Parotid Gland
Parotid Neoplasms
Parotid Diseases
Parotid diseases refer to a group of medical conditions that affect the parotid glands, which are the largest of the salivary glands and located in front of each ear. These diseases can cause swelling, pain, infection, or blockage of the parotid glands, leading to difficulty swallowing, speaking, or eating. Common parotid diseases include bacterial or viral infections, such as mumps or parotitis; salivary gland stones or tumors; and autoimmune disorders, such as Sjogren's syndrome or HIV/AIDS. Treatment for parotid diseases varies depending on the underlying cause but may include antibiotics, surgery, radiation therapy, or medications to manage pain and inflammation.
Spottkörtlar
Spottkörtlar, även kända som salivary glanders, är en typ av exokrin körtlar som producerar och sekreterer saliv in i munhålan för att underlätta sväljning, smakperception och skydd mot infektion.
Adenolymfom
Underkäksspottkörtel
Den underkäksspottkörteln, eller submandibularglandet, är en av de två större spottkörtlarna i munhålan, belägen under underkäken och producerar cirka 60% av all saliv i vila.
Amylaser
Sublingual körtel
En sublingual körtel är en salivkörtel som finns under tungan och sekreterar särskilt enzymer som börjar nedbryta kolhydrater redan i munhålan.
Salivproteiner och peptider
Adenom, pleomorft
Spottkörtelsgångar
Salivavsöndring
Parotitis
Parotitis är inflammation i glandula parotis, den största körteln som producerar saliv i ansiktet. Den kan orsakas av infektion, autoimmuna sjukdomar eller medicinsk behandling.
Spottkörtelsjukdomar
Muntorrhet
Sialografi
Spottkörteltumörer
Saliv
Prolinrika proteindomäner
Aquaporin 5
Aquaporin-5 (AQP5) is a water channel protein that facilitates the rapid and selective transport of water molecules across cell membranes, primarily in epithelial cells of various tissues, including the lungs, eyes, and salivary glands. It plays a crucial role in maintaining fluid homeostasis and regulating processes such as tear production, respiratory function, and saliva secretion.
Isoproterenol
Mukoepidermoid tumör
En tumörtyp med både låggradig och höggradig malignitet. Den mindre elakartade växer långsamt, kan förekomma i alla åldersgrupper, och kan avlägsnas kirurgiskt. Den mer elakartade är aggressiv, infilt rerar kraftigt spottkörteln och ger upphov till lymfkörtel- och distala metastaser. Mukoepidermoida karcinom svarar för ca 21 % av alla elakartade tumörer i öronspottkörteln och 10 % i den sublinguala körteln (spottkörteln under tungan). De utgör den vanligaste elakartade tumören i öronspottkörteln. Syn. Mukoepidermoid cancer.
Acinärcellskarcinom
En elakartad tumör som uppkommer i racemösa (druvklaseliknande) körtlars celler, särskilt spottkörtlarna. Acinärcellskarcinom (av lat. acinus, bär) är väl differentierade och står för ca 13 % av de ca ncerformer som uppkommer i öronspottkörteln (parotis). I ca 16 % av fallen följer lymfkörtelmetastaser. Det är inte ovanligt att tumörer och metastaser återkommer flera år efter behandlingen. Denna ca ncerform kan förekomma i alla åldersgrupper, och är vanligast hos kvinnor. Syn. acinär cancer.
Spottkörtlar, mindre
"Spottkörtlar, mindre" är en benämning på de små körtlarna som producerar slem och sitter utspridda över slemhinnor i kroppen, till exempel i näsa, ögon, öron och andningsorgan. Deras funktion är att hjälpa till med att fuktighetshålla slemhinnorna och skydda dem från skador och infektioner genom att producera ett sekret som innehåller bland annat proteiner, salter och vatten.
Spottkörtelfistel
En Spottkörtelfistel är en abnormal förbindelse (fistel) mellan spottkörtlarna och ytan av huden eller slemhinnor, som orsakar utflöde av slem eller saliv utanför munhålan.
Sjögrens syndrom
Myoepiteliom
Myoepithelioma är en sällsynt, benign tumör som utgår från myoepithelceller, som finns i bland annat speicheldysorganen och andras glatt muskler i kroppen. Tumören består av vävnad som har både epitel- och muskel-liknande egenskaper. Myoepithelioma är vanligtvis långsamt växande och behandlas ofta kirurgiskt med god prognos.
Stenar i spottkörtelgången
Svettkörtlar
Karbakol
Pilokarpin
Pilokarpin är ett parasympatomimetiskt läkemedel, det vill säga ett ämne som efterliknar eller stimulerar effekterna av den parasympatiska nervan. Pilokarpin verkar genom att aktivera muskarinreceptorer typ 3 (M3), vilket orsakar kontraktion av glatt muskulatur och ökat sekretion i exkrina glanduler, såsom slemhinnor. Det används för behandling av glaukom, torr mun orsakad av Sjögrens syndrom och vissa typer av tarmblockad.
Spottkörteltumörer, underkäke
Svettning, gustatorisk
Gustatorisk svettning är en abnormal överreaktion i svettkörtlarna, orsakad av smakstimulans istället för den vanliga reaktionen på ändringar i kroppstemperatur eller fysisk ansträngning. Detta fenomen kan uppstå när vissa substanser, som sötsaker, kommer i kontakt med tungan och aktiverar samma nervbanor som reglerar svettningar, vilket leder till att personen börjar svettas, oftast kring läppen, munnen och halsen.
Tårapparat
Talgkörtlar
Harders körtel
En talgkörtel som finns hos ett flertal olika landlevande ryggradsdjur. Den är placerad i ögonhålan och kan ha olika funktioner. Dess sekret smörjer ögongloben, och den kan utsöndra tillväxtfaktorer. Hos fåglar har den även en immunförsvarsfunktion, och hos vissa gnagare spelar den en roll i fotoreceptionen och värmeregleringen.
Spottkörtelsjukdomar, underkäke
Spottkörtelsjukdomar i underkäken, även kända som sialoadenopati, involverar inflammation eller abnormalt fungerande spottkörtlar (salivkörtlarna) belägna under underkäken. Dessa kannor liknar bönor och producerar saliv för att underlätta sväljning och smakupplevelser. Spottkörtelsjukdomar kan orsaka symptom som torka i munnen, smärta, svullnad eller inflammation i käken, och i vissa fall kan de leda till allvarliga komplikationer som infektioner eller tumörer.
Parasympatiska nervsystemet
Det parasympatiska nervsystemet är ett delsystem av autonoma nervsystemet som kontrollerar och reglerar kroppens homeostatiska funktioner under vila, såsom hjärtslagfrekvens, andning, matsmältning och avskeljning, genom att använda sig av signalsubstanser som acetylkolin för att kommunicera med effektorceller.
Ansiktsnerv
Den sjunde hjärnnerven. Facialisnerven har två delar, den större motornervroten, som kan kallas den egentliga facialisnerven, och den mindre, sensoriska nervroten. Tillsammans leder de efferenta nervsignaler till ansiktsuttrycksmusklerna och till tår- och spottkörtlarna, samt afferenta smaksignaler från de främre två tredjedelarna av tungan och beröringssignaler från ytterörat.
Spottkörtelstenar
Sympatektomi
En sympatektomi är ett kirurgiskt ingrepp där delar av det autonoma nervsystemet, specifikt den del som kallas för sympatiska nervsystemet, skärs av eller på annat sätt störs. Detta görs vanligen med målet att lindra smärta eller öka blodförsörjningen till en viss del av kroppen. Sympatektomier används främst för behandling av smärtsyndrom såsom komplex regionala smärtsyndrom (CRPS) och neuropatiska smärtor, men kan även användas vid vissa typer av blodkärlsjukdomar.
Råttor, inavlade stammar
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Parotid Region
The parotid region refers to the area of the head and neck where the parotid gland, the largest of the salivary glands, is located. The parotid gland is a bilobed structure that lies anterior to the ear and extends from the zygomatic arch (cheekbone) superiorly to the angle of the mandible (jaw) inferiorly. The parotid region also includes the facial nerve, which passes through the gland and gives rise to the branches of the facial nerve that supply the muscles of facial expression.
Trigeminusnervsjukdomar
Radioterapi, intensitetsmodulerande
"Radiotherapy, dose-modulating" refers to the use of advanced techniques in radiation therapy that allow for precise modulation of the radiation dose within a tumor and surrounding tissues. This approach aims to increase the dose to the tumor while minimizing exposure to healthy tissue, potentially improving treatment outcomes and reducing side effects. Examples of dose-modulating techniques include intensity-modulated radiotherapy (IMRT), volumetric modulated arc therapy (VMAT), and stereotactic body radiation therapy (SBRT).
Sekretionshastighet
"Sekretionshastighet" refererar till mängden sekret som produceras och utsöndras från en körtel per tidsenhet. Det kan appliceras på olika kroppsliga system, såsom speicheldrüsor (spottkörtlar), levern och lungorna. I en enkel mening: "Sekretionshastigheten är hastigheten på sekretering av ett specifikt sekret från en körtel."
Organ Sparing Treatments
Organ sparing treatments refer to medical interventions that aim to preserve the structure and function of an organ, rather than removing or replacing it. These treatments can include medication, radiation therapy, or surgical procedures that target specific parts of the organ, such as blood vessels or nerve supply, in order to maintain its overall functionality. The goal of organ sparing treatments is to improve the patient's quality of life and reduce the need for more invasive or risky procedures, such as organ transplantation. Examples of organ sparing treatments include:
Substans P
Substans P är ett neuropeptid som fungerar som en signalsubstans och neuropeptidhormon inom centrala nervsystemet (CNS) och det autonoma nervsystemet (ANS). Det utsöndras naturligt i kroppen och har en rad olika funktioner, främst involverad i smärta, inflammation och reglering av blodtrycket. Substans P är också associerat med emotionella reaktioner, minnesbildning och andra kognitiva processer. Det produceras huvudsakligen i cellkropparna hos nervceller (neuroner) och lagras i deras utskott (axoner), innan det frisätts i samband med olika signalsubstanser som påverkar andra neuron eller muskel- eller körtelceller.
Karcinom, adenocystiskt
Karcinom kännetecknat av band eller cylindrar av hyalint eller slemhinnebindväv omväxlande med aggregat eller band av små epitelceller. När "cylindrarna" uppträder i massor av epitelceller ger de vävn aden ett perforerat eller sålliknande utseende. Denna tumörtyp förekommer i mjölkkörtlarna, andningsvägarnas slemkörtlar och spottkörtlarna. De är elakartade, men växer långsamt, och de tycks sprida s ig lokalt via nerverna.
Sekretoriska blåsor
"Sekretoriska blåsor" refererar till intraepiteliala vesiklar innehållande sekreterade proteiner och andra molekyler, som bildas genom reglerad exocytos i epitelceller, vanligtvis i samband med specifik cellulär aktivering eller stimulans, för att underlätta specifika fysiologiska processer, såsom näringsupptag eller immunförsvar.
Lupus-pannikulit
Tuberkulos, oral
"Oral tuberculosis" refers to a form of tuberculosis (TB) that affects the mouth, including the gums, tongue, and lips. It is caused by the bacterium Mycobacterium tuberculosis and can occur as a primary infection or secondary to lung TB. Symptoms may include ulcers, swelling, and pain in the affected area, and it is important to seek medical attention for proper diagnosis and treatment.
Metenamin
Muskarinstimulerare
Preparat som binds till och aktiverar kolinerga receptorer (muskarinreceptorer). Muskarinstimulerare används mest för att öka spänningen i den glatta muskulaturen, särskilt i mag-tarmkanalen, urinblåsan och ögat. De kan även användas för att sänka hjärtfrekvensen.
Tanniner
Tanniner är en grupp naturligt förekommande polyfenoler som har förmågan att binda sig till proteiner, kolhydrater och lipider, och som främst finns i växter. De används av växterna för att skydda sig mot skadedjur och sjukdomar, men de kan även ha en adstringerande effekt hos djur och människor. I medicinen har tanniner använts traditionellt för sin adstringerande, antibakteriella och antiinflammatoriska verkan.
Atropin
Elektronmikroskopi
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.