Palliativ vård
"Palliativ vård är en aktiv och omfattande vårdfilosofi som sätter patientens behov, värderingar och preferenser i centrum med fokus på att lindra symtom, förhindra smärta, stödja psykologiskt, socialt och spirituellt samt underlätta kommunikationen och beslutsfattandet för patienter med allvarliga sjukdomar som inte kan botas."
Terminalvård
Terminalvård, även kallat hospicivård, är den omfattande och koordinerade vården som ges till döende individer med oåterkallelig sjukdom, för att lindra deras smärta och lidande, förbättra deras kvalitet på livet och ge stöd till deras anhöriga under den slutliga fasen av livet.
Döende patienter
En döende patient är en person som befinner sig i slutstadiet av en allvarlig sjukdom eller skada, och vars tillstånd förväntas försämras till den grad att livet inte kan fortsätta trots alla aktuella behandlingsmetoder. Detta innebär att patienten kommer att dö inom en relativt kort tidsfrist, ofta i omfattningen av månader, veckor eller dagar. Under denna fas är det vanligt med allvarliga symptom och lidande, vilket gör att vården ofta istället fokuserar på att ge den döende patienten så mycket komfort och kvalitet på livet som möjligt, istället för att behandla sjukdomen i sig.
Hospisvård
Specialiserad vård för patienter i livets slutskede. Vården har en holistisk inriktning, även omfattande juridisk, ekonomisk och andlig rådgivning, samt stöd till anhöriga i sorg. Vården kan vara förlagd till hemmet, sjukhus eller särskild vårdinrättning (hospis).
Attityder till döden
Hospice and Palliative Care Nursing
Hospice and palliative care nursing är en specialistområde inom sjukvården som fokuserar på att förbättra kvaliteten av livet för personer med allvarliga, livshotande eller livslängtligt förlöpande sjukdomar. Det görs genom att hantera symptomen och lidandet effektivt, stödja patientens autonomi, värdighet och komfort, samt ge psykosocial och andlig support till patienten och deras familj. Hospice and palliative care nursing strävar efter att uppnå en helhetlig vårdfilosofi som prioriterar individens behov, önskemål och värderingar, oavsett om det är i en akut, subakut eller långvarig vårdmiljö.
Hospis
Tumörer
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Dödshjälp
Medverkan till en lugn och smärtfri död för en annan människa av medlidande, pga obotlig sjukdom, outhärdligt lidande eller ett ovärdigt slutskede av livet. Syn. eutanasi.
Medicinsk onkologi
En specialitet inom internmedicin med inriktning på tumörsjukdomar och tumörer.
Pain Management
Pain management refers to the medical treatment and management of pain, utilizing a multidisciplinary approach that may include medications, interventional procedures, physical therapy, psychological counseling, and other techniques to alleviate suffering and improve function and quality of life in patients with acute or chronic pain.
Hemsjukvård
Hälso- och sjukvårdstjänster för samordnade vårdinsatser för patienter i hemmet. Vårdgivare kan vara hemsköterskor, hemsjukvårdsorganisationer, sjukhus eller föreningar som anlitar professionell vårdpersonal för vårdtjänster. Hemsjukvård är professionell sjukvård och skall skiljas från hemmavård (anhörigvård), som inte är yrkesmässig.
Andlighet
'Andlighet' är inte en term som vanligtvis används inom medicinen, eftersom det är en begrepp som oftare förknippas med filosofi och religion än med medicinsk vetenskap. Emellertid kan andlighet i vissa kontexter tolkas som en persons subjektiva upplevelse av mening, syfte och sammanhang i livet, inklusive deras förhållande till sig själva, andra och en högre makt eller andlig dimension. Andlighet kan ha betydelse för individens mentala, emotionella och sociala välbefinnande, men det finns inget allmänt accepterat medicinskt definition av detta begrepp.
Vårdlag
"Vårdlag" är ett begrepp inom sjukvården som refererar till den typ och omfattning av vård och behandling som en patient har rätt till baserat på deras medicinska behov, lagstiftning och resurskonsekvens. Det bestämmer vilka tjänster som ska erbjudas och hur mycket av dem som ska finansieras av det offentliga sjukvårdssystemet. Vårdlag kan variera mellan olika regioner och länder, beroende på deras specifika policyer och resurser.
Livskvalitet
Karnofskys skattningskala
En skala för mätning av en persons förmåga att utföra vanliga aktiviteter, utvärdering av en patients framsteg efter behandling, eller bedömning av en patients lämplighet för viss behandling. Skalan används oftast för cancerbehandlingsprognoser, vanligen efter kemoterapi, och bygger på mätningar före och efter behandling. Mätskalan är uppkallad efter dr David A. Karnofsky, amerikansk expert på kemoterapeutisk cancerbehandling.
Smärta
Behandlingsresultat
Förhandsplanering av vård
"Förhandsplanering av vård" refererar till den process där en individuell vårdplan skapas för en patient med hänsyn till deras specifika medicinska behov, preferenser och livssituation, vanligtvis före ett akut sjukhusvistelse eller i samband med en kronisk sjukdoms diagnos, för att garantera koordinerad, kontinuerlig och högkvalitativ vård.
Vårdgivare
Personer som vårdar andra i behov av tillsyn eller hjälp vid sjukdom eller handikapp. Vården kan ges i hemmet, på sjukhus eller annan inrättning. Förutom utbildad medicinsk eller sjukvårdspersonal omf attar kategorin även föräldrar, makar eller andra anhöriga, vänner, kyrkosamfundsmedlemmar, lärare, socialarbetare m fl.
Remiss och konsultation
'Remiss' i en medicinsk kontext refererar till att skicka patientens medicinska journal, röntgenbilder eller andra relevanta information till en specialist för ytterligare utvärdering och rekommendationer angående diagnos och behandling. 'Konsultation' är själva aktiviteten när läkaren möts och samtalar med patienten för att diskutera symptomen, gör en fysisk undersökning och ger råd om behandling baserat på både den initiala utvärderingen och de ytterligare rekommendationerna från specialisten som har fått patientens journal i 'remiss'.
Nova Scotia
Vårdare-familjerelationer
'Vårdare-familjerelationer' refererar till de interaktioner och relationer som skapas mellan vårdpersonal och patientens familjemedlemmar under den senare behandlingsprocessen, vilka kan inkludera emotionell och praktisk support, beslut tillsammans om omsorg och behandling, samt kommunikation av information.
Attityder hos hälsovårdspersonal
Retrospektiva studier
Smärta, svårbehandlad
"Svårbehandlad smärta" refererar till smärta som är motståndskraftig eller reagerar sämre än vanligt på behandling med traditionella smärtbehandlingsmetoder, inklusive läkemedel, fysisk terapi och psykologisk intervention. Det kan vara kronisk eller akut i natur, men dess komplexitet och individuella variationer gör det svårt att behandla och lindra effektivt.
Cancervård på sjukhus
Cancervård på sjukhus innebär den akuta och specialistkompetenta medicinska behandling, vård och support som cancerpatienter kan få under sin sjukdoms- och behandlingsperiod, inklusive diagnos, operation, kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling, smärtbehandling, symptomhantering och rehabilitering, erbjuden av en multidisciplinär team av läkare, sjuksköterskor och andra hälsovårdpersonal på ett sjukhus.
Vårdkvalitet
"Vårdkvalitet kan definieras som den standarden och omfattningen av evidensbaserad, säker, effektiv, patientcentrerad vård som ges av kompetenta och respektfulla omsorgsgivare, med fokus på att uppnå de bästa möjliga kliniska resultaten och att förbättra den individuella patientens livskvalitet."
Död
Standard of Care
"Standard of care" är ett begrepp inom medicin som refererar till den accepterade och vedertagna behandlingsmetoden eller standardproceduren för en given diagnos eller sjukdom. Det avser den vård som en skicklig, erfaren och omhändertagande läkare i samma område och under samma omständigheter normalt skulle ge patienten. Standarden kan variera beroende på faktorer som patientens ålder, allmäntillstånd, komorbiditeter (flera sjukdomar eller tillstånd hos en och samma individ) och andra specifika omständigheter. Denna standard utvecklas genom medicinsk forskning, kliniska erfarenheter och gemensamma konsensusdokument från experter inom respektive område.
Självmord, assisterat
"Assisterat självmord" är en term inom medicin och etik som refererar till en situation där en person hjälper eller underlättar för en annan person att ta sitt eget liv, vanligtvis genom att aktivt bidra till dennes död med vårens medgivande. Detta är också känt som självmordshjälp eller dödshjälp och är lagligt i vissa länder under specifika omständigheter, medan det i andra länder kan vara straffbart.
Klinisk omvårdnadsforskning
Klinisk forskning utförd av sjuksköterskor eller annan vårdpersonal, inriktad på att finna sätt att förbättra patientvården.
Jejunostomi
Enkäter
Psykosomatisk medicin
Psykosomatisk medicin är ett samlingsbegrepp inom medicinen som undersöker och behandlar de samband som kan finnas mellan kroppsliga sjukdomar och psykiska faktorer, såsom stress, trauma eller emotionella besvär. Disciplinen betonar betydelsen av ett helhetligt perspektiv på den enskilda patientens mentala och fysiska hälsa, och hur de två kan influeras och förändras av varandra. Psykosomatisk medicin innefattar ofta interdisciplinärt samarbete mellan läkare, psykologer och andra hälsovårdspersonal för att ge patienten den bästa möjliga vården.
Sväljningssvårigheter
Sjuksköterskor
En sjuksköterska är en utbildad och licensierad hälsovårdspersonal som under överinseende av läkare ansvarar för att ge patientvård, hälso- och sjukvård, samt stöd i sjukdomsbehandling, rehabilitering och prevention, med fokus på människocentrerad, helhetlig vård och stöd i olika vård- och livssituationer.
Behovsbedömning
En behovsbedömning inom medicin är en systematisk och strukturerad process för att utvärdera en individs medicinska, psychosociala och funktionella behov, med syfte att fastställa ett lämpligt och målinriktat vård- och behandlingsförslag.
Prognos
I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.
Rätten att dö
Patientadministration
Patientadministration kan definieras som den process och de system som används för att hantera, spåra och koordinera patientinformation och tjänster inom ett medicinskt eller sjukvårdsinstitution. Detta kan omfatta information om patients personliga data, medicinska historik, terminologi, schemaläggning av besök, fakturering och övrig administrativ support. Patientadministration är viktigt för att garantera effektiv, säker och koordinerad vård till rätt patient vid rätt tidpunkt.
Tvärvetenskaplig kommunikation
Kommunikation i betydelsen korsbefruktning av idéer, härstammande från två eller fler akademiska discipliner. Ett exempel är det tvärvetenskapliga fältet bioetik, som spänner över de biomedicinska, humanistiska, socialvetenskapliga och juridiska ämnesområdena. Hit räknas även kommunikationsproblem till följd av olikheter i språkbruk inom olika akademiska områden.
Survival Rate
'Survival Rate' refererer til sandsynligheden for, at patienter overlever en bestemt sygdom eller tilstand over en given periode. Den kan beregnes på forskellige måder alt efter konteksten, men oftest angives den som den procentuelle andel af patienter, der er i live et år (eller flere) efter diagnosen. Survival rate kan være et vigtigt mål for effektiviteten af behandlinger og for at forstå udfaldet for forskellige sygdomme.
Survival Analysis
Patientfullmakt
Strålningsonkologi
Vårdplanering
Beslutsfattande
Läkare-patientrelationer
Läkare-patientrelationer refererar till den professionella, etiska och samarbetsbaserade relation som etableras mellan en läkare och patient för att främja individuell vård, stöd och behandling av medicinska problem. Denna relation karaktäriseras av tvåvägig kommunikation, respekt, tillit och samtycke, med fokus på patients behov, preferenser och beslut om sin egen vård.