Kväveoxidsyntas: Ett NADPH-beroende enzym som katalyserar omvandlingen av L-arginin och syre till att ge citrullin och kväveoxid. EC 1.14.13.39.Kväveoxidsyntas typ II: En kalciumberoende undertyp av kväveoxidsyntas som möjligen spelar en roll i immunsystemet. Det är ett tillfälligt enzym, som kommer till uttryck genom transkriptiv reglering från olika cytokiner. EC 1.14.13.39.OxiderKväveoxidsyntas type III: En kalciumberoende, grundläggande form av kväveoxidsyntas som främst finns i endotelceller. EC 1.14.13.39.Kväveoxidsyntas typ I: En kalciumberoende, grundläggande form av kväveoxidsyntas som främst finns i nervvävnad. EC 1.14.13.39.Kväveoxider: Oorganiska oxider av kväve.ZinkoxidNG-nitroargininmetylesterNitriterArginin: En essentiell aminosyra som är fysiologiskt aktiv i L-formen. Den har haft diagnostisk användning som indikering på hypofysfunktion.Omega-N-metylargininEnzymhämmareNitraterAminosyraoxidoreduktaser: En klass enzym som katalyserar oxidation-reduktionreaktioner med aminosyror. EC 1.4.-.S-nitroso-N-acetylpenicillaminCykliskt GMP: Cykliskt guanosin-3',5'-(vätefosfat) (guanosin-5'-monofosfat); en guaninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelen i både 3'- och 5'-positionerna. Det är en intracellulär regulatorsubstans med funktion som sekundär budbärare. Halten av ämnet ökar som svar på ett flertal hormoner, bl a acetylkolin, insulin och oxytocin, och det aktiverar specifika proteinkinaser. Syn. cGMP.NitroprussidPenicillaminNitrosföreningarKärlendotel: Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.Magnetit: Järnoxid (Fe3O4) av både tvåvärt och trevärt järn. Magnetit är ett i naturen rikligt förekommande, opakt mineral och viktig järnmalm med kraftig magnetism. Nanopartiklar och mikrosfärer av magnetit har många biomedicinska tillämpningar.Magnesiumoxid: En oorganisk förening (MgO) som förekommer naturligt i form av mineralet periklas. Den reagerar snabbt med vatten och bildar magnesiumhydroxid. Den används som syraneutraliserande och milt laxerande medel och har många icke-medicinska användningsområden.Kärlutvidgning: Den fysiologiska vidgningen av blodkärl genom avslappning av kärlens glatta muskulatur.Molsidomin: En morfolinylsydnoniminetylester med ett kväve istället för ketosyret. Det verkar som en kväveoxidgivare och har använts som kärlvidgande preparat vid angina pectoris.Råttor, Sprague-DawleyGuanylatcyklas: Ett enzym som katalyserar omvandlingen av GTP till 3',5'-cykliskt GMP och pyrofosfat. Det har även verkan på ITP och dGTP (deoxi-GTP). EC 4.6.1.2.Ferriföreningar: Oorganiska eller organiska föreningar med trevärt järn.S-nitrosoglutationKärlvidgande medel: Läkemedel som används för att åstadkomma en utvidgning av blodkärlen.Aluminiumoxid: En oxid av aluminium (Al2O3) som förekommer naturligt i form av bauxit, korund osv. Den används som adsorberande medel, torkmedel, katalysator och i tillverkningen av t ex tandcement.Citrullin: En aminosyra som ingår i ureacykeln. Den har fått sitt namn från Citrullus vulgaris (vattenmelon).Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Råttor, WistarDos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.S-nitrosotiolerTungt vatten: En väteoxidisotop (vattenisotop), bestående av en förening av tungt väte (deuterium) och syre. Det används för olika studier av kemiska reaktioner eller kärnreaktioner, och även av biologiska processer.Biopterin: Ett naturligt ämne som anses fungera som tillväxtfaktor hos vissa insekter.Magnetite NanoparticlesLipopolysackarider: Fettbärande polysackarider som är endotoxiner och viktiga gruppspecifika antigen. De kommer ofta från cellväggen på gramnegativa bakterier och framkallar utsöndring av immunglobuliner. Lipopolysackaridmolekylen består av tre delar: lipid A, kärnpolysackarid och O-specifika kedjor (O-antigen). Lipopolysackarider från Escherichia coli används ofta som polyklonala B-cedllsmitogen i laboratorieimmunologi.NADPH-dehydrogenasEnzyminduktionPeroxinitritIndazoler: Heterocykliska, aromatiska, organiska föreningar med allmän kemisk formel C7H6N2.4-hydroxyaminokinolin-1-oxid: N-hydroxy-4-kinolinamin-1-oxid. En kraftig mutagen och karcinogen. En reduktionsprodukt av 4-nitrokinolin-1-oxid. Den binder till nu kleinsyror och inaktiverar såväl bakterier som bakteriofager.SuperoxiderOxadiazolerUtandningMakrofager: Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.Acetylkolin: En neurotransmittor. Acetylkolin är hos vertebrater den viktigaste signalsubstansen vid den neuromuskulära förbindelsen, de autonoma gangliorna, de parasympatiska effektorkopplingarna, en undergrupp a v de sympatiska effektorkopplingarna och vid många ställen i det centrala nervsystemet. Det tillförs vanligtvis inte som läkemedel, eftersom det snabbt bryts ned av kolinesteraser, men det är användba rt i vissa oftalmologiska tillämpningar.Blodtryck: Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.Renhållare, fria radikalerAndningsprov: Varje prov utfört på utandningsluft.Guanidiner: En familj iminoureaderivat. Modersubstansen har isolerats från svamp, majsgroddar, risskal, musslor, daggmaskar och saft från rovor. Derivaten kan ha antiviral effekt och verkan mot svamp.RNA, budbärarLäkemedelstillförsel genom inandning: Tillförsel av läkemedel via luftvägarna.Oxidation-reduktionSyrgasMöss, inavlade C57BLTidsfaktorerInhalationsanestetika: Gaser eller flyktiga vätskor som framkallar olika grader av bedövning eller narkos, beroende på styrka, cirkulation, andning och neuromuskulära effekter. Inhalationsmedlen har den fördel framför de in travenösa att narkosdjupet snabbt kan ändras genom snabb ändring i koncentrationen av det inhalerade preparatet.Kärlsammandragning: Den fysiologiska minskningen av blodkärls tvärrsnitt genom sammandragning av kärlens glatta muskulatur.Oxidativ stressSignalomvandlingKroppspulsåder: Aorta. Huvudstammen i kroppens artärsystem.TriazenerMuskelavslappning: Den fas i muskelaktiviteten då en muskel återgår i viloläge.Arginas: Ett ureahydrolas som katalyserar hydrolys av arginin och canavanin till L-ornitin och urea. EC 3.5.3.1.Hydraziner: En grupp organiska föreningar som bildas genom utbyte av en eller fler väteatomer i hydrazin mot alkyl- eller arylgrupper.Grafit: Ett mineral som utgör en av de fyra allotropa formerna av kol och en polymorf av diamant. Grafit har hexagonal kristallstruktur och är mycket mjuk, medan diamant har kubisk struktur och är det hårdaste av alla mineral. Glatt muskulatur i kärl: Blodkärlens icke-tvärstrimmiga, icke viljestyrda muskelvävnad.Regionalt blodflödeMöss, knockout: Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.Epoxiföreningar: En grupp polymerer framställda genom polymerisation av någon monomer med oxirangrupp(er).Reaktiva syreradikalerSjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.Reglering av genuttryck, enzymer: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i samband med enzymsyntes.Inhalationsanestesi: Bedövning (narkos) genom inandning av narkosgaser eller ångor.Interferon Type IIBlotting, Western: Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.EndotelcellerDietylaminer: N-etyl-etanaminer. Generell kemisk formel: C4H11N. Dietylamin har obehaglig doft (som av gammal fisk).Tumörnekrosfaktor-alfaHemodynamik: Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.PeroxiddismutasBradykinin: En nonapeptidsignalsubstans som genom enzymverkan bildas från kallidin i blodet, där den verkar utvidgande på kapillärkärl och ökar deras genomtränglighet, med blodtrycksfall som följd. Bradykinin fri släpps också från mastceller vid astmaanfall, från tarmväggarna, som smärtsignal från skadad vävnad, och den kan vara en neurotransmittor.Immunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.CellinjeIndometacin: Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroidtyp (NSAID) som blockerar enzymet cyklooxygenas, som behövs för bildandet av prostaglandiner och andra autakoider. Det hämmar även polymorfa leukocyters motilitet.Reaktiva kväveradikalerKinoxalinerAmidiner: Används som antiseptiska medel.Kärlmotstånd: Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.Bröstaorta: Den del av kroppspulsådern som leder från aortabågen ner till mellangärdet.NitrokinolinerArterioler: Artärernas minsta förgreningar, belägna mellan muskelartärerna och kapillärkärlen.Makrofagaktivering: Den process som ändrar makrofagers morfologi och funktionsverkan så att de blir aktivt fagocytiska. Processen utlöses av lymfokiner, som t ex makrofagaktiveringsfaktor (MAF), makrofagmigreringshämmande faktor (MMIF), immunkomplex, C3b, samt olika peptider, polysackarider och immunologiska adjuvanter.Enzymaktivering: Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.Cykliska kväveoxiderNötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.Cyklooxygenashämmare: Föreningar eller ämnen som reagerar med cyklooxygenas (prostaglandin-endoperoxidsyntas) och därmed hindrar detta från att ingå substrat-enzymkombination med arakidonsyra och bilda eikosanoider, prostaglandiner och tromboxaner.Kaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.Lunga: Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.Interleukin-1: En löslig faktor som produceras av monocyter, makrofager och andra celler, och som aktiverar T-lymfocyter och förstärker deras svar på mitogener eller antigener. IL-1 består av två distinkta former, IL-1 alfa och IL-1 beta, som har samma funktioner, men utgör distinkta proteiner. De biologiska effekterna av IL-1 omfattar förmågan att ersätta makrofagbehovet för aktivering av T-celler. Faktorn skiljer sig från interleukin-2.Cerium: Ett grundämne tillhörande gruppen sällsynta jordartsmetaller. Kemiskt tecken är Ce, atomnummer 58 och atomvikt 140.12. Cerium är en smidbar metall med industriella tillämpningar.Makrofager, peritoneala: Enkärniga fagocyter som härrör från prekursorceller i benmärgen, men som är belägna i bukhinnan.Manganföreningar: Oorganiska föreningar som innehåller mangan som en fast beståndsdel av molekylen.Metallnanopartiklar: Nanopartiklar framställda av metaller som används till biosensorer, optiska instrument och katalysatorer. I biomedicinska tillämpningar ingår ofta ädelmetaller, särskilt guld och silver, i partiklarna.Svin: Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).Isoenzymer: Strukturellt likartade enzymer med samma katalytiska mekanism, men med olika kemiska, fysikaliska eller immunologiska egenskaper.Mikrocirkulation: Blodcirkulationen i cirkulationssystemets mikrokärl.TennföreningarNanopartiklarNitroföreningarGlutation: En tripeptid som spelar många roller i celler. Den konjugerar med läkemedel så att dessa kan göras mer lösliga för utsöndring, verkar som koenzym, deltar i ändringar i proteindisulfidbindningar och reducerar peroxider.Väteperoxid: Ett kraftigt oxiderande medel som används i vattenlösning som mogningsmedel, blekmedel och lokalt/topikalt desinfektionsmedel. Det är förhållandevis instabilt, och lösningar bryts ned med tiden om de inte stabiliseras med acetanilid eller liknande organiska ämnen.Lungcirkulation: Blodets cirkulation genom lungorna.Elektronspinnresonansspektrografi: En teknik som är tillämpbar på en mängd olika ämnen som uppvisar paramagnetism till följd av magnetismen alstrad av opariga elektroner. Erhållna spektra kan användas för påvisande, identifiering, och bestämning av elektronstrukturer, undersökning av molekylers interaktioner, och för mätning av kärnspinn och magnetiska moment. Elektronisk dubbelresonansspektrografi (ENOR) är en variant av tekniken som ger bättre upplösning. Spinnresonansanalys kan göras in vivo, och inkluderar tillämpningar som t ex magnetresonans (MRI). Syn. ESR.Syrebrist: Total brist på syre (anoxi). Används ibland synonymt med hypoxi i meningen bristande försörjning av syre till kroppsvävnaderna.Cyklooxygenas 2Isofluran: Ett stabilt och icke-explosivt narkosmedel med förhållandevis lindriga biverkningar.ProstaglandinendoperoxidsyntaserKinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Kolmonoxid: En giftig, färglös, luktfri och smaklös gas. Den tas upp av hemoglobin, varvid bildas karboxyhemoglobin, som saknar förmåga att binda syre. Den uppkomna syrebristen leder till huvudvärk, yrsel, sjunkande puls och andningsfrekvens, medvetslöshet och död. Syn. koloxid.Variansanalys: En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.TyrosinNjure: Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.Blodfärgämnen: De röda blodkropparnas syretransporterande färgämnen. De finns hos all ryggradsdjur och några ryggradslösa. Globindelens struktur varierar mellan arterna.Dextraner: En grupp glukospolymerer som produceras av vissa bakterier. Dextraner har terapeutisk användning som plasmavolymutökare och som antikoagulanter. De har även utbredd användning i biologiska studier och industriellt.Imidazoler: Föreningar som innehåller 1,3-diazol, en femhörnig aromatisk ring med två kväveatomer med en mellanliggande kolatom. Kemiskt reducerade varianter omfattar imidazoliner och imidazolidiner.Lungartär: Det korta, vida blodkärl som utgår från den högra hjärtkammarens conus arteriosus och leder ej syresatt blod till lungorna.Kromföreningar: Oorganiska kromföreningar med krom som en fast beståndsdel av molekylen.Fenylefrin: En alfaadrenerg agonist (alfastimulerare) som används som pupillvidgande, nässlemhinneavsvällande och hjärtstimulerande medel.Cytokiner: Proteiner utan antikroppsfunktion som utsöndras av inflammatoriska leukocyter och vissa icke-leukocytiska celler och som verkar som intercellulära mediatorer. De skiljer sig från vanliga hormoner genom att de produceras av ett flertal vävnads- eller celltyper snarare än av specialiserade körtlar. Vanligtvis har de lokal parakrin eller autokrin funktion istället för endokrin.Endotelin-1: En peptid med 21 aminosyror som produceras i ett flertal vävnader, inklusive endotelceller, vaskulära muskelceller, nervceller och astrocyter i centrala nervsystemet, och endometrieceller. Den modulerar vasomotorisk spänning, cellproliferation och hormonproduktion.NjurcirkulationSalpetersyraKalcium: Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.Hjärtmuskel: Hjärtats muskelvävnad. Den består av strimmiga, icke viljestyrda muskelceller, sammankopplade till att bilda den sammandragande pump som genererar blodflödet.Kranskärl: Hjärtats vener och artärer.NF-kappa BApoptos: En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.OxidoreduktaserBiologiska faktorerCellöverlevnad: Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.Hundar: Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.ProstaglandinerVasomotoriska systemetNitrerga neuronerFria radikaler: Starkt reaktiva molekyler med en obalanserad elektronparsladdning. Fria radikaler bildas både under normala och patologiska förlopp. De åstadkommer bevisligen eller misstänks ge upphov till vävnadsskada under många olika förhållanden, som t ex vid strålning, exponering för kemiska ämnen, och i åldringsprocessen. Såväl naturligt som farmakologiskt förebyggande av effekterna av fria radikaler är föremål för studier.OxihemoglobinerGTP-cyklohydrolas: GTP-cyklohydrolas I eller pyrofosfatbildande GTP 7,8-8,9-dihydrolas (GTP-cyklohydrolas II). En enzymgrupp som hydrolyserar imidazolringen i GTP, varvid kol-8 frigörs som format. Två C-N-bindningar hydrolyseras, och pentasenheten isomeriseras. Detta är första steget i syntesen av folsyra från GTP. EC 3.5.4.16 (GTP-cyklohydrolas I) och EC 3.5.4.25 (GTP-cyklohydrolas II).NitritreduktaserOmvänt transkriptaspolymeraskedjereaktionInflammation: Ett patologiskt förlopp kännetecknat av vävnadsskada eller vävnadsnedbrytning, orsakat av ett flertal cytologiska och kemiska reaktioner. Vanliga manifestationer är smärta, värmekänsla, rodnad, svullnad och funktionsstörningar.Arsenikföreningar: Oorganiska eller organiska föreningar innehållande arsenik.Tarmkäxartärer: Artärer som utgår ifrån bukpulsådern och fördelar sig till större delen av tarmarna.Pulsådror: Artärer. Blodkärl som leder blod från hjärtat.TioureaPersisterande fetal cirkulationUnderarm: Den nedre delen av armen (antebrachium), mellan armbågen och handleden.VäxtextraktLunghypertoniOxidanterAntiinflammatoriska medel: Preparat som motverkar eller hämmar den inflammatoriska processen.Hem: Det färggivande ämnet i hemoglobin. Det förekommer fritt i kroppsvävnader och som prostetisk grupp i många hemproteiner.Läkemedelsinteraktioner: Ett läkemedels påverkan på ett annat läkemedels verkningsmekanism, metabolism eller toxicitet.HyperemiUppregleringHjärtfrekvens: Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.Hjärna: Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.StyrenerDinoproston: Det vanligaste och biologiskt mest aktiva prostaglandinet hos däggdjur. Det uppvisar de flesta av prostaglandinernas typiska, biologiska verkningsmekanismer och har använts i stor omfattning som oxytociskt medel. Gaser: Materia i ett aggregationstillstånd där molekylerna rör sig fritt och befinner sig på avstånd från varandra. Gaser expanderar så att de fyller det utrymme som finns till förfogande; de sprider sig och blandar sig lätt med andra gaser, och de har fasta förhållanden mellan volym, temperatur och tryck. Vid tillräckligt låga temperaturer eller högt tryck kondenserar gaser till vätskefas.Spin TrappingSteriliseringFosforylering: Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.NervcellerBensoater: Salter och estrar av bensoesyra med antibakteriella och svampdödande egenskaper. De används som konserveringsmedel i farmaceutiska preparat, kosmetika och livsmedel.SvaveloxiderPartikelstorlekPurinonerJärn: Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.SperminGasreningsutrustning: Apparatur för avlägsnande av utsläppta narkosgaser eller andra flyktiga medel, så att operationspersonal får minskad exponering för sådana ämnen, och så att risken för ansamling av explosiva gasblandningar i lokalerna elimineras.Halotan: Ett icke brännbart, halogenerat kolväte som används som narkosmedel med relativt snabb induktion och obetydlig retning. Smärtlindringen kan ibland vara otillräcklig. Ofta ges kväveoxid samtidigt. Eftersom halotan inte ger tillräcklig muskelavslappning, kan annan neuromuskulär blockad vara nödvändig.SyrgasförbrukningGenuttryck: Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.Blodkärl: Alla rörformiga, blodförande kärl, som t ex artärer, vener, kapillärer.NADPH-oxidasHemproteiner: Proteiner som innehåller en prostetisk grupp av järn-porfyrin, eller hem, liknande den hos hemoglobin.TitanXantinoxidasSulfhydrylföreningarLever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.Metyletrar: En grupp föreningar med den generella formeln R-OCH3.Fosfodiesterashämmare: Föreningar som blockerar eller motverkar fosfodiesterasers biosyntes eller verkan.Muskelsammandragning: Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.OrnitinReperfusionsskadaMolekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Cyclic Nucleotide Phosphodiesterases, Type 5