Den största grenen av bukartärstammen, med spridning till mjälten, bukspottkörteln, magen och det större bukhinnenätet.
Blåsa eller säckliknande utbuktning på en artär(artärbråck), ven(åderbråck, venbråck, varicer) eller hjärtat pga utvidgning av kärlväggen.
Ven som vid mjältporten förenar ett flertal små vener från magen, bukspottkörteln, mjälten och tarmkäxet.
Den pulsåder som utgår från bukaortan och efter en kort sträcka delar sig i vänstra magsäcksartären och lever- och mjältartärerna.
Artärer. Blodkärl som leder blod från hjärtat.
Sjukdomstillstånd med förstorad mjälte och minskat antal cirkulerande blodceller och normal eller hyperaktiv benmärg. Tillståndet kan vändas med splenektomi.
Splenektomi är ett medicinskt ingrepp där mjälten (milten) i buken tas bort chirurgiskt. Mjälten är ett organ som ingår i det immunologiska systemet och hjälper till att bekämpa infektioner genom att filtrera och eliminera skadliga substanser, såsom bakterier och virus, från blodomloppet.
En hemostasmetod som nyttjar olika medel, som t ex Gelfoam, silikon-, metall-, glas- eller plastkulor, autologt koagel, fett och muskler som emboli. Metoden har använts för behandling av missbildningar i ryggmärgen och skallens blodkärl, fistlar i njurarnas blodkärl, blödning i mag-tarmkanalen, näsblod, hypersplenism, kärlrika tumörer, brustna blodkärl, samt för att kontrollera operationsblödningar.
Ett stort blodkärl som försörjer hela tunntarmen utom den övre delen av tolvfingertarmen. Det förser även blindtarmen, den uppåtgående tjocktarmen och halva tvärgående tjocktarmen med blod. Artären utgår från aortans främre yta, under bukartären, i nivå med den första ländryggskotan.
En gren av bukaortan som försörjer magen, bukspottkörteln, tolvfingertarmen, levern, gallan och det större bukhinnenätet.
Det korta, vida blodkärl som utgår från den högra hjärtkammarens conus arteriosus och leder ej syresatt blod till lungorna.
En njurartär är ett blodkärl som försörjer njuren med syre och näringsämnen, och transporterar bort avfallsprodukter såsom urinämnen från njuren tillbaka till hjärtat.
Onormalt blodflödesmotstånd i leverns portasystem, vilket ofta förekommer vid skrumplever och portvensobstruktion.
Användning av en ligatur för att knyta till eller strypa ett kärl.
Ett aneurysm där hela kärlväggen är skadad och blödningen begränsas av omgivande vävnad, eventuellt med bildande av en säck som står i förbindelse med artär eller hjärta.
Någon av de två artärer i sidorna av halsen som försörjer huvud och hals med blod. Båda delar sig i två grenar, den inre halsartären och den yttre.
De artärer som förser hjärnbarken med blod.
Huvudpulsådern i låret, vilken utgör fortsättningen på den yttre höftartären.
Mjältsjukdomar är en samlande beteckning för olika sjukdomar som drabbar strukturer och funktioner i mjälten, inklusive benigna och maligna tumörer, autoimmuna tillstånd, infektioner och medfötta abnormaliteter.
Otillräckligt artär-eller venblodflöde i mjälten, pga embolism, blodproppar, kärlvridning eller tryck, vilket leder till makroskopisk nekros.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Artärer som utgår ifrån bukpulsådern och fördelar sig till större delen av tarmarna.
Pancreatectomy är ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela underlivsdrüsen (bauhspeck), även kallad pancreas, tas bort. Det finns olika typer av pankreatektomier beroende på vilken del av gällande organ som behöver tas bort. Till exempel kan en total pankreatektomi innebära att man tar bort hela underlivsdrüsen, medan en partiell pankreatektomi innebär att endast en del av den tas bort. Detta kan användas som behandling för olika sjukdomar eller skador på underlivsdrüsen, såsom cancer eller kronisk pankreatit.
Bristning eller bråck i den försvagade, utbuktande kärlväggen vid ett aneurysm.
Smärta som utgår från området mellan nedre revbenskanten och höftbenskammen.
Den artär som bildas där högra och vänstra ryggradsartärerna förenar sig. Den sträcker sig från den nedre till den övre avgränsningen av pons, där den förgrenar sig i de båda bakre hjärnartärerna.
Radiografi av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
Blödning i någon del av mag-tarmkanalen, från matstrupen till ändtarmen.
En portåder är ett blodkärl eller ett system av blodkärl där blodflödet normalt flödar från en högre tryckregion till en lägre tryckregion, ofta refererande till den deoxigerade blodflödet från mag-tarmkanalen som passerar genom levern för att filtreras och näringsämnen absorberas.
Någon av de båda, stora artärer som utgår från bukaortan. De försörjer höftpartiet, bukväggen och benen med blod.
Den första grenen av nyckelbensartären, med utbredning till nackmusklerna, ryggkotorna, ryggmärgen, lillhjärnan och inre delarna av hjärnan.
Kirurgisk behandling av ischemisk kranskärlssjukdom genom transplantation av ett stycke av vena saphena (rosenådern), arteria mammaria eller annat ersättningsmaterial mellan aortan och den täppta kransartären, bortom den sjukliga förändringen.
Den fysiologiska minskningen av blodkärls tvärrsnitt genom sammandragning av kärlens glatta muskulatur.
En pankreatisk pseudocysta är en encapsulerad, fluidfylld struktur som bildas som komplikation till akut eller kronisk pankreatit, vanligen efter en pancreasskada med utgjutning av pankreassaft in i omgivande vävnader. Pseudocystan saknar epitelceller i sin vävnadskapsel, till skillnad från en äkta cysta som lining av epitelceller har. De flesta pseudocystorna upptäcks genom bilddiagnostik och kan behandlas konservativt om de är små och asymptomatiska, medan större eller symptomatiska pseudocystor kan kräva dränering, vanligen endoskopisk eller kirurgisk.