'Oviposition' är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där ett djur, oftast en kloakdjursart eller en insekt, lägger ägg. Detta sker vanligtvis genom att äggen passerar genom en speciell struktur som kallas för klöaken och placeras sedan i en lämplig miljö där de kan utvecklas till fullt utvecklade ungar. Oviposition är ett centralt begrepp inom reproduktionsbiologin hos djur som lägger ägg istället för att föda levande ungar, och det studeras ingående av forskare inom områdena zoologi, etologi och reproduktion.

Flygande, stickande insekter av familjen Vespidae (superfamiljen Vespoidea), omfattande såväl sociala (samhällsbildande) som solitära arter.

Artrik ordning (Lepidoptera) av insekter med utbredning över hela världen. De har två par stora och breda flygvingar, ofta med färggranna mönster.

Ett släkte myggor (Culicidae) i tropiska och subtropiska områden. Gula febern och dengue hör till de sjukdomar som kan överföras av arter tillhörande detta släkte.

En omfattande ordning (halvvingar; skinnbaggar) av insekter med stickande eller sugande mundelar. Den utgörs av fem underordningar: Heteroptera, Homoptera, Auchenorrhyncha, Sternorrhyncha och Coleorrhyncha. De två förstnämnda räknas ibland som egna ordningar.

'Oviparitet' är ett begrepp inom biologi och zoologi som refererar till fortplantningsmetoden hos djur där äggen (ovula) befruktas utanför moderns kropp och sedan läggs och utvecklas externt. Detta är vanligt förekommande hos reptiler, fåglar och insekter. I en enda mening kan man definiera oviparitet som:

En underordning till Hemiptera, äkta skalbaggar (halvvingar), vars kännetecken är två par vingar. Hit hör de medicinskt viktiga Cimicidae (vägglöss) och Reduviidae (rovskinnbaggar).

En talrik ordning av högt specialiserade insekter, omfattande bl a bin, getingar och myror.

I en enskild medicinsk betydelse refererar 'ovum' till den hälften av den befruktade äggcellen hos däggdjur, inklusive människan, som bidrar med sinoploiden (den kvinnliga arvsanlaget) under befruktningen. Ovum är också känt som en äggcell eller en primär oocyte och är den mogna, icke befruktade cellen som produceras i äggstockarna under den kvinnliga reproduktionscykeln. När ett spermatozoon (spermie) penetrerar och befruktar ovumet bildas en zygot, vilket är den första cellen i en embryo.

Ett myggsläkte tillhörande Culicidae som är vanligt förekommande i tropiska områden. Arter av detta släkte fungerar som vektorer för St. Louisencefalit och många andra sjukdomar hos människor och djur.

Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.

Skalbaggar (Coleoptera) är den mest omfattande ordningen av insekter. Mer än 300 000 arter är kända. De kännetecknas av ett hårt hudskelett, med hårda täckvingar som skydd för flygvingarna.

Samverkan mellan två organismer, av vilka den ena lever på den andras bekostnad.

Insekter av underordningen "Heterocera" och ordningen Lepidoptera.

Insekter som överför smittsamma organismer från en värd till en annan eller från en icke-levande reservoar till en levande värd.

I medicinsk kontext refererar 'nymf' till en abnormal, oftast godartad tumör som består av vävnad som liknar äkta embryonal vävnad. Dessa tumörer kan förekomma varstans i kroppen men är vanligast i gynekologisk kontext, där de kan påträffas i livmodern eller äggstockarna hos kvinnor. Nymfer kallas också ofta för teratomer och är oftast harmlösa, men i sällsynta fall kan de bli canceroaserande (maligna).

Arthropod antennae are slender, segmented sensory organs located on the heads of arthropods such as insects, crustaceans, and arachnids. They are primarily used for detecting chemical, tactile, and thermal stimuli in the environment, aiding in behaviors like feeding, mating, and avoiding threats. The structure of antennae varies among different groups of arthropods, but they generally consist of multiple segments that may bear sensory organs such as hair-like structures (setae), taste receptors, or olfactory sensors (e.g., insect antennae have Johnston's organ for detecting sound vibrations). Antennae play a crucial role in the survival and communication of arthropods, contributing to their diverse ecological roles and interactions with their environment.

Rutaceae är en familj av blommiga växter, även känd som citrusväxternas familj, som innehåller cirka 150 släkten och uppemot 2000 arter. Familjen är välkänd för sina aromatiska oljor och har en global distribution, men förekommer främst i subtropiska och tropiska områden. Många av växterna inom Rutaceae producerar citrusfrukter som citroner, apelsiner, grapefrukter och pomeransar, men även andra ekonomiskt viktiga arter ingår, såsom kassia och currylönn.

"Biological pest control is a method of managing or eliminating harmful pests using natural enemies such as predators, parasites, pathogens, and competitors, as opposed to using chemical pesticides."

'Amblycerai' är ett taxonomiskt överordnat begrepp inom entomologin och refererar till en grupp lusflugor (Psocodea: Mallophaga) som parasiterar på fåglar och däggdjur, inklusive människan. Larverna och vuxna individer livnär sig på hudskal, fjädrar eller päls och kan orsaka klåda och irriterande beteende hos värddjuren. Termen 'Amblycerai' används sällan i medicinska sammanhang, men det är viktigt för medicinsk personal att vara medveten om deras existens och möjliga infektionsvägar för att kunna erbjuda korrekt behandling och rådgivning till drabbade individer.

'Plantago' är ett släkte av växter, även kända som fjällsiljor, som innehåller flera medicinskt använda arter, såsom Plantago major (stor fjällsilja) och Plantago lanceolata (spjutkaveldun). Dessa växter har traditionellt använts till behandling av olika hälsoproblem, som hudinflammationer, sår, hosta och diarré. Extrakt från deras blad och frön innehåller mucilager, iridoider, fenoliska verbiter och flavonoider, vilka tros ha anti-inflammatoriska, antibakteriella, antioxidativa och immunmodulerande egenskaper.

Läran om insekter.

Herbivory är en typ av födointag där djur uteslutande äter växtmaterial, till exempel gräs, löv, skott, frukt, frön eller alger. Dessa djur kallas herbivorer och kan vara allt ifrån små insekter till stora däggdjur som kor och elefanter.

Minskning eller reglering av myggförekomst med kemiska, biologiska eller andra medel.

Sexuellt beteende hos djur kan definieras som varje handling eller handlingar som innebär att två individer av samma art deltar i reproduktivt beteende, vilket resulterar i parning och fortplantning. Detta kan omfatta ett antal olika beteenden, inklusive fysiska kontakter som kuddling, flirtande, uppvaktning, stimulans av genitalier och slutligen penetration för att möjliggöra befruktning. Detta beteende kan variera mellan olika djurarter och kan ibland inkludera icke-reproduktiva sexuella aktiviteter som självsamtycke, onani och homosexualitet.

Befolkningstäthet definieras som antalet invånare per ytenhet i ett visst geografiskt område, ofta uttryckt som antalet invånare per kvadratkilometer.

Kemiska ämnen som organismer avger till sin omgivning och som framkallar någon beteendemässig eller fysiologisk reaktion hos organismer av samma art. De kemiska signalerna kan förnimmas som doft eller genom kontakt.

I en enda mening kan 'sensilla' definieras som speciella strukturer hos ryggradslösa djur, främst insekter och andra leddjur, som innehåller nervceller och är involverade i känsel- och receptorfunktioner. Dessa små, upphöjda strukturer på djurens yta är känsliga för olika former av stimuli såsom lukt, smak, temperatur, beröring och vibrationer. Sensillerna hjälper djuren att uppfatta och tolka information från sin omgivning, vilket är viktigt för deras överlevnad och beteende.

Hela förloppet för organismers förökning genom avkomma.

Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.

"En casjuträd är en medicinsk term som refererar till ett trädliknande vävnadsomlagringssystem, bestående av kolsterilt arrangerade celler och kapillärer, som bildas vid kronisk inflammation eller skada i levern."

Proteiner som sticker ut från luktreceptorceller och som specifikt binder doftmolekyler och utlöser svarsreaktioner i nervcellerna. Det stora antalet olika luktreceptorer tycks härröra från ett flertal genfamiljer och underfamiljer snarare än från omordningar i DNA.

Ischnocera är en underordning inom djurgruppen löss (Phthiraptera) som primärt parasiterar på fåglar och däggdjur, inklusive nötkreatur och får. Dessa löss livnär sig främst på hudskivor och hår, men de kan också suga blod från värddjuret. Ischnocera-löss är ofta värdspecifika, vilket betyder att de enbart parasiterar på en viss art eller grupp av arter. De flesta arterna inom denna underordning är små och platta med kraftigt förstorade bakre ben som används för att hålla sig fast vid värddjuret. Ischnocera-löss kan orsaka klåda, irritation och andra hudsymtom hos sina värdar, men de tenderar att vara mindre skadliga än andra lössarter som till exempel Pediculus humanus (människ

En sorts monoterpener, erhållna ur geraniol (som utvinns ur t ex palmarosaolja, citronellaolja eller geraniumolja). De har allmänt cyklopentanopyranstruktur, men i vissa fall kan någon ring vara bruten, som t ex när det gäller sekoiridoid. De skiljer sig från den till namnet liknande gruppen iridaler (triterpener).

Ett växtsläkte inom familjen Moraceae. Hit hör t ex fikonträdet, och saven från dessa träd innehåller fikain.

Avkommans storlek i antal vid en och samma äggläggning eller födsel.

Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.

Insektsbekämpning kan definieras som kontroll och minskning av skadliga insekter och deras populationer med hjälp av biologiska, kemiska eller fysiska metoder, för att skydda människors hälsa, jordbruksproduktion och miljö.

Polydnaviridae är en familj av virus som infekterar parasitoida insekter, främst steklar i överfamiljen Ichneumonoidea. Virusen har en unik dubbelsträngad DNA-genom och lever i ett symbiotiskt förhållande med sina värdinsekter, där de spelar en viktig roll i deras livscykel. Polydnavirusets genom är inte fullständigt infektiöst och reproducerar sig inte på traditionellt vis som andra DNA-virus. Istället integrerar sig virusgenomet med värdinsektens gener och replikeras under dess utveckling, vilket resulterar i att viruspartiklar insluts i äggen från den parasiterande insekten. När ägget kläcks och larven infekterar en värdorganism sprids viruset och undertrycker värdorganismens immunförsvar, vilket gynnar den parasiterande insekten.

En "hålrot" är inom medicinen ett tillstånd där rotanslutningen i magsäcken eller tjocktarmen saknas, vilket orsakar en hålighet (defekt) i mag-tarmsystemet och kan leda till symptom som illamående, kräkningar och förräntning.

"Rovdjursbeteende" refererar till beteendet hos ett djur som jagar och dödar andra djur för att äta. Detta beteende inkluderar sökandet, identifieringen, jakt, fångst och konsumtion av byten. Rovdjursbeteendet är vanligt förekommande bland vissa djurgrupper, som rovdjur, fåglar, reptiler och fiskar. Det bör noteras att termen "rovdjursbeteende" inte används för att beskriva mänsklig kannibalism eller aggressivt beteende mot artfränder inom samma art.

I medicinsk kontext kan "pupp" referera till en abnormitet i fostretningen, även känd som "persistierande urachus". Detta är en resterande tunnel mellan blåsan och naveln som inte stängts under utvecklingen. Detta kan leda till infektion eller inflammation.

Medel som insekter undviker.

'Oviducts' refererar till de par tunlar som transporterar ägg från äggstockarna till livmodern hos däggdjur, inklusive människor. De är också kända som äggledare eller fertila tubor. Deras funktion är att möta spermier och transportera dem till ägget för befruktning, och sedan transportera det befruktade ägget till livmodern där det kan utvecklas till en embryo.

En stor insektsordning som omfattar fjärilar och malar.

I can't find a medical term called 'Sasa' in a single meaning. It is possible that there is no established medical term with this spelling. If you have any specific context or additional information related to this term, I would be happy to help further.

Ett växtsläkte i familjen Gentianaceae. Växterna innehåller sekoiridoider (en grupp glukosider). I Sverige finns tre arter: baggsöta, klockgentiana och fjällgentiana. Av de torkade rötterna av t ex baggsöta (G. purpurea) framställs gentianarot.

Tetranichydae är ett övergivet taxonomiskt begrepp som användes för att klassificera en familj spindlar, även känd under namnet Tetranychidae. Denna familj innehåller små, ogenerade spindlar, mer specifikt tvåklövervävar, som ofta är skadedjur på växter. De är kända för att orsaka skada genom att suga ut vätskor från växtceller, vilket kan leda till nekros och försvagning av växten. Exempel på släkten inom Tetranichydae är Tetranychus (bland annat gröna tvåklöverväven) och Panonychus (bland annat röd tvåklöverväven).

Substituerade tioglukosider. De finns i produkter av raps (Brassica campestris) och likartade växter. De metaboliseras till en rad toxiska ämnen, som kan orsaka levercellsnekros hos människor och djur.

En familj inom ordningen Diptera som omfattar myggorna. Larverna är vattenlevande, och de vuxna känns igen på sin speciella vingådring och indelningen längs ådrorna, samt sin långa snabel. Många arter är av medicinsk betydelse.

"Pollinering" är ett centralt begrepp inom botaniken och refererar till processen där pollen från den manliga reproduktiva strukturen hos en växt (anther) överförs till den kvinnliga reproduktiva strukturen (stigma) på samma eller en annan växt av samma art, vilket möjliggör befruktning och produktion av frön och frukter. Detta kan ske genom olika mekanismer, inklusive vind, vatten eller djur, beroende på växtart. Många jordbruksgrödor, som till exempel majs och bönor, är självfertila och pollinerar sig själva, medan andra grödor, såsom squash och pomerans, är cross-fertila och beror av pollinering från en annan växt för att producera frön.

En smittsam, häftig, akut febersjukdom som orsakas av fyra antigent närbesläktade, men distinkta serotyper av denguevirus. Den överförs genom bett av infekterade Aedesmyggor, särskilt Aedes aegypti. Klassisk denguefeber är självbegränsande och kännetecknas av feber, muskelsmärta, huvudvärk och utslag. Dengue-blödarfeber är en mer virulent, och separat klinisk, form av denguevirusinfektion.