En delning av cellkärnan, vid vilken de båda nya kärnorna vanligtvis får en kromosomuppsättning som är identisk med den hos artens somatiska celler.
The spindle apparatus is a microtubule-based structure that plays an essential role in the process of cell division, specifically during mitosis and meiosis. It is responsible for the separation of replicated chromosomes into two identical sets, ensuring the accurate distribution of genetic material to each daughter cell. The spindle apparatus consists of three main components:
CDC2-proteinkinase, även känt som cyclin-dependent kinase 1 (CDK1), är ett enzym som spelar en central roll i cellcykeln hos eukaryota celler. Det aktiveras av cyklin B och är involverat i kontrollen av celldelningen genom att fosforylera andra proteiner, vilket reglerar deras funktion. CDC2-proteinkinaset är kritiskt för ingången till mitosen, den fas av cellcykeln då cellkärnan och kromosomerna delas.
Proteiner som kontrollerar celldelningscykeln. Denna proteinfamilj omfattar ett stort antal klasser, inklusive cyklinberoende kinaser, mitogenaktiverade kinaser, cykliner och fosfoproteinfosfataser, s amt deras förmodade substrat, så som kromatinassocierade proteiner, cytoskelettproteiner och transkriptionsfaktorer.
Intervallet mellan två på varandra följande celldelningar, då de enskilda kromosomerna inte är urskiljbara. Interfasen består av G-faserna (G1, G0 och G2) samt S-fasen (då DNA-replikationen äger rum).
En komplex följd av händelser, som inträffar mellan slutet av en celldelning och slutet av nästa, varigenom cellmaterial delas upp mellan dottercellerna.
Den tredje celldelningsfasen, under vilken kromatiderna separerar och vandrar till motsatta cellpoler.
I medicine er 'telofase' den siste fasen i mitosen, hvor kromosomne segementer deles og telomerer (de repeterende DNA-sekvenser som skydder kromosomender) blir kortere. Dette er også den fasen der foregår umiddelbart før celldelingen, og hvor cellens organeller forberedes til celldeling.
Stora flerproteinkomplex som binder kromosomernas centromerer till den mitotiska spindelns mikrotuber i samband med cellcykelns metafas.
Smala, cylindriska trådstrukturer i cellskelettet hos växt- och djurceller. De består av proteinet tubulin och påverkas av tubulinmodulatorer.
Den ordnade uppdelningen av kromosomer under meiosen och mitosen.
Ett 58 kD-protein som bestäms efter transkriptionsfasen och translationsfasen i cellcykeln.
Cellens centrala del, bestående av ett par centralkroppar (centrioler) som är omgivna av en amorf massa. Under interfas bildar centrosomen mikrotubulikärnor. Under profas delar sig centrosomen i två s eparata delar, som bildar mitosspindelns två poler.
Den celldelningsfas som följer på prometafasen, och i vilken kromosomerna radas upp längs den mitotiska apparatens ekvatorialplan före separering.
Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.
I en prokaryot cell eller i kärnan av en prokaryot cell utgör kromosomer strukturella enheter bestående av eller innehållande DNA som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
G2-fas, även känd som G2-fasen eller den andra gapfasen, är en del av cellcykelns interfas och föregår den mitotiska delen av cellcykeln. Under G2-fasen sker ytterligare DNA-reparation och proteinsyntes för att säkerställa att cellynukleotiden är korrekt och fullständig innan celldelningen inleds. Det är också en kontrollpunkt i cellcykeln där cellen kontrollerar om allt är redo för celldelning genom att undersöka om DNA-skadorna har reparerats korrekt och om det finns tillräckligt med resurser för att stödja celldelningen. Om alla kraven inte uppfylls kommer cellcykeln att stoppas eller fördröjas tills de är det.
"Aurora kinases are a group of serine/threonine protein kinases that play crucial roles in regulating various stages of mitosis, the cell division process. They are essential for proper chromosome alignment, segregation, and cytokinesis during cell division. Dysregulation of Aurora kinases has been linked to several diseases, including cancer, making them attractive targets for therapeutic interventions."
Nocodazole är ett medel som används inom forskning och laboratoriemedicin, och som tillhör gruppen av så kallade mikrotubulihämmare. Det verkar genom att störa bildningen av mikrotubuli, en viktig komponent i cellens skelett, vilket leder till celldelningsstörningar och till slut celldöd. Nocodazole används exempelvis för att studera celldelning och mitos, men även som ett möjligt cancerterapeutiskt medel eftersom cancerceller tenderar att vara mer känsliga än normala celler för störningar i mikrotubuliapparaten.
Protein-serin-treonin kinases are a type of enzyme that plays a crucial role in various cellular processes by adding phosphate groups to serine and threonine residues on target proteins. This post-translational modification can activate or inhibit the function of these proteins, thereby regulating signal transduction pathways involved in cell growth, differentiation, metabolism, and survival. Dysregulation of protein-serin-treonin kinases has been implicated in numerous diseases, including cancer, diabetes, and neurodegenerative disorders.
Benämning på det biologiska förlopp som leder till delning av cytoplasman i en cell.
'Schizosaccharomyces' är ett släkte av encelliga svampar som tillhör jästdivisionen. Dessa jästen tillhör de ascomycetasvamparna och kännetecknas av sin förmåga att reproducera sig asexuellt genom multipolär knoppning, samt sexuellt genom konjugation följt av meios. Släktet innehåller ett antal arter, varav den mest välkända är 'Schizosaccharomyces pombe', som används som en modellorganism inom molekylärbiologi och genetik.
Aurora Kinase B är ett enzym som spelar en viktig roll under celldelningen, eller mitosen, då det reglerar kromosomernas separation och cellkärnans formation. Det tillhör en grupp av enzymer kallade serin/treoninkinaser och hör till Aurora kinases familj, med tre olika isoformer (A, B och C). Aurora Kinase B är specifikt involverat i kontrollen av kromosomernas korrekt fördelning mellan dottercellerna under celldelningen. Det aktiverar även processen där cellkärnans membran återbilds efter mitosen. Dysfunktion hos Aurora Kinase B har visats vara associerat med olika former av cancer, och det är därför ett intressant mål för utveckling av nya cancerterapeutiska strategier.
Den klara, insnörda delen av kromosomen där kromatiderna är förenade och genom vilken kromosomen är förbunden vid spindelfibrerna under celldelningen.
Cellkärneproteiner är proteiner som lokaliseras till cellkärnan och utövar strukturella, regulatoriska eller katabola/anabola funktioner inom cellkärnans olika kompartment, såsom kromosomer, karyolymfa och kärnmembran.
Anaphase-Promoting Complex-Cyclosome (APC/C) är ett multiproteinkomplex som spelar en central roll i cellcykeln hos eukaryota celler. Det fungerar som en E3 ubiquitinligas, vilket betyder att det katalyserar överföringen av ubiquitin till specifika proteinsubstrat, vilket markerar dem för degradering i 26S proteasom. APC/C är involverat i regleringen av intracellulära processer som mitos och meios, genom att underlätta nedbrytningen av kritiska cellcykelproteiner vid specifika tidpunkter under cykeln. Under anafasen i mitosen och meiosen är APC/C aktiverat och leder till nedbrytningen av proteiner som hindrar separationen av systerchromatiderna, vilket möjliggör celldelning.
Ett Ubikitin-proteinligaskomplex (UPS) är ett komplext system av proteiner som spelar en central roll i proteinhomeostasen, genom att reglera proteinsyntes, degradation och lokalisation. Det mest kända aspekten av UPS är dess roll i proteinklarning, där ubikitinmärkning av ett målprotein leder till dess degradering av 26S-proteasomen. Ubikitineringsprocessen innefattar en serie enzymatiska reaktioner som katalyseras av tre grupper av enzymer: ubikitinaktiverande enzym (E1), ubikitin konjugerande enzym (E2) och ubikitinligaser (E3). Dessa enzymer arbetar tillsammans för att överföra ubikitinmolekyler till lysinresterna på målproteinet, vilket skapar en polyubikitinerad protein. Det polyubikitinerade proteinet kan sedan erkän
Nukleoproteiner som i motsats till histoner är syralösliga. De spelar en roll i kromosomernas funktioner; de binder, t ex, selektivt till DNA, stimulerar transkription, vilket leder till vävnadsspecif ik RNA-syntes, och genomgår specifika förändringar som svar på olika hormoner eller växtmitogener.
Cyclin B1 är ett protein som spelar en viktig roll i cellcykeln, särskilt under den mitotiska skedet när cellen delar sig för att bilda två identiska dotterceller. Cyclin B1 binder till och aktiverar en kinas enzymkomplex kallad CDK1 (Cyclin-dependent kinase 1), som reglerar intrångningen i mitosen genom att fosforylera olika substrat. Nivåerna av cyclin B1 stiger under G2-fasen av cellcykeln och når sin topp just innan cellen går in i mitos. Efter mitosen och cellens delning bryts down cyclin B1, vilket leder till att CDK1 inaktiveras och cellcykeln stoppas tills nästa G1-fas.
"Mitosmodulatorer är ett samlingsnamn för substanser som modulerar mitokondriens funktion och dynamik, inklusive biogenes, morfologi, dynamics och oxidativ stressrespons."
Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.
'Schizosaccharomyces pombe' är ett jästsvamparorganism som används flitigt inom forskning, särskilt inom studier av celldelning och cellcykelkontroll. Proteiner som kodas av gener i S. pombe-genomet refereras vanligtvis som 'S. pombe-proteiner'. Dessa proteiner utför en rad olika funktioner inom cellen, inklusive reglering av celldelning, transkription, translation, metabolism och signaltransduktion.
En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.
I medicine, är profasen den tidiga och relativa korta fasen under celldelningen (mitosen) i vävnader som består av eukaryota celler, där kromosomerna har konformerat sig till en kompakt, kondensad form och lined up i mitten av cellen, vilket möjliggör jämn fördelning av genetisk information till två identiska dotterceller.
Proteiner med hög molekylvikt som förekommer i cytoskelettets mikrotubuli. Under vissa förhållanden krävs de för hopsättningen av tubulin med mikrotubuli och för stabilisering av mikrotubulistrukturerna.
Den process som leder till att cellkärnan delar sig.
Någon av de två intill varandra belägna trådar som bildas i samband med replikation hos en eukaryot kromosom före mitosen. Kromatiderna hålls samman vid centromeren. Systerkromatider kommer från samma kromosom.
En cells förökning genom delning.
Tubulin refererar till ett protein som är en viktig komponent i mikrotubuli, en del av cytoskelettet hos eukaryota celler. Tubulin förekommer i två huvudformer, alfa-tubulin och beta-tubulin, och dessa dimeriserar för att bilda tubulin-dimertubler, vilka sedan polymeriseras för att bilda mikrotubuli. Mikrotubuli är dynamiska strukturer som spelar en roll i celldelning, intracellulär transport och cellrörelse. Tubulin kan också vara ett mål för vissa läkemedel, till exempel taxaner som används inom cancerbehandling.
CDC25-fosfatasery är en grupp enzymer som aktiverar andra proteiner genom att avlägsna fosfatgrupper från dem, vilket är en viktig process för cellcykeln och celldelningen.
Cellkärnans membransystem, som omger nukleoplasman. Det består av två koncentriska membran som skiljs åt av det perinukleära utrymmet. De strukturer i höljet som öppnar sig mot cytoplasman kallas nukleärporer (kärnporer).
Ett mukrotubulus-associerat mekaniskt adenosintrifosfat som använder energin från ATP-hydrolys till att flytta organeller längs mikrotuberna, mot plusänden. Proteinet förekommer i axoplasman hos bläckfiskar, ögonlober och hjärnvävnad hos nötkreatur. Bovint kinesin är en heterotetramer bestående av två tunga (120 kD) och två lätte (62 kD) kedjor. EC 3.6.1.-.
Reduktionsdelning av cellkärnan under könscellernas tillkomst. Två på varandra följande cellkärnedelningar efter en enda dubblering av kromosomerna resulterar i dotterceller med hälften så många kromosomer som i ursprungscellerna.
CDC20 proteins are a type of regulatory protein that plays a crucial role in the cell cycle, specifically during the transition from metaphase to anaphase in mitosis and meiosis. They function as part of the anaphase-promoting complex/cyclosome (APC/C), which is a multi-subunit E3 ubiquitin ligase that targets specific proteins for degradation by the proteasome. CDC20 binds to and activates the APC/C, allowing it to mark cell cycle regulators like securin and cyclin B for destruction, thereby promoting sister chromatid separation and exit from mitosis.
Mad2 proteins are a type of protein involved in the regulation of the cell cycle, specifically during mitosis (the process by which a eukaryotic cell separates its chromosomes and divides into two daughter cells). Mad2 proteins play a crucial role in the spindle assembly checkpoint (SAC), which is a surveillance mechanism that ensures accurate chromosome segregation by delaying the onset of anaphase until all chromosomes are properly attached to the mitotic spindle. Mad2 proteins function as negative regulators of the anaphase-promoting complex/cyclosome (APC/C), an E3 ubiquitin ligase that targets key cell cycle regulators for degradation. By inhibiting APC/C activation, Mad2 proteins help prevent premature sister chromatid separation and ensure faithful chromosome transmission to the next generation.
S-fase (Syntese-fase) er en fase i cellers delingsprosess, kaldet cellcyklus. Under S-fasen syntesiserer cellen ny DNA for at forberede sig på celldeling, hvorved cellens genetiske materiale bliver duplikeret. Dette sker således, at hver dattercelle, der dannes under celldelingen, får en kopi af modercellens DNA.
"M Fase Celicykelns Kontrollpunkter" refererar till mekanismer som ser till att cellens DNA är korrekt duplicerat och segregerat innan den delar sig och bildar två döttrarceller under mitosen (M-fasen) av cellcykeln. Detta hjälper till att säkerställa genetisk stabilitet genom att förhindra celldelning när det finns skadat eller ofullständigt duplicerat DNA. Kontrollpunkterna inkluderar:
Alla proteiner som förekommer i svampar.
Mikroskopering av prov färgade med fluorescent färgämne (vanligen fluoresceinisotiocyanat) eller av naturligt fluorescerande material, vilka avger ljus vid belysning med UV- eller blått ljus. Vid immunfluorescensmikroskopi utnyttjas antikroppar märkta med fluorescent färg.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
'Saccharomyces cerevisiae proteins' refererar till proteiner som är specifika för jästsvampen Saccharomyces cerevisiae, även känd som bagerijäst eller öljäst. Detta organismer är välstuderade modellorganismer inom molekylärbiologi och genetik. Proteiner från Saccharomyces cerevisiae har varit av central betydelse för att förstå grundläggande cellulära processer, såsom celldelning, transkription, translation, DNA-replikering och metabolism. Många proteiner från Saccharomyces cerevisiae har blivit välkaraktäriserade och används ofta som referensproteiner i forskning.
Självreplikerande, korta, fibriga och stavformade organeller. Varje centralkropp (centriol) liknar en liten cylinder (ca 0.3 mikrometer), vars vägg utgörs av nio par mikrotubuli.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Mångfaldigande av en DNA-molekyl.
Cdh1 proteins are part of the anaphase-promoting complex/cyclosome (APC/C), which is a crucial regulator of the cell cycle. Specifically, Cdh1 is a co-activator of the APC/C and plays a key role in the transition from mitosis to G1 phase by targeting several proteins for degradation, including securin and cyclin A. This helps ensure proper progression through the cell cycle and prevents errors that can lead to genomic instability and diseases such as cancer.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Proteinkinaser är en grupp enzymer som katalyserar additionen av fosfatgrupper till proteiner, vilket ofta resulterar i att proteinets funktion eller lokalisation i cellen ändras. Denna process, kallad fosforylering, är en central mekanism i cellsignalering och regulerar en mängd cellulära processer, inklusive celldelning, apoptos (programmerad celldöd) och metabolism. Proteinkinaser spelar därför en viktig roll i underhåll och kontroll av cellens homeostas.
G1-fas, också känd som G1-fasen eller G1-skedet, är den första fasen i cellcykeln hos eukaryota celler. Under denna fas sker celldelningen inte ännu, utan cellen förbereder sig istället för DNA-replikation genom att öka storleken och syntetisera nya proteiner och organeller. G1-fasen kan delas in i tre olika faser: G1 early, G1 middle och G1 late. Under den senare delen av G1-fasen, G1 checkpointen, kontrollerar cellen om den är redo att gå vidare till S-fasen (syntesfasen), där DNA replikeras. Om alla nödvändiga villkor inte är uppfyllda kommer celldelningen att stoppas och cellen kommer istället att gå in i en quiescent fas, G0.
Mycket långa DNA-molekyler och tillhörande proteiner, histoner och kromosomala proteiner av icke-histontyp. Normalt finns det 46 kromosomer, inklusive två könskromosomer, i kärnan i människans celler. De bär på individens genetiska kod.
RNA-interferens (RNAi) är ett naturligt förekommande cellulärt försvarsmekanism hos eukaryota celler, som reglerar genuttryck och skyddar mot främmande genetisk material, såsom virusgenomer och transponibla element. RNAi-mekanismen involverar degradering av specifika mRNA-transkript med hjälp av korta, dubbelsträngade RNA-molekyler (siRNA) som en del av ett RNA-inducerat silencing-komplex (RISC). Denna process leder till specifik nedreglering av genuttryck genom att förhindra översättningen av mål-mRNA till protein.
Xenopus proteins refer to the proteins expressed in or isolated from the species Xenopus, which are commonly used as model organisms in biological and biomedical research. The most frequently utilized species are Xenopus laevis and Xenopus tropicalis, both of which are African clawed frogs. These proteins play crucial roles in various cellular processes and functions, making them valuable for studying developmental biology, genetics, toxicology, and disease mechanisms.
Den substans som kromosomerna består av. Den utgörs av DNA, histoner och icke-histonproteiner, vilka återfinns i cellkärnan.
En vid kategori av kärnproteiner som ingår i eller deltar i bildandet av cellens kärnmatris.
Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.
Ett uttryck för antalet mitoser i ett givet antal celler.
APC3 subunit, also known as Cdc27 or APC6, is a component of the Anaphase-Promoting Complex/Cyclosome (APC/C) in cells. The APC/C is a large E3 ubiquitin ligase enzyme complex that plays a critical role in regulating the cell cycle by targeting specific proteins for degradation through the process of ubiquitination.
Gener som kodar för proteiner som reglerar celldelningscykeln. De har en serie reglerfunktioner som kulminerar i igångsättandet av mitos, genom aktivering av proteinet p34cdc2.
'Saccharomyces cerevisiae' är en art av jästsvamp som tillhör kungariket svampar, och är vanligt förekommande i naturen på frukt, grönsaker och jord. Den är en enkelcellig eukaryot organism med en diameter på omkring 5-10 Mikrometer.
Aurora Kinase A är ett enzym som spelar en viktig roll under celldelningen, eller mitosen, då det reglerar kromosomernas separation och celldelningens slutfas. Det är involverat i kontrollen av celldelningens exakta tidsförlopp och korrekt fördelning av genetisk information till dottercellerna. I onkologi är överaktivitet eller överskott av Aurora Kinase A kopplat till oregelbunden celldelning och cancer, varför det är ett intressant mål för behandlingar inom cancerterapi.
I de flesta typer av eukaryota cellkärnor utgör nukleolen en membranlös, avgränsad del, inom vilken några arter av rRNA (ribosomal RNA) syntetiseras och sätts samman till ribonukleoproteinenheter av r ibosomer. I nukleolen transkriberas rRNA från en nukleolär styrenhet, dvs en grupp (NOR - nucleolar organizer region) parvis upprepade kromosomgener som kodar för rRNA och som transkriberas av RNA-pol ymeras I.
Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.
Potoroidae är ett taxonomiskt familjes namn inom ordningen diprotodontia bland pungdjur, som huvudsakligen förekommer i Australien. Familjen består av två nu levande släkten: Potorous och Bettongia. Dessa djur kallas ofta för råttans nattpungdjur eller potorer och är små till medelstora pungdjur som påminner om gnagare i utseende och beteende. De har en spetsig nos, stora bakre extremiteter och långa bakfötter. Potoroidae är kända för sin förmåga att hoppa högt och långt. Deras föda består främst av gräs, örter, svampar och insekter.
Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.
En alkaloid som isolerats från Colchicum autumnale L. (tidlösa) och som används mot tumörer.
Ett 33 kD-protein som är identiskt med adenovirus E1A-associerat protein p60. Cyklin A reglerar p33cdk2 och p34cdc2 och behövs för genomförandet av cellcykelns S-fas.
Reglerproteiner som i cellcykeln aktiverar MPF (en cellmognadsfaktor). De bildar komplex med protein p34cdc2, som är cellmognadsfaktorns katalytiska enhet, och modulerar dess proteinkinasaktivitet. Cykliner har i sig själva ingen enzymatisk verkan.
En art av sporsäcksvamp som producerar det antibiotiska medlet nidulin. Dess teleomorf är Emericella nidulans.
Xenopus är ett släkte av stjärtgroddjur som tillhör familjen pipagrodor. Oftast refererar termen "Xenopus" till den välkända art som kallas Xenopus laevis, eller afrikansk klumpfotgrodan, som används flitigt inom biomedicinsk forskning på grund av dess lätthanterlighet och robusta hälsa. Dessa grodor är ursprungligen från Afrika och kännetecknas av sina kraftiga, simhjulsliknande bakben och sin förmåga att producera ett stort antal ägg i en enda omgång.
Små kromosomproteiner (ca 12-20 kD) med öppen, oveckad struktur och kopplade till cellkärnors DNA med jonbindning. Klassificeringen i olika typer (histon I, histon II osv) är baserad på mängdförhållandet mellan arginin och lysin i var och en av typerna.
Tubulinmodulatorer är en grupp av läkemedel som stör tubulinstruktur och dynamik genom att påverka polymerisationen och depolymerisationen av mikrotubuli, vilket kan resultera i cellcyklarubbningar och apoptos. De används ofta i cancerbehandling för deras förmåga att inhibera celldelningen hos tumörceller. Exempel på tubulinmodulatorer inkluderar taxaner, vinkaalkaloider och epothiloner.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Polyploidi är ett tillstånd där en organism eller cell har mer än två uppsättningar av varsin kromosom. Detta innebär att antalet kromosomer i cellkärnan är mer än dubbla jämfört med den normala diploida setten hos arten. Polyploidi kan uppstå genom felaktig celldelning eller genom hybridisering mellan två olika artar. Detta tillstånd är vanligt förekommande inom växtriket och förekommer även hos vissa djurarter, men är sällsynt hos människan. Polyploidi kan ha betydelse för evolutionen och artbildningen, men kan också leda till negativa effekter som fertilitetsproblem och genetiska störningar.
Proteiner i cellkärnans matris som utgör strukturella komponenter i kärnhinnan. De finns hos de flesta flercelliga organismer.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Analoger och derivat av det grönfluorescerande proteinet från Aequorea victoria, vilka avger ljus (fluorescens) vid bestrålning med UV-ljus. De används i rapportgener i samband med genetisk teknik. Ett antal mutanter som avger ljus i andra färger eller är pH-känsliga har framställts.
Protaminkinas är ett protein som produceras under spermacellers utveckling och hjälper till att komprimera DNA-strängarna så att de passar in i spermiehuvudet. Detta gör spermierna mindre i storlek och mer rörliga, vilket underlättar deras resa genom kvinnans reproduktionssystem för att möjliggöra befruktning av äggcellen. Protaminkinas bryts ned efter befruktningen, vilket gör att spermie-DNA:t kan dekomprimeras och återgå till sin ursprungliga form för att möjliggöra embryots utveckling.
Ett proteinkinas som kodas av CDC28-genen hos Saccharomyces cerevisiae och som behövs för övergången från G1- till S-fasen i cellcykeln. Det utgörs av ett komplex på 160 kD, med ett substrat benämnt p 40.
Saccharomycetales är en ordning av encelliga svampar inom klassen Saccharomycetes, som tillhör divisionen Ascomycota. Dessa svampar kännetecknas av sin förmåga att forma asexuella sporer genom knoppning och ascospor genom sexuell förökning inne i en speciell typ av cell som kallas ascus.
En grupp enzymer som avskiljer serin- eller treoninbundna fosfatgrupper från ett stort antal fosfoproteiner. Till gruppen hör även ett antal enzymer som fosforylerats genom verkan av ett kinas. EC 3.1.3.16.
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
Securin är ett protein som spelar en viktig roll under cellcykeln, särskilt under celldelningen (mitosen). Det håller tillbaka separationen av systerchromatiderna, det vill säga de två identiska kopiorna av varje kromosom som bildas under DNA-replikeringen, tills att cellen är redo att gå från metafas till anafas. Genom att förhindra förtidig separation av systerchromatiderna säkerställer securin en korrekt delning och fördelning av kromosomen till dottercellerna. När cellen är redo att fortsätta till anafas aktiveras en proteas, seprins, som bryter ner securinet och frigör systerchromatiderna så att de kan separeras korrekt.
Proteinkinaser som kontrollerar cellcykelns gång hos alla eukaryoter och som kräver förbindelse med cykliner för att nå sin fulla enzymatiska verkan. Cyklinberoende kinaser styrs av fosforylerings- och defosforyleringsprocesser.
Ett släkte små, tvåvingade flugor (bananfluga, fruktfluga) med ungefär 900 kända arter. Inga andra arter av organismer är så väl undersökta i genetiskt och cellbiologiskt hänseende som dessa.
Embryon hos andra djurarter än däggdjur. För kycklingar används den specifika termen kycklingembryo.
Dyneiner är proteinkomplex som spelar en viktig roll inom celldelningen och intracellulär transport, särskilt i samband med att material transporteras mot cellens cilium eller flagell. De fungerar som motorproteiner och använder ATP som energikälla för att röra sig längs med mikrotubuli, en typ av strukturellt protein inom cellen. Dyneiner är också involverade i celldelningens processer, där de hjälper till att separera kromosomer och dela upp celldelningen till två identiska dotterceller.
Kromosominstabilitet refererar till ett tillstånd där en individuals kromosomer är drabbade av förändringar, som kan vara strukturella eller numeriska, vilket kan resultera i avvikelser i antalet och/eller uppbyggnaden av kromosomerna. Dessa förändringar kan orsakas av fel vid celldelning (mitos) eller under reproduktionen (meios). Kromosominstabilitet kan leda till genetiska avvikelser och är associerat med olika sjukdomstillstånd, inklusive cancer.
A Nucleolus Organizer Region (NOR) refererar till kromosomregioner som innehåller DNA-sekvenser som är involverade i syntesen av ribosomalt RNA (rRNA). Dessa regioner består av upprepade sekvenser av arvasanen Nucleolar Organizer (NOR), som återfinns på akrocentriska kromosomer hos människor, det vill säga de korta armarna på kromosom 13, 14, 15, 21 och 22.
"Small interfering RNA (siRNA) is a type of small RNA molecule, typically 20-25 nucleotides in length, that plays a crucial role in the RNA interference (RNAi) pathway. siRNAs are formed from double-stranded RNA precursors and function to silence specific genes post-transcriptionally by targeting and degrading complementary messenger RNA (mRNA) molecules, thereby preventing protein synthesis."
Ett multiproteinkomplex är en sammansättning av två eller flera proteiner som interagerar och fungerar tillsammans för att utöva en specifik cellulär funktion. Dessa proteiner binds till varandra med hjälp av icke-kovalenta interaktioner, såsom vätebindningar, hydrofoba interaktioner och Van der Waals-krfter. Många cellulära processer, inklusive signaltransduktion, DNA-replikering, transkription och proteinsyntes, kräver multiproteinkomplex för att koordinera och reglera dessa funktioner effektivt.
Den del av cellen som innehåller cytosolen och andra strukturer än cellkärnan, mitokondrierna och större vakuoler.
Ran GTP-bindande protein är ett regulatoriskt protein som aktiveras av guanosintrifosfat (GTP) och desaktiveras genom hydrolys till guanosindifosfat (GDP). Det spelar en central roll i cellkärntransporten av makromolekyler, såsom proteiner och RNA, mellan cytoplasman och kärnan. Ran-proteinet hjälper till att reglera transporten genom att cycliskt växla mellan sin aktiverade GTP-bundna form och sin desaktiverade GDP-bundna form under olika stadier av transportprocessen.
Separase är ett enzym som spelar en viktig roll under cellcykeln, närmare bestämt under den mitotiska celldelningen när kromosomerna skiljs isär inför bildandet av två identiska dotterceller. Separasen aktiveras vid ett specifikt stadium i celldelningen och bryter ned kohesinproteinkomplexen som hållit varje kromatidpar (halvkromosom) samman efter replikationen, vilket möjliggör skiljandet av systerchromatiderna från varandra. Därmed kan de fördelas korrekt till varsin dottercell.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Läkemedels- eller strålningsframkallade skador på DNA som medför avvikelser från den normala dubbelspiralkonformationen. Till dessa hör strukturella förvrängningar som stör replikation och transkription, samt punktmutationer som splittrar baspar och ger skadliga effekter på efterföljande generationer genom ändringar i DNA-sekvensen. Om skadan är av mindre omfattning kan den repareras (DNA-reparation), men stor skada kan leda till apoptos (celldöd).
Det genetiska materialet i svampar. Hit hör även sexgenerna (typgenerna för parning) hos Saccharomyces cerevisiae.
Proteintransport refererer til den proces, hvor proteiner bliver transporteret gennem cellemembraner for at nå deres destination indenfor eller udenfor cellen. Dette sker ved hjælp af specielle transportproteiner, som kender vej og kan genkende de forskellige typer proteiner. Proteintransport er en nødvendig proces for at sikre, at cellen fungerer korrekt og at proteinerne kan udføre deres biologiske funktioner på det rigtige sted i organismen.
I en enskild medicinsk betydelse refererar 'ovum' till den hälften av den befruktade äggcellen hos däggdjur, inklusive människan, som bidrar med sinoploiden (den kvinnliga arvsanlaget) under befruktningen. Ovum är också känt som en äggcell eller en primär oocyte och är den mogna, icke befruktade cellen som produceras i äggstockarna under den kvinnliga reproduktionscykeln. När ett spermatozoon (spermie) penetrerar och befruktar ovumet bildas en zygot, vilket är den första cellen i en embryo.
En öppning i kärnhöljet, bestående av kärnporkomplexet, som transporterar kärnproteiner eller RNA in i eller ut ur cellkärnan och som, under vissa förhållanden, fungerar som jonkanal.
Ett proteinkinas som driver både mitos- och meioscykeln i alla eukaryota organismer. Under meiosen får enzymet omogna oocyter att genomgå en mognadsdelning. Vid mitos har det en roll i G2/M-fasövergången. När det aktiverats av cykliner fosforylerar MPF omedelbart vissa av de proteiner som medverkar i nedbrytning av kärnmembran, kromosomförtätning, spindelbildning och nedbrytning av cykliner. Den katalytiska underenheten av MPF är protein P34CDC2.
En flugart som används mycket i genetisk forskning pga sina stora kromosomer.
En underklass av laminer med utbredd förekomst. Deras isoelektriska punkt ligger på lågt pH, och de förblir bundna till kärnmembranet under mitosfasen.
Proteiner som finns i mikrotubuli.
En mikroskopiteknik där tv-kameror används för att öka ljusstyrkan i annars för mörka, förstorade bilder. Tekniken är vanlig inom telepatologi.
APC6 subunit, also known as APC5 or ASE1, is a component of the Anaphase-Promoting Complex/Cyclosome (APC/C) in cells. The APC/C is a large E3 ubiquitin ligase complex that plays a critical role in regulating the cell cycle by targeting specific proteins for degradation through the process of ubiquitination.
Kängeruråtta. Ett släkte inom Heteromyidae (pungråttor) med 22 arter. De är anpassade till ett liv i torra eller ökenliknande områden och behöver sällan dricka vatten. De förflyttar sig genom att hoppa på bakbenen.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Cell cycle checkpoints are points in the cell cycle where the cell temporarily stops its progression to ensure that all necessary conditions for continued division have been met. These checkpoints serve as quality control mechanisms that help to maintain genomic stability by preventing the replication and segregation of damaged or incomplete DNA. There are several key checkpoints throughout the cell cycle, including the G1 checkpoint, which verifies that the cell has sufficient resources and appropriate signals for division; the G2 checkpoint, which checks for complete and accurate DNA replication; and the metaphase checkpoint, which ensures that all chromosomes have attached properly to the mitotic spindle before segregation. If any issues are detected at these checkpoints, various signaling pathways can be activated to repair the damage or, if necessary, initiate programmed cell death (apoptosis) to eliminate the compromised cell.
En viktig alkaloid från Colchicum autumnale L. och andra växter av släktet tidlösor (Colchicum). Den används terapeutiskt främst för behandling av gikt, men har även använts för behandling av familjär medelhavsfeber.
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.
Kromosomförhållande i celler som avviker från det normala genom övertalighet eller förlust av kromosomer eller kromosompar. I en normalt diploid cell kallas förlusten av ett kromosompar nullisomi (sym bol: 2N-2), förlusten av en kromosom monosomi (2N-1), ett extra kromosompar tetrasomi (2N+2) och en extra kromosom trisomi (2N+1).
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
Metyl-1-(butylkarbamoyl)-2-benzimidazolkarbamat. Ett systemiskt svampmedel som används inom jordbruket för bekämpning av vissa svampsjukdomar hos stenfrukt.
Fosfoproteiner är proteiner som innehåller kovalent bundna fosfatgrupper, ofta på serin-, treonin- eller tyrosinresidveni. Dessa fosfatgrupper kan spela en viktig roll i regleringen av proteinkunktioner, såsom enzymsaktivitet och signaltransduktion. Fosforylering och dephosphorylering av fosfoproteiner är centrala för cellulär reglering och styrs ofta av kinaser och fosfataser.
Cyclin A2 är ett protein som hör till cyklinfamiljen och spelar en viktig roll i celldelningen under G1-fasen och S-fasen av cellcykeln. Cyclin A2 binder till och aktiverar cyklindependent kinas 1 och 2 (CDK1 och CDK2), vilket leder till fosforylering av olika substrat och reglering av celldelningen. Nivåerna av cyclin A2 stiger under G1-fasen, når ett peak under S-fasen och degraderas sedan under G2-fasen och M-fasen av cellcykeln.
Time-lapse imaging är en teknik inom mikroskopi där en serie digitala bilder tas av ett objekt under en längre tidsperiod, med intervall mellan varje inspelning. Bildserien accelereras sedan och visas som en film, vilket gör det möjligt att observera händelser eller förändringar över tid som annars kan vara svåra att upptäcka med blotta ögat. Detta används ofta inom cellbiologi och medicinsk forskning för att studera celldynamik, celleväxthuvuden, embryonal utveckling och andra biologiska processer på cell- eller subcellulär nivå.
Antimitotika är ett samlingsbegrepp för läkemedel som stör celldelningen (mitosen) hos celler, främst cancerceller. Genom att hindra celldelning kan antimitotika minska cancersjukdomens tillväxt och spridning. Dessa läkemedel fungerar genom att påverka olika proteiner som är involverade i cellcykeln, vilket leder till en instabil celldelning eller apoptos (programmerad celldöd). Antimitotika används ofta i kombination med andra cancerbehandlingar såsom strålbehandling och kirurgi.
Geminin är ett protein som spelar en viktig roll i celldelningen och kontrollerar cellcykelregleringen genom att hämma transkriptionen av flera gener involverade i DNA-replikationen. Det regleras i sin tur av andra proteiner och nedbryts under G1-fasen av cellcykeln för att sedan åter syntetiseras under S-fasen, så att det når sina högsta nivåer under G2- och M-faserna. Geminin är känt för sin roll i att förhindra överflödig DNA-replikation och bidrar därmed till att säkerställa stabiliteten hos genomet.
Preparat framställda av cellers beståndsdelar eller produkter.
En klass enzymer som katalyserar bindning mellan två substratmolekyler, i förening med hydrolys av en pyrofosfatbindning i ATP eller liknande energigivare. EC 6.
Proteiner som är delaktiga i ljusalstringsfenomen hos livsformer, vari ingår bl a enzymatiska och icke-enzymatiska system, med eller utan närvaro av syre eller kofaktorer.
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Ubiquitin-protein ligases are enzymes that play a crucial role in the ubiquitination process, which is a post-translational modification of proteins. This process involves the covalent attachment of the protein ubiquitin to specific lysine residues on target proteins, thereby marking them for degradation or altering their function, localization, or interaction with other proteins. Ubiquitin-protein ligases catalyze the transfer of ubiquitin from an E2 ubiquitin-conjugating enzyme to the target protein, forming an isopeptide bond between ubiquitin and the target protein. There are several classes of ubiquitin-protein ligases, including HECT (Homologous to the E6-AP Carboxyl Terminus), RING (Really Interesting New Gene), and U-box ligases, which differ in their mechanisms of catalyzing ubiquitination. Dysregulation of ubiquitin-protein ligases has been implicated in various diseases, including cancer, neurodegenerative disorders, and inflammatory conditions.
Tetradecahydro-3,9-dihydroxi-4,11b-dimetyl-8,11a-metano-11aH-cyklohepta(a)naftalen-4,9-dimetanol. Ett antiviralt ämne som produceras av Cephalosporium aphidicola och andra svampar. Det hämmar tillväxt en av eukaryota celler och vissa djurvirus genom att selektivt stoppa replikationen av DNA-polymeras II och virusinducerade DNA-polymeraser i cellerna. Medlet kan vara användbart för kontroll av den k raftiga cellförökningen hos patienter med cancer, psoriasis m m, utan biverkningar på celler som inte förökar sig.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.