Myosin är ett protein som spelar en viktig roll inom muskelkontraktioner. Det är en huvudbestanddel av thick filamenten i sarcomeren, den grundläggande kontraktila enheten i striata muskler. Myosiner har en motor-liknande funktion och kan binda till aktinfilamentet och röra sig längs det genom att hydrolysera ATP, vilket resulterar i muskelkontraktion. I en mening kan man säga att myosin är "ett protein involverat i muskelkontraktioner genom att generera kraftfulla rörelser längs aktinfilamentet med hjälp av ATP-hydrolys."
Myosin, tung kedja, refererar till den större av de två typerna av myosinkedjor, den andra är lätta kedjan. Myosin är ett protein involverat i muskelkontraktion och består av en tung kedja och en eller flera lätta kedjor. Tunga kedjan har en molekylvikt på ungefär 230 kDa och innehåller en ATPas-domän, en motordomain som kan hydrolysera ATP för att generera mekanisk energi till muskelkontraktion. Den tunga kedjan är också ansvarig för att binda till aktinfilamenten i muskeln.
Myosin typ II, även känt som tjockfilamentmyosin, är ett protein som spelar en central roll i muskelkontraktioner genom att interagera med aktinfibriller och generera mekanisk kraft genom ATP-hydrolys. Det finns i två huvudformer, myosin heavy chain isoform I och II, som har olika funktioner i olika muskeltyper. Myosin typ II är ett viktigt proteinkomplex i sarcomeren, den grundläggande kontraktila enheten i striata muskler.
'Myosin subfragment' refererar till de två huvudsakliga delarna som myosinmolekylen kan delas upp i, vanligen refererat som S1 och S2. S1 består av den motoriska delen av myosinmolekylen, inklusive dess ATPas-aktivitet och aktinbindande domäner, medan S2 utgör en längre, flexibel region som förbinder S1 med den tredje delen, S2. Dessa subframgment är viktiga för att förstå myosins roll i muskelkontraktion och cellulär transport.
Myosin lätt kedja (MLC) refererar till de lätta kedjeproteinen som är en del av myosinmolekylen, ett proteinkomplex involverat i muskelfibrers kontraktionsprocess. MLC förekommer i två former: reglerande och strukturella. Reglerande MLC är involverad i regleringen av muskelkontraktion genom att binda till calciumjoner, medan strukturella MLC bidrar till myosinmolekylen struktur och stabilitet.
Myosin type V är ett motorprotein som spelar en viktig roll inom celldelningen och transporten av vesiklar inne i celler. Det tillhör klassen av myosiner som kallas för "traditionella myosiner" och har en specifik struktur med två huvuddomäner, en motordomain som binder till aktinfilament och en cargo-bärande stjälkdomän. Myosin type V är specialiserat att kunna ta långa steg under transporten av last, vilket gör det effektivt för att transportera last över längre avstånd inne i celler.
Myosin IIA är ett protein som tillhör den muskelkontraktila apparaten och spelar en viktig roll i muskelfibrernas kontraktion och relaksation. Det är ett motorprotein som via ATP-hydrolys kan binda till aktinfilament och glida längs dem, vilket orsakar skovling av filamenten och därmed muskelkontraktion. Myosin IIA förekommer i flera olika typer av muskelvävnad, inklusive skelettmuskulatur och glatt muskulatur.
Myosin typ I, även känt som myosinin heavy chain 7 (MYH7) eller kardial myosin, är en specifik typ av myosin som huvudsakligen finns i de slags muskelceller som bildar hjärtmuskulaturen. Det är ett viktigt protein som spelar en central roll i kontraktionen och relaxationen av hjärtmuskeln genom att interagera med aktinfibriller och producera kraft för muskelfiberkontraktion. Myosin typ I har också visat sig vara involverat i patofysiologiska processer som relaterar till vissa typer av hjärtsjukdomar, såsom hypertrofisk kardiomyopati och dilaterad kardiomyopati.
Myosin IIb är ett protein som tillhör den muskelkontraktila myosinfamiljen och är en huvudkomponent i det thick filament i sarcomeren, den grundläggande kontraktile enheten i striata muskler. Myosin IIb spelar en viktig roll i muskelkontraktion genom att interagera med aktinfilamenten och generera kraft för muskelfiberns rörelse. Det skiljer sig från andra myosiner genom sin specifika struktur och funktion, och är involverat i olika cellulära processer som celldelning, cellmigration och cytokines.
Hjärtmyosiner är proteinfilament som utgör den kontraktila apparaten i hjärtmuskeln, vilken är ansvarig för hjärtats pumpfunktion och cirkulation av blod i kroppen.
Trådliknande proteiner som utgör huvuddelen av muskelfibrernas tunna trådar. Trådarna (också benämnda filamentöst - eller F-aktin) kan sönderdelas i globulära underenheter (G-aktin) bestående av en e nda polypeptid, 375 aminosyror lång. I samverkan med myosin ansvarar aktin för musklernas sammandragning och avslappning.
Myosin kinase, ofta förkortat Myosin Kinas eller Myosinkinas, är ett enzym som finns naturligt i kroppen och spelar en viktig roll inom cellernas signaltransduktionsvägar. Det hör till en grupp av enzymer som kallas serin/treoninkinaser och är specifika för att fosforylera, det vill säga addera en fosfatgrupp till, myosinproteinet.
Ett proteinkomplex av aktin och myosin i musklerna. Det är den huvudsakliga sammandragningssubstansen.
Myosin typ II-isoformer som finns i glatt muskulatur.
Myosin type III är ett aktin-associerat motorprotein som spelar en viktig roll inom cellernas signaltransduktion och intracellulära transportprocesser, särskilt inom syncellerna i ögat. Det hör till den stora familjen av myosinmolekyler som kännetecknas av sin förmåga att hydrolysera ATP för att generera mekanisk energi och röra sig längs aktinfibriller. Myosin type III har en unik struktur med två typer av huvuddomäner, varav den ena är involverad i aktinbindning och motorförmåga medan den andra är involverad i signaltransduktion. Detta gör att myosin type III kan agera som en mekanisk sensor för cellulär signalering och reglering av olika cellulära processer, inklusive celldelning, migration och exocytos.
"Muskelmage hos fåglar är den voluntära, slöa kontraktionen av antingen en eller flera muskler, ofta i samband med sång eller andra läten, som fungerar som ett socialt signalemang eller för att attrahera en partner."
Skelettmuskelmyosin är ett proteinkomplex som är en viktig komponent i kontraktila fibriller i skelettmuskler. Det består av två typer av myosinmolekyler, myosinheavy chains och myosinlight chains, arrangerade i skaft och huvuddelar. Skelettmuskelmyosin är involverat i muskelkontraktion genom att interagera med aktinfilamentet och hydrolysera ATP för att generera kraft och rörelse.
Sammandragande vävnad som åstadkommer rörelse hos djur.
En klass organiska föreningar med fyra eller fler ringstrukturer, av vilka en består av olika sorters atomer, oftast kol plus ett annat grundämne. Heteroringen kan vara aromatisk eller icke-aromatisk.
Ett enzym som katalyserar hydrolys av ATP och som aktiveras av millimolkoncentrationer av antingen Ca(2+) eller Mg(2+). Till skillnad från Ca(2+)-transport-ATPas kräver det inte den andra divalenta ka tjonen för sin aktivitet och är inte ortovanadatkänsligt. En undergrupp till EC 3.6.1.3.
Myosin-Light-Chain Phosphatase (MLCP) är ett enzym som desfosforylerar, och därmed inaktiverar, myosinlightkedjans fosfatgrupp. Detta leder till relaxation av glatta muskler. MLCP består av tre underenheter: katalsytkomponenten (PP1cδ), en regulerande underenhet (MYPT1) och en subunit som binder till kalcium/kalmodulin (MRLC). MLCP spelar därför en viktig roll i regleringen av kontraktion och relaxation hos glatta muskler.
"Ventrikuläre myosiner" refererar till proteinfilament som är involverade i kontraktionen hos hjärtmuskulatur, specifikt i de två underkamrarna (ventriklerna) av hjärtat. De består av tjocka och tunna filament som glider förbi varandra när de aktiveras av calciumjoner, vilket orsakar muskelkontraktion och pumpning av blod genom kroppen.
En grupp enzymer som katalyserar hydrolys av ATP i förening med annan funktion, som t ex transport av Ca(2+) genom ett membran. EC 3.6.1.3.
Proteiner som medverkar eller ger upphov till cellrörelse, så som rotationsstrukturer (flagellmotor) eller strukturer med rörelse längs cytoskelettfibrer (myosin-, kinesin- och dyneinmotorfamiljerna).
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
Vanlig benämning för arten Gallus gallus, tamfjäderfä inom familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.
The actin cytoskeleton is a network of filamentous (thread-like) proteins, primarily made up of actin, that provides structural support and enables movement within a cell. It plays a crucial role in various cellular processes such as cell division, migration, and maintenance of cell shape. The actin cytoskeleton is highly dynamic and constantly reorganizes in response to intracellular and extracellular signals.
Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.
Ett släkte protozoer som tidigare även betraktades som en svampart. Den naturliga hemvisten är skogens förmultnande löv, där protozoerna livnär sig på bakterier. D. discoideum är den mest välkända arten och används i stor utsträckning i biomedicinsk forskning.
Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.
Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.
Myofibriller är en typ av struktur inne i muskelceller (strikt muskelceller) som är ansvariga för kontraktion och rörelse. De består av repetitiva enheter av aktin- och myosinfilament som är organiserade i längder längs muskelcellen. Dessa filament glider förbi varandra när muskeln contrakterar, vilket orsakar muskelrörelse. Myofibriller är synliga under ett ljusmikroskop som tydliga band av ljusa och mörka striationer, kallade sarcomer, som ger skelettmusklerna deras karakteristiska tvärställda bandmönster.
Stora, skogslevande fåglar tillhörande underfamiljen Meleagridinae, familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.
Tropomyosin är ett proteinkomplex som spelar en viktig roll i muskelkontraktioner genom att regulera muskelproteinet aktinfilamentets bindning till myosin, vilket orsakar muskelfibrernas kontrahering. Det förekommer i form av två stångformade kedjor som snurrar runt aktinfilamentet och täcker dess bindningsställen för myosin när muskeln är i vila, vilket förhindrar en överdriven muskelaktivitet. När muskeln behöver kontraheras, signalerar nervsystemet till muskeln att frisätta calciumjoner som binder till ett annat protein, troponin, vilket får tropomyosinet att flytta sig och avslöja aktinfilamentets bindningsställen för myosin. Detta möjliggör en kontrollerad muskelkontraktion. Tropomyosin är alltså ett centralt protein i muskelsystemet och har stor betydelse för rörelseförmå
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Rho-associated kinases, ofta förkortat ROCK, är en grupp serin/tyrosinproteinkinaser som aktiveras av Rho GTPaser och spelar en viktig roll inom cellsignalering och cytoskelettreglering. De två huvudsakliga isoformerna av ROCK är ROCK1 och ROCK2, och de är involverade i en rad cellulära processer som migration, adhesion, kontraktion och apoptos. ROCK reglerar dessa processer genom att fosforylera flera substrat, inklusive myosinlightchainkinas, LIM-kinas och MLCofilin, vilket leder till aktivering av aktin-myosin-drivna kontraktioner och förändringar i aktincytoskelettet. ROCK har också visat sig vara en viktig molekyl i flera patologiska tillstånd, såsom cancer, kardiovaskulära sjukdomar och neurologiska störningar.
En proteinisoform är en variant av ett protein som uppstår genom differentierad exonskaping, alternativ splicing av RNA eller post-translationell modifikation av aminosyrakedjan. Dessa variationer kan resultera i skilda funktioner, aktiviteter och subcellulära lokaliseringsmönster hos proteinet. Proteinisoformer bidrar till den biologiska mångfalden och komplexiteten i levande organismer.
Adenosin-5´-(trivätedifosfat). En adeninnukleotid innehållande två fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel vid 5´-positionen.
Stora, flerkärniga enkelceller, cylindriska eller prismatiska till formen, som bildar skelettmuskulaturens grundläggande enhet. De består av myofibriler, inneslutna i och förenade med sarkolemmat (muskeltrådens hölje). De uppkommer genom sammansmältning av skelettmyoblaster till ett syncytium och efterföljande differentiering.
Ett värmestabilt aktivatorprotein med låg molekylvikt i ffa hjärna och hjärta. Genom kalciumjonbindning kan proteinet kopplas till cykliska nukleotidfosfodiesteraser och adenylcyklas och således utöva sin verkan. Därmed modulerar proteinet nivåerna av cykliskt AMP och cykliskt GMP.
Det nätverk av trådar, kanaler och bryggor som ger cytoplasman form, stadga och organisation.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Ett fylum i riket Metazoa. Mollusker har mjuka, osegmenterade kroppar, med ett främre huvud, en massa av inre organ på ryggsidan och en fot på undersidan. De flesta har ett skyddande kalkskal. Fylet omfattar klasserna Gastropoda, Bivalvia, Cephalopoda, Aplacophora, Scaphopoda, Polyplacophora och Monoplacophora.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Muskelproteiner är proteiner som utgör strukturella komponenter och funktionella molekyler inom muskler. De är involverade i diverse processer såsom muskelkontraktion, regeneration och homeostas. Exempel på muskelproteiner inkluderar aktin, myosin, titin och troponin.
Ett släkte amöboida protozoer. Till kännetecknen hör en vesikulär kärna och flera pseudopodier, av vilka en är dominerande vid varje given tidpunkt. Förökning sker asexuellt genom delning.
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
I en enkel mening kan sarkomere definieras som den grundläggande, repetitiva strukturella enheten i strikt muskulatur, som innehåller aktin- och myosinfilament som är involverade i muskelkontraktion. Det består av ett antal proteiner, inklusive titin, nebulin och alpha-aktinin, som tillsammans bildar en funktionell enhet som är ansvarig för muskelfibrernas kontraktila förmåga.
Proteiner med förmåga att binda Kalmodulin. De finns i många vävnader och uppvisar en rad olika funktioner, inklusive F-aktinkorskoppling och blockering av cykliska nukleotidfosfodiesteraser, kalcium- och magnesium-ATPaser.
En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
En amöbaart som lever fritt i jorden och inte har något flagellatstadium. Organismerna är humanpatogener som ger ett flertal infektioner och har påvisats i ögon, skelett, hjärna och luftvägar.
Ett peptidfragment är en kort sekvens av aminosyror som har beeneds klippt isär från ett större peptid eller protein.
Hjärtats muskelvävnad. Den består av strimmiga, icke viljestyrda muskelceller, sammankopplade till att bilda den sammandragande pump som genererar blodflödet.
Myosin type IV, also known as myosin-IV or Myo4, is a type of molecular motor protein found in cells that plays a role in intracellular transport and organelle positioning. It is a member of the myosin superfamily, which includes a variety of motor proteins involved in different cellular functions.
Förmaksmyosiner är proteiner som är involverade i kontraktionen och relaxationen av hjärtmuskeln i vänster förmak, en av de fyra kammarna i hjärtat. Dessa proteiner spelar en viktig roll i regleringen av hjärtats pumpfunktion och hjärtrytmen.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Protoplasmans rörelse inuti en cell. Strömningsrörelsen tjänar som transportsystem för förflyttning av essentiella produkter inom cellen. I encelliga organismer, som t ex amöbor, är strömningen nödvändig för hela cellens rörelseförmåga.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Skelettmuskeltrådar kännetecknade av sitt uttryck av isoformer av tunga kedjor av typ I-myosin som har låg ATPas-aktivitet och påverkar flera andra funktioner, så som sammandragningshastighet, styrkeeffekt och spänninigsåteruppbyggnad.
En utvecklingsprocess som leder till bildandet av det mogna muskelsystemet, och i vilken ingår differentiering av de olika typerna av muskelcellförstadier, myoblastvandring, aktivering av muskelbildningen och muskelförankring.
Azepiner är en grupp av psykoaktiva substanser som innehåller en azepinring, vilket är en sex-ledad heterocyclisk aromatisk komponent som inkluderar en kväveatom. Azepiner är kemiskt relaterade till benzodiazepiner och har sedvanligen använts som strukturell grund för att utveckla läkemedel med beredskap mot ångest, sömnstörningar, muskelspasmer och epilepsi. Emellertid har användningen av azepiner minskat på grund av säkerhetsproblem och biverkningar jämfört med benzodiazepiner.
Skelettmuskeltrådar som kännetecknas av sitt uttryck av isoformer av tunga kedjor av typ II myosin med stark ATPas-verkan och som påverkar ett flertal andra funktioner, som t ex sammandragningshastighet, styrkeeffekt och spänninigsåteruppbyggnad.
Fibertrådar som främst består av aktin och som finns i cytoplasman i nästan alla celler. De är ofta associerade med mikrotubuli (mikrorör) och spelar möjligen en roll i cellskelettfunktionen och/eller för rörelse hos cellen eller dess organeller.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.
Muskelsammandragningar kännetecknade av ökad spänning utan ändrad muskellängd.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Mikroskopering av prov färgade med fluorescent färgämne (vanligen fluoresceinisotiocyanat) eller av naturligt fluorescerande material, vilka avger ljus vid belysning med UV- eller blått ljus. Vid immunfluorescensmikroskopi utnyttjas antikroppar märkta med fluorescent färg.
I medicinsk kontext, er Pectinidae ikke en velkjent term. Pectinidae er egentlig en familie av marins dyr kalt muslinger, som inkluderer arter som abalone og skallmuslinger. Disse dyr har ingen direkte med medicin å gjøre, og termen vil ikke være relevant i en medisinsk sammenheng.
Connexin är ett protein som förekommer hos djur och spelar en viktig roll för cellernas kommunikation med varandra. Connexiner bildar kanaler, så kallade gap junctions, mellan celler genom cellmembranen. Genom dessa kanaler kan små molekyler som joner, aminosyror och signalsubstanser passera mellan cellerna. På detta sätt kan celler koordinera sin funktion och samverka i olika fysiologiska processer, såsom hjärtats kontraktion, nervimpulser och embryonal utveckling. Connexiner kan variera mellan olika celltyper och ha olika funktioner beroende på vilken typ av gap junction de bildar.
Troponin är ett protein som förekommer i muskelceller, inklusive hjärtmuskulaturen. Det finns tre typer av troponiner: Troponin C, Troponin T och Troponin I. Nivåerna av Troponin T och I i blodet kan användas som markörer för skada på hjärtmuskeln, till exempel vid hjärtinfarkt.
Faloidin är ett giftigt protein som kan hittas i flugsvampar (Amanita phalloides) och andra arter inom släktet Amanita. Det består av åtta peptidkedjor som binds samman av svavelatomer och är känt för sin förmåga att inhibera aktinpolymerisationen i eukaryota celler, vilket kan leda till celldöd. Faloidin används ofta inom forskning som ett fluorescerande markör vid undersökningar av cytoskelettet och cellulär transport.
Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.
"Ländmuskler, även kallade ischiocrurala muskler, är en grupp av tre skelettmuskler lokaliserade bakom knäet - semimembranosus, semitendinosus och biceps femoris. Dessa muskler bidrar till extension i höftleden, flexion i knäleden samt rotation av lårsbenet."
Ett vitt salt som används som elektrolytbildare, för behandling av hypokalemi, i bufferlösningar, i gödningsmedel och i sprängmedel.
En grupp enzymer som avskiljer serin- eller treoninbundna fosfatgrupper från ett stort antal fosfoproteiner. Till gruppen hör även ett antal enzymer som fosforylerats genom verkan av ett kinas. EC 3.1.3.16.
2,3-butandion. En gul eller gulgrön vätska med smör- eller kolaarom, som bildas bl a vid öljäsning. Syntetiskt framställt diacetyl används som smörarom i livsmedel.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Benämning på det biologiska förlopp som leder till delning av cytoplasman i en cell.