In enkel mening är oxidativa fosforyleringskopplingsfaktorer (OPCF) proteinkomplex som spelar en central roll i cellandningen, det vill säga den process där celler genererar energi i form av ATP (adenosintrifosfat) genom att oxidera organiska molekyler. OPCF hjälper till att koppla två viktiga processer i cellandningen: elektrontransportkedjan och syntesen av ATP.

"Oxidativ fosforylering är ett metaboliskt process som sker inne i mitokondrierna och inkluderar en serie redoxreaktioner, vilka genererar ATP (adenosintrifosfat) genom att överföra elektroner från NADH och FADH2 till syre, under bildandet av vatten. Detta är den huvudsakliga källan för cellens energiproduktion."

Bildande av ATP i kloroplaster under fotosyntesen. Processen är analog med oxidativ fosforylering.

En protontransportörande ATPas är ett membranprotein som konverterar kemisk energi (i form av ATP) till elektromekanisk potentialenergi genom att pumpa protoner över cellytan, under uppbyggandet av ett pH- och elektrokemiskt gradient. Detta gradient kan sedan användas för olika cellulära processer som syrefrisättning, syrabearbetning och aktiv transport av näringsämnen.

Protontranslokerande ATPaser som ansvarar för adenosintrifosfatsyntesen (ATP-syntesen) i mitokondrierna. De får energi från de respiratoriska kedjereaktioner som producerar höga halter protoner i mellanrummet mellan mitokondriernas membran.

Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.

Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.

"Uncoupling agents" är en term inom farmakologi och biokemi som refererar till substanser som förhindrar effektiv energiproduktion i mitokondrier, de subcellulära organellerna där cellernas energi produceras. Dessa agenter fungerar genom att blockera den oxidativa fosforyleringen, ett process där protoner (H+) pumparas över mitokondriens membran för att skapa ett elektrokemiskt potential som sedan används för att producera ATP (adenosintrifosfat), den primära energibäraren i cellen.

Adenosin-5´-(trivätedifosfat). En adeninnukleotid innehållande två fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel vid 5´-positionen.

Halvautonoma, självförökande organeller som finns i cytoplasman hos alla celler hos nästan alla eukaryoter. Varje mitokondrie omges av ett dubbelt membran. Det inre är kraftigt inbuktat, och dess utskott kallas kristor (cristae). I mitokondrierna sker oxidativa fosforyleringsreaktioner, vilka leder till bildande av ATP. De innehåller bestämda ribosomer, transfer-RNA, aminacyl-tRNA-syntetaser, och förlängnings- och termineringsfaktorer. Mitokondrier är beroende av generne i kärnan i den cell de befinner sig i för många avgörande typer av budbärar-RNA. Mitokondrier antas ha uppstått ur aeroba bakterier som etablerat ett symbiotiskt förhållande med primitiva protoeukaryoter.

'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.