Patient readmission refers to the situation where a patient who was previously discharged from a hospital is admitted again within a specified period, often 30 days, for the same or related condition. This occurrence is typically considered an indicator of the quality of care provided during the initial hospitalization and can have implications for both patient outcomes and healthcare costs.
Patientutskrivning, även kallat patientregistrering eller patientspecifik identifikation, är ett system där varje patient som tar del av vård- och behandlingsprocessen tilldelas en unik identifierare för att underlätta korrekt sammanhörighet av personliga informationer, medicinska historiker och behandlingsdata under den individuella vården. Detta hjälper till att minska risken för identitetsförväxling, förbättra patientensäkerheten och stödja kvaliteten på vården genom att säkerställa rätt diagnos, behandling och follow-up.
Den tid en patient är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning.
Amerikanskt lagstadgat sjukförsäkringsprogram (lag 89-97, 1965) som garanterar personer som fyllt 65 år, och andra med särskilda förmåner, rätt till sjukvård.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
En komplikation till hjärtsjukdom. Nedsatt fyllnadskapacitet eller defekt sammandragning och tömning, vilket medför oförmåga hos hjärtat att pumpa ut en tillräcklig mängd blod för att tillgodose kroppsvävnadernas behov, eller att göra så endast under förhöjt fyllnadstryck.
Diagnosrelaterade grupper (DRG) är ett system för patientvårdsklassificering baserat på ICD som ställer överensstämmeler i fråga om diagnos, behandling och ålder i relation till förväntade vårdresursbehov. DRG-systemet ligger delvis till grund för resursfördelning inom sjukvården och för ekonomisk ersättning till sjukhusen.
De kostnader ett sjukhus har för sin vårdgivande verksamhet. Kostnaden per patientfall baseras dels på direkta vårdkostnader plus en andel av de fastra kostnaderna för administration, personal, lokaler, utrustning osv. Sjukhuskostnaderna är en avgörande faktor vid fastställande av sjukhus-/patientavgifter.
Läkare som har sjukhusanställning och har medicinskt ansvar för sjukhusets patienter.
Inläggning av patient på sjukhus.
"Patient acuity" refererar till den aktuella graden av sjukdoms- eller skadeomfattning och de akuta vårdt behöv som en patient har vid ett visst tillfälle. Det är ett mått på den intensitet och komplexitet av vård och observation som en patient kräver för att möta sina aktuella medicinska behov på ett säkert och effektivt sätt. Patient acuity kan variera över tiden beroende på patientens tillstånd och kan användas för att planera, tilldela resurser och stödja beslut om vården i en sjukvårdsmiljö.
Inrättningar med en organisation av medicinsk personal som ger patienter sjukvård.
Vård och behandling av en patient under konvalescensperioden, särskilt efter operation.
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
"Vårdkvalitet kan definieras som den standarden och omfattningen av evidensbaserad, säker, effektiv, patientcentrerad vård som ges av kompetenta och respektfulla omsorgsgivare, med fokus på att uppnå de bästa möjliga kliniska resultaten och att förbättra den individuella patientens livskvalitet."
Normer, kriterier, standarder och andra direkt kvalitativa och kvantitativa mått för bestämning av sjukvårdens kvalitet.
Debiteringssystem baserat på att läkare eller annan vårdgivare debiterar för varje utförd tjänst eller varje vårdtillfälle. Ett sådant ersättningssystem står i kontrast till schablonersättning med fast lön, ersättning per invånare eller enligt fastställd budget/anslagsfinansiering, där ersättningen är oberoende av vilka, och hur många, tjänster som utförs.
Statistiskt mått på frekvens av och orsak till dödsfall bland sjukhuspatienter.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Sjukhus, specialiserade på vård av psykiskt sjuka.
Ett försäkringsbolags granskning av ansvarsskyldighet och ersättningsbelopp för vissa tjänster. Den kan även omfatta bedömning av om fordringsägare eller förmånstagare eller förmånsgivare är kvalificerade, samt om förmånen täcks eller inte av annan försäkring, eller om ett försäkringsåtagande är nödvändigt och av rimlig kostnad och kvalitet.
Sammanhängande vårdåtgärder, från patientens första kontakt med sjukvården genom alla stadier av behandling och uppföljning.
Användningen av sjukdomsgradsmått, som ålder, för att beräkna den risk (i form av mätbar eller förutsägbar risk för förlust, skada eller död) en patient är utsatt för innan denne når hälso- och sjukvården. Denna anpassning tillåter jämförelser av utförande och kvalitet mellan organisationer, utövare och samhälle.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
"Patientintagning" refererar inom sjukvården till den process där en patient formellt registreras och antas under vård på ett sjukhus, klinik eller annan medicinsk institution. Denna process kan involvera insamlandet av personliga uppgifter och kontaktinformation, dokumentation av medicinska problem och behandlingshistorik, samt genomförande av en fysisk undersökning för att fastställa den aktuella hälsostatusen. Patientintagningen är vanligen den första kontakten mellan patienten och vården och spelar en viktig roll för att säkerställa att patienten får rätt diagnos, behandling och follow-up. Denna definition avser i allmänhet intagning på en akut sjukvårdsavdeling, men processen kan variera beroende på typen av vårdinstitution och typen av vård som ges.
Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.
En metod för variabelanalys när flera variabler ska tas i beräkning samtidigt. Inom statistik betraktas multivariantanalys som en metod som tillåter samtidig analys av två eller fler beroende variabler.
Patienter som lagts in på sjukhus eller annan vårdinrättning för observation, vård, diagnos eller behandling.
Sjukhus som förutom patientvård även bedriver utbildning och forskning.
Situationer eller tillstånd där det föreligger stor risk för invalidiserande eller omedelbart livshotande följder, eller som kräver första hjälpeninsats eller annat omedelbart ingripande.
Sjukvårdsinrättningar med fasta lokaler, resurser och organiserad medicinsk personal som erbjuder fullt utbud av sjukvårdstjänster inom sitt upptagningsområde.
Medication reconciliation är ett systematiskt process där en hälsoproviders eller en apotekares uppgift är att jämföra och matcha de mediciner som en patient för närvarande tar, med de mediciner som har förskrivits, för att undvika felaktigheter i dosering, typ av medicin eller frekvens. Detta görs ofta vid övergången mellan olika vårdenivåer, såsom från sjukhus till hemmavård, för att säkerställa att patienten fortsätter att få rätt mediciner och doser.
Sjukhus för krigsveteraner.
Scheman för medicinska rutiner och vårdrutiner, omfattande diagnostiska test, medicinering och konsultationer, utformade för att uppnå effektiva och koordinerade behandlingsprogram.
Det förhållande att det föreligger samtidiga eller ytterligare sjukdomstillstånd med avseende på en första diagnos eller det specifika tillstånd som är föremål för undersökning. Komorbiditet kan påverka inte bara patientens funktionsförmåga, utan även överlevnadsförmåga. Den kan användas som prognostisk indikator för beräknad sjukhusvistelse, kostnader och utfall eller överlevnad.
Sjukhus, specialiserade på vård av sjuka barn.
Kirurgisk behandling av öppenvårdspatienter.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Inflammation i lungorna.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Sjukhusavdelning med ansvar för akut medicinsk och kirurgisk patientvård.
En sammanslutning av amerikanska sjukhus.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
Svår nekros i hjärtmuskulaturen till följd av hämmat blodflöde till vävnaden.