Neurulation
Neurulation är en process under embryonal utveckling som leder till bildandet av den neurala tuben, vilken är ett tidigt stadium av ryggradscordens (centrala nervsystemets) formation. Den neurala tuben kommer sedan att differenciera sig och bli hjärnan och ryggmärgen. Processen involverar sammanfogning av ektoderma och mesoderma för att bilda neurallkanalen, som sedan stängs till och blir den neurala tuben. Neurulation sker på två olika sätt beroende på utvecklingsstadiet: primär neurulation och sekundär neurulation.
Neuralrörsdefekter
Neuralrörsdefekter är en samlingsbeteckning för en grupp med födelsedefekter som beror på oregelbunden utveckling av neuralröret under fostertiden, vilket kan resultera i skador på ryggraden och centrala nervsystemet. Exempel på neuralrörsdefekter är spina bifida och anencefali.
Nervsystemet
"Nervsystemet är det komplexa nätverket av nervceller och signalvägar som styr, koordinerar och kontrollerar kroppens funktioner, såsom känsel, rörelse, tankeprocesser, minne, emotioner och homeostas. Det består av centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) som bearbetar informationen och perifera nervsystemet (nervtrådar och ganglier) som förmedlar informationen mellan centrala nervsystemet och resten av kroppen."
Neuralrör
En neuralrör är en tunna, tubulär struktur som skyddar och guider nervfibrer (axoner) i det centrala nervsystemet hos ryggradsdjur, inklusive människan. Neuralrör bildas under embryonal utveckling och är en viktig komponent i hjärnan och ryggmärgen.
Embryosäck
Embryo, icke-däggdjur
Embryon hos andra djurarter än däggdjur. För kycklingar används den specifika termen kycklingembryo.
Neurallist
Morfogenes
Reglering av genuttryck, utveckling
Centrala nervsystemet
Notokord
Xenopusproteiner
Xenopus proteins refer to the proteins expressed in or isolated from the species Xenopus, which are commonly used as model organisms in biological and biomedical research. The most frequently utilized species are Xenopus laevis and Xenopus tropicalis, both of which are African clawed frogs. These proteins play crucial roles in various cellular processes and functions, making them valuable for studying developmental biology, genetics, toxicology, and disease mechanisms.
Kycklingembryo
En medicinsk definition av "kycklingembryo" är ett befruktat hönsägg som har börjat utvecklas, vanligtvis efter 5-6 dagar, då den primitiva hjärtaktiviteten kan ses. Detta stadium kallas också för gastrula-stadiet. Kycklingembryot fortsätter att utvecklas och blir allt mer differentierat över tiden, med bildning av olika organ och system.
Ambystoma mexicanum
In situ-hybridisering
Gastrulation
Gastrulation är en tidig utvecklingsprocess hos djur, inklusive ryggradslösa djur och ryggradsdjur, under vilken den tresidiga blastulaen omformas till en gastrula med tre germinativa lager: ektoderm, mesoderm och endoderm. Denna process etablerar grundplanen för den äldre embryots kroppslayers och organformation.
Neuroepitelceller
Neuroepithelial cells are stem cells that differentiate into various cell types of the central nervous system, including neurons and glial cells. They form a continuous layer, called the neuroepithelium, along the developing neural tube during embryonic development. This layer gives rise to the brain and spinal cord tissue. Neuroepithelial cells are essential for the formation of the nervous system and continue to play a role in adult neurogenesis in specific areas of the brain.
Xenopus laevis
*Xenopus laevis* är ett grodartat vattenlevande laboratoriedjur, ursprungligen från Afrika, som används inom biomedicinsk forskning på grund av sin tolerans mot labormiljö och snabba reproduktion. Det är känt för sina läppknölar och används ofta i utvecklingsbiologi för att studera embryonal utveckling, genetik och toxikologi.
Ryggsträngdjur
Mesoderm
Xenopus
Xenopus är ett släkte av stjärtgroddjur som tillhör familjen pipagrodor. Oftast refererar termen "Xenopus" till den välkända art som kallas Xenopus laevis, eller afrikansk klumpfotgrodan, som används flitigt inom biomedicinsk forskning på grund av dess lätthanterlighet och robusta hälsa. Dessa grodor är ursprungligen från Afrika och kännetecknas av sina kraftiga, simhjulsliknande bakben och sin förmåga att producera ett stort antal ägg i en enda omgång.
Kroppsutformning
Kroppsformen som den kommer till uttryck genom den genetiska kontrollen. Kluster av homeotiska gener kontrollerar kroppsdispositionens och kroppsdelarnas morfologi. Olika kroppsmönster kan uppstå till följd av förändringar i genantal, genreglering eller genfunktion. Ett begrepp inom evolutionsgenetik. (Se Nature 376(1995):nr 6540:479-485)
Embryo, däggdjur
Neuralplatta
Den neurala plattan är ett embryologiskt lager av cellsamlingar som under utvecklingen ger upphov till nervsystemet hos djur, inklusive människan. Det består initialt av två neurallammelser som omger en hollow tubformad neuraal platta. Senare blir den neurala plattan en solid struktur genom sammanväxning av de två lamellerna och bildar därmed det tidiga nervröret, vilket senare utvecklas till hjärnan och ryggmärgen.
Sebrafisk
Embryonal induktion
Ambystoma
Ett släkte av familjen Ambystomatidae (mullvadssalamandrar). De mest kända arterna av detta släkte är Ambystoma mexicanum och A. tigrinum.
Sebrafiskproteiner
"Sebrafiskproteiner" refererar till proteiner som härstammar från zebrafisken (Danio rerio), ett vanligt modellorganism inom biomedicinsk forskning på grund av sin enkla och snabba reproduktion, genomskinliga embryon och genetiska gemensamheter med människan. Dessa proteiner kan vara involverade i en rad olika cellulära processer och funktioner, inklusive utveckling, differentiering, homeostas och sjukdomsprocesser. Genom att studera Sebrafiskproteiner kan forskare få insikter om motsvarande proteiner hos människan och deras roll i fysiologiska och patofysiologiska processer, vilket kan bidra till utvecklingen av nya terapeutiska strategier.
Embryo- och fosterutveckling
Svepelektronmikroskopi
Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.
Coturnix
Ett släkte fåglar av familjen Phasianidae (fälthöns), omfattande bl a den vanliga vakteln (Coturnix coturnix).
Spinal dysrrafi
Spinal dysraphism är en samlad benämning på en grupp med congenitala missbildningar orsakade av oregelbunden neurologisk utveckling under fostertiden, vilket leder till att ryggraden och ryggmärgen inte formas korrekt. Detta kan resultera i strukturella defekter i ryggkotorna, missbildningar av ryggmärgens hinna och uttrångsning eller exponering av ryggmärgen eller dess nerver. Spinal dysraphism kan vara associerad med neurologiska symptom som muskelsvaghet, känselbortfall, smärta, inkontinens och i vissa fall med anatomiska avvikelse som exempelvis en hudknöl eller ett fettpåse på ryggen. De två vanligaste formerna är spina bifida occulta och myelomeningocele.
Ruthjärna
Fosterskadande medel
Toxikogenetik
Toxikogenetik är ett forskningsområde som undersöker hur genetiska variationer hos individen kan påverka svar och förändringar i kroppen vid exponering för skadliga ämnen, såsom toxiner och miljögifter. Det kombinerar principer från toxicologi och genetik för att förstå de molekylära mekanismerna bakom hur dessa skadliga ämnen påverkar oss på ett individuellt plan, inklusive risker för sjukdomar och andra hälsoproblem.
Cellpolaritet
Ryggmärgsbråck
Medfött, eller sällan förvärvat, bråck på hjärnhinne- och ryggmärgsvävnad pga benvävnadsmissbildning i kotpelaren. Allra oftast förekommer felet i lumbosakralområdet. Kliniska kännetecken är paraplegi, känselbortfall i nedre delen av kroppen och inkontinens. Tillståndet kan vara förknippat med Arnold-Chiaris missbildning och vattenskalle.
Urochordata
Urochordata, även känt som Tunicata, är ett filum inom djurriket som består av marina, säckformade eller trattformade organismer, oftast mindre än 10 cm långa. De har en simhud och lever antingen som fritt levande djur eller fästa vid hårdsubstrat. Urochordater har ett yttre skal av cellulosa som kallas tunicin, vilket är unikt för detta filum. De har även en säckformad notochord (en stivstruktur) under embryonal utveckling, men den försvinner hos de vuxna djuren. Urochordater anses vara relaterade till ryggsträngsdjuren och kallas ibland för "halvkvalster". Exempel på arter inom detta filum är klumpsäckar (Ascidiacea), salper (Thaliacea) och lansettfiskar (Larvacea).
Svans
I medicinsk kontext, refererar "svans" vanligtvis till coccyx, även känd som lilltå eller stjärtbenet. Detta är den nedre, triangulära delen av ryggraden som består av en till fem sammanvuxna ryggkotor och hittas hos de flesta däggdjur, inklusive människan. Även om svansen hos många djur har en funktionell roll i balans och rörelse, är coccyx hos människor oftast stillasittande och utgör endast ett mindre antal muskler och ligament. I vissa fall kan coccyx skada eller dislokera, vilket kan orsaka smärta eller obekvämlighet.
Nuclear Receptor Subfamily 6, Group A, Member 1
Nuclear Receptor Subfamily 6, Group A, Member 1 (NR6A1) is a gene that encodes for the steroidogenic factor-1 (SF-1) protein, which is a transcription factor involved in the development and function of the reproductive and endocrine systems. SF-1 plays crucial roles in the early stages of sexual differentiation, gonadal development, and the regulation of genes that are important for steroid hormone production. Defects in this gene have been associated with disorders of sex development, adrenal insufficiency, and primary ovarian insufficiency.
Odlingsmetoder
Metoder för bevarande eller odling av biologiskt material under kontrollerade förhållanden i laboratorium. Hit hör odling av celler, vävnader, organ eller embryon in vitro. Såväl djur- som växtvävnader kan odlas på ett flertal sätt. Kulturerna kan härröra från normal eller onormal vävnad, och utgöras av en enda celltyp eller en blandning av celltyper.
Huvud
Den anatomiska regionen som inkluderar ansiktet, hjässan, ögonen, öronen och nacken, samt den del av nervsystemet som kontrollerar vårt sinnes- och kroppsliga funktioner, kraniet som skyddar det mjuka hjärnan och de muskler och band som stödjer och möjliggör rörelse för huvudet.
Vaktel
I medicinsk kontext, betyder "vaktel" ofta en typ av komplikation som kan uppstå efter en operation, känd som "vaktelemboli". Detta inträffar när ett blodpropp bildas i en ven i benet eller låret, lossnar och transporteras via blodomloppet till lungorna, vilket kan orsaka andningssvårigheter och andra symtom. Ordet "vaktel" används här för att beskriva den rörliga, hoppande rörelsen som en blodpropp kan ha när den färdas genom blodkärlen.
Fågelproteiner
Alfa6-integrin
En alfa-integrinunderenhet som primärt ingår förening med beta1-integrin eller beta4-integrin och bildar lamininbindande heterodimerer. Alfa6-integrin har två isoformer, splitsade på olika sätt, alfa6A-integrin och alfa6B-integrin, vilka varierar i sina cytoplasmadomäner och regleras på ett vävnadsspecifikt sätt och efter utvecklingsstadium.
Fosterproteiner
Fosterproteiner är en typ av protein som produceras i kroppen under graviditet, och som har en viktig roll för fostrets tillväxt och utveckling. De flesta fosterproteiner produceras huvudsakligen av moderkakan (placentan) och transporteras över moderkakans blodkärl till fostret. Ett exempel på ett fosterprotein är humant choriongonadotropin (hCG), som mäter upp i blodet under graviditet och används som markör för graviditetstester.
Somiter
Somiter är segmentlika strukturer som bildas tidigt under embryonal utvecklingen hos däggdjur och fåglar, och de ger upphov till ryggmärgens, muskelsystemets och skelettsystemets ryggradsdelar. Varje somit differencieras till specifika segment av ryggmärgen och ryggraden, samt de muskler och kotor som är kopplade till dem.
Embryoodlingsmetoder
Teknik för bevarande och odling av däggdjursembryon in vitro. Den ger möjlighet till att övervaka embryoutveckling, ämnesomsättning och känslighet för teratogena ämnen.
Homeodomänproteiner
Proteiner som kodas av homeoboxgener och som uppvisar strukturella likheter med vissa prokaryota och eukaryota DNA-bindande proteiner. Homeodomänproteiner medverkar i regleringen av genuttryck i samband med morfogenes och utveckling.
Glykosider
Varje förening innehållande ett socker, i vilket den hydroxylgrupp som är kopplad till det första kolet ersatts med en alkohol-, fenol- eller annan grupp. De benämns utifrån det socker de innehåller, som t ex glukosid (glukos), pentosid (pentos), fruktosid (fruktos) osv. Vid hydrolys bildas en sockerdel och en icke-sockerdel (aglykon).
Epitel
Mitthjärna
Den mittersta av de tre primitiva hjärnblåsorna i den embyonala hjärnan. Den utvecklas utan vidare delning till en kort, sammandragen del som förbinder pons (hjärnbryggan) med diencefalon (mellanhjärnan). Mitthjärnan består av två huvuddelar, den bakre tectum mesencephali och tegmentum mesencephali, den främre delen, som innehåller delar av hörsel-, syn- och andra sensorimotoriska system.
Skalle
I medicinsk kontext, refererar "skalle" vanligtvis till den hårda strukturen som omsluter och skyddar hjärnan och ögonen. Den består av flera skilda delar: kraniets benvävnad, hårda hjärnhinnan (dura mater) och hjärnbarken. Skallbenen är sammanbundna med varandra och med resten av kroppen via ledgångar som tillåter rörelse och tillväxt.
Epidermis
Det yttre, kärlfria hudskiktet. Underifrån och uppåt består det av fem epitellager: 1) bottenlagret (stratum basale epidermidis); 2) taggcellslagret (stratum spinosum epidermidis); 3) korncellslagret (stratum granulosum epidermidis); 4) blankskiktet (stratum lucidum epidermidis) och 5) hornlagret (stratum corneum epidermidis). Sy. epiderm; epidermis.