mun, tarmar och vagina hos många däggdjur, inkl. människor. De är sällan sjukdomsframkallande.

En samlingsterm för en grupp med ca nio geometriska och strukturella isomerer av linolsyra, där trans-/cis-dubbelbindningarna är konjugerade och sitter sitter växelvis med enkelbindningar.

"Näringsbehov är det totala intag av näringsämnen och energi som en individ behöver för att uppfylla sina kroppsliga funktioner, växa, utvecklas, reparera och möjliggöra fysisk aktivitet under olika livsfaser, i balance mellan intag och utslag."

"Näringsbedömning" är ett samlingsbegrepp inom medicinen som refererar till processen att uppskatta och stödja en individuals näringsbehov, vilket kan omfatta bedömning av deras kostvanor, näringsstatus, eventuella näringsrisker och behandlingsbehövda förändringar i kosten.

Infektion orsakad av bakterier tillhörande släktet Brucella och huvudsakligen omfattande det retikuloendoteliala systemet. Tillståndet kännetecknas av feber, svaghet, sjuklighet och viktförlust.

Vitamin D är ett liposolubelt vitamin och hormon som spelar en viktig roll i kroppens hälsa och funktion. Det finns två former av Vitamin D: D2 (ergocalciferol) och D3 (cholecalciferol). Båda formerna kan konverteras till den aktiva formen av vitamin D, kallad calcitriol, i kroppen.

En enzymutlöst kemisk förändring i organiska föreningar som sker utan tillgång till syre. Vid processen bildas etanol eller mjölksyra och frigörs energi.

Näringspolitik (eng. Nutrition policy) är ett samlingsbegrepp för regeringars strategier, program och lagstiftning som syftar till att främja folkhälsa och minska sjukdomar genom att stödja hälsosam näringsintag och matvanor. Det kan innefatta åtgärder som skattefördelning, etiketteringskrav, livsmedelskontroll, undervisning och forskningsstöd.

De gräsarter med ätliga frön som odlas för spannmålsproduktion.

Marina fiskar och skaldjur som lämpar sig för mänsklig föda.

"Genu varum" är en medicinsk term som betecknar benböjning i knäna där skenbenet lutar utwards, vilket ger upphov till ett "X-format" av benen. Detta är vanligtvis påvisbart vid stående eller gående och är också känt som "knävalv".

Probiotika är levande mikroorganismer, som vanligtvis tillhör gruppen bakterier, som tas in i kroppen med syfte att förbättra och balansera den normalt förekommande mikrofloran i tarmen. Dessa mikroorganismer bidrar ofta till en förbättrad digestion, stärker immunförsvaret och kan hjälpa till att förhindra eller behandla vissa sjukdomstillstånd, som till exempel diarré orsakad av antibiotika. Probiotika finns vanligtvis i fermenterade livsmedel som yoghurt och ost, men de kan också tas som kosttillskott i form av tabletter, kapslar eller droppar.

Näringsfysiologi är ett medicinskt ämnesområde som studerar hur kroppen tar upp, metaboliserar och använder näringsämnen för att underhålla livsfunktioner, underlätta tillväxt, reproduktion och aktivitet, samt hur olika näringsämnen påverkar hälsa och sjukdom.

Kunskapstillämpning inom livsmedelsindustrin.

Proteiner som fås med födan. De utgör den främsta källan för essentiella (livsviktiga) aminosyror.

Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.

"Livsmedelskonservering är ett samlingsbegrepp för olika metoder och tekniker använda för att förlänga hållbarhetstiden och minska risken för födoämnesförgiftning i livsmedel, genom att reducera eller stoppa nedbrytningen av näringsämnen, färg, lukt och smak orsakade av mikroorganismer, enzymer eller kemiska reaktioner."

Kostprodukter i kapsel-, tablett- eller flytande form som ger essentiella näringsämnen, som t ex något vitamin, mineral, protein, någon ört eller liknande näringspreparat.

En art grampositiva, stavformade, fakultativt anaeroba bakterier med förmåga att producera mjölksyra. Den är viktig för framställning av fermenterade mejeriprodukter

Allt som kan tjäna som föda åt kroppen, genom att ge näring till vävnadstillväxt och energi till kroppsvärme.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.

Mat som fått tillägg av essentiella näringsämnen i större mängd än i vanlig mat eller som normalt saknas i födan. Ett exempel är frukostflingor berikade med järn och vitaminer.

"Näringsstatus är ett mått på individens intag och användning av näring, inklusive energibalans, näringsämnen och vitaminer, jämfört med deras behov för att upprätthålla god hälsa och homeostas."

En art grampositiva, stavformade bakterier i tarmkanalen hos människor och djur, samt i munhåla och vagina hos människor. Denna bakterie används för framställning av acidofilusmjölk, en fermenterad mjölkprodukt.

Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.

En näringsundersökning är en metod inom hälsovården och forskningen för att bedöma och dokumentera en individuals kostvanor och näringsstatus, vilket kan inbegripa intag av energikällor, näringsdelar, näringsämnen och vätska, samt eventuella näringsrelaterade problem eller behov.

Monarki i Ostasien, bestående av en öräcka mellan norra Stilla havet och Japanska sjön. Landets yta är 377 835 km2, och folkmängden är 127 417 244 invånare (juli 2005). Huvudstaden är Tokyo.

En diet som innehåller begränsade mängder fett, där mindre än 30% av kalorierna utgörs av det totala fettinnehållet och mindre än 10% av mättat fett. Sådan diet används t ex för hyperlipidemikontroll.

En icke-patogen art av Lactococcus som finns i mejeriprodukter och gör att mjölk surnar och bildar mjölksyra.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.

Organiska syror (alifatiska karboxylsyror), med grundformeln CH3(CH2)nCOOH, vilka fås genom oxidation av en metylgrupp till en alkohol, aldehyd och därefter syra. Det finns mättade, enkelomättade (med en dubbelbindning) och fleromättade (med mer än en dubbelbindning) fettsyror.

Kolhydrater i föda innehållande spjälkningsbara sockerarter och stärkelsesorter och icke spjälkningsbar cellulosa och andra kostfibrer. De förra utgör det främsta energikällan. Sockerarterna förekommer i sockerbetor och sockerrör, frukt, honung, majs, sirap, mjölk och mjölkprodukter osv. Stärkelse återfinns i sädeskorn, ärtväxter, rotfrukter osv.

'Vegetarianism' kan definieras som en diet där individen väljer att inte äta kött, fisk eller fågel, och i vissa fall även undviker produkter som innehåller animaliska ingredienser såsom gelatin och djurfett. Det finns olika typer av vegetarianism, men en gemensam nämnare är att de alla innebär en avsaknad av konsumtion av kött. En definition i en enda mening kan vara: "Vegetarianism är en diet som utesluter eller begränsar konsumtionen av kött, fisk och fågel, och ibland även andra animaliska produkter."

Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.

"Näringsvetenskap är en multidisciplinär forsknings- och läroområde som studerar näringsintagets inverkan på individers hälsa, välbefinnande och livskvalitet, genom att integrera kunskaper från biologi, kemi, nutrition, beteendevetenskap, epidemiologi och sociala vetenskaper."

Levnadssätt eller livsbeteende typiska för en individ eller grupp.