Orosomucoid, även känt som α-1-glykoprotein, är ett plasmaprotein med en molekylvikt på ungefär 41 000 Dalton. Det uttrycks huvudsakligen i levern och har en antiinflammatorisk effekt genom att hämma neutrofila myeloperoxidaserivat och proteas. Orosomucoid är också känt för sin förmåga att motstå proteolytisk nedbrytning, vilket gör det användbart som en markör för akut-fasreaktioner i kroppen.
Plasmaglykoproteiner som bildar ett stabilt komplex med hemoglobin för återcirkulation av hemjärn. Hos människa kodas de av en gen på den korta armen av kromosom 16.
Serumglobuliner med hög molekylvikt.
De serumglobuliner som har den snabbaste elektroforesrörelsen. De uppdelas ytterligare i snabba alfa(1)- och mindre snabba alfa(2)globuliner.
Neuraminsyra, även känd som sialinsyra, är en karbohydratmolekyl som är vanligt förekommande i djurs livsprocesser och utgör en viktig komponent i cellmembranen hos levande organismer. Neuraminsyror är särskilt rikliga i nerv- och immunsystemet, där de fungerar som strukturella byggstenar och bidrar till cellytors stabilitet och signalering. Dessutom har neuraminsyror visat sig ha en viktig roll i cellernas bindning till varandra och i många biologiska processer, inklusive cellkommunikation, immunförsvar och embryonal utveckling.
Benämning på proteiner med rund form.
Nefelometri och turbidimetri är two laboratoriemetoder som mäter ljusstyrka eller ljusbrytning för att bestämma koncentrationen av particelsystem, såsom proteiner eller cellfritt DNA, i en vätska.
Ett toxiskt färgmedel, kemiskt besläktat med trinitrofenol (pikrinsyra), som används i biokemiska studier av oxidationsprocesser, där det kopplar bort oxidativ fosforylering. Det används även som meta bolismstimulant.
Vattenlösliga proteiner som finns i äggvita, blod, lymfa och andra vävnader och vätskor. Vid upphettning koagulerar de.
Ett i blodplasman förekommande kopparhaltigt alfaglobulin.
I en enkel mening kan 'nefros' definieras som nedsatt njurfunktion eller skada på njurarna. Ordet kommer från grekiskan och betyder "njure". Nefros är inte ett sjukdomstillstånd i sig, utan snarare en beskrivning av ett tillstånd där njurarnas funktion är nedsatt eller skadad. Det kan orsakas av en rad olika sjukdomar och tillstånd, till exempel diabetes, högt blodtryck, autoimmuna sjukdomar och vissa giftiga substanser. Symptomen på nefros kan variera beroende på orsaken, men kan inkludera ödem (svullnad), protein i urinen, blod i urinen och nedsatt njurfunktion.
Endogena glykoproteiner från vilka sialinsyra avlägsnats genom sialidasverkan. De binder hårt till sin cellytereceptor på hepatocyternas plasmamembran. Efter invaginering via endocytos överlämnas de t ill lysosomerna för nedbrytning. Receptorförmedlad undanröjning av asialoglykoproteiner är alltså ett viktigt led i omsättningen av plasmaglykoproteiner, som finns i förhöjda halter i serum hos person er med levercirros eller hepatit.
Puromycinaminonukleosid (PAN) är ett toxin som hämmar proteintransleringen, och det hittas naturligt i vissa aktinobakterier. Det är en modifierad variant av aminoglykosiden puromycin, där en ribos eller deoxiribos substituerats för den vanliga sockergruppen. PAN hämmar proteinsyntesen genom att integreras i den växande peptidkedjan under transleringen, vilket orsakar prematur avslutning och därmed inaktivering av ribosomen.
De hundratals olika proteiner som finns i blodplasma, som t ex serumalbumin, transferrin, haptoglobiner, fibrinogen, koagulations- och komplementfaktorer, immunglobuliner, enzymhämmare och många fler.
Alfa 1-antitrypsin (AAT) är ett protein som produceras i levern och har till uppgift att skydda lungorna från inflammation och skada. Det gör detta genom att neutralisera en grupp enzymer, inklusive neutrofil elastas, som kan orsaka skada på lungvävnaden vid överdriven aktivering under inflammatoriska tillstånd. AAT är också känt som serumproteinaseinhibitor och ingår i akutfasresponsen. Genetisk mutation eller nedsatt produktion av AAT kan leda till en sjukdomsbild som kallas Alfa 1-antitrypsinbrist, vilket ökar risken för lungsjukdomar såsom kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och emfysem.
Den medicinska definitionen av 'navelsträng' är den struktur som förbinder moderkakan med barnets buk under graviditeten och transporterar näring, syre och avfall till respektive områden.
Medel som binder till, men inte aktiverar, histaminreceptorer och därmed blockerar verkan av histamin eller histaminstimulerare. Klassiska antihistaminer blockerare endast histamin H1-receptorer.
Proteiner som utsöndras i större eller mindre mängd i blodet av hepatocyter i samband med skada, inflammation eller sjukdom. Dessa proteiner tjänar som hämmare eller mediatorer av inflammatoriska förl opp. Vissa akutfasproteiner har använts för diagnostiska ändamål.
Ett plasmaprotein som cirkulerar i förhöjda koncentrationer vid inflammation och efter uppkomst av vävnadsskada.
Konjugerade protein-kolväteföreningar, omfattande bl a muciner, mukoida och amyloida glykoproteiner.
Vätskeutgjutning i lungsäcken, även känd som pleuravällning eller pleuraflüssighet, är en patologisk tillstånd där ödematiskt vätska accumulerar mellan de två lager av pleura, det yttre och det inre lungmembranet, orsakad av olika sjukdomsförlopp som hjärtsvikt, leverinsufficiens, pneumoni eller cancer, vilket kan komprimerar lungorna och leda till andningssvårigheter.
Den största klassen organiska föreningar, bestående av aldehyd- eller ketonderivat av polyhydriska alkoholer, särskilt pentahydriska och hexahydriska, så benämnda därför att vätet och syret förekommer i sådana proportioner att de bildar vatten, Cn(H2O)n. De viktigaste omfattas av små sockerarter (enkla monosackarider) såväl som stora stärkelsearter, glykogener, cellulosa- och gummiarter. Födoämnesrelaterade kolhydrater hänförs till "kolhydrater i kosten".
Serös vätska som ansamlas i peritonealhålan (bukhinnehålan) vid ascites.
En teknik som bygger på diffusion av antigen eller antikroppar genom ett halvfast medium, vanligen agar eller agarosgel, med en precipitinreaktion som resultat.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
"Hälsoinformation refererar till vetenskapligt underbyggda och opartiska kunskaper om hälsan, sjukdomar, preventiv åtgärder, behandlingsalternativ och livsstilsval som delas ut till allmänheten för att stödja individers möjlighet att ta informerade beslut om sin egen hälsa."
Social media kan definieras som internetbaserade tekniker och tjänster som möjliggör för användare att dela innehåll, kommunicera och etablera samhällsrelationer online. Det innefattar plattformar som sociala nätverk (t.ex. Facebook, LinkedIn), bloggar (t.ex. WordPress), mikrobloggar (t.ex. Twitter), bild- och videoservice (t.ex. Instagram, YouTube) samt recensionsplatser (t.ex. Yelp). Sociala medier används ofta för personliga, sociala och kommersiella syften.
"Meningsskiljaktigheter och tvister inom medicinen refererar till oenigheter eller konflikter som uppstår när två eller fler parter har skilda åsikter, tolkningar eller förståelser av en viss medicinsk fråga, diagnos, behandling, forskningsmetod eller etisk dilemma."
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.