Picornaviridae is a family of small, single-stranded RNA viruses that includes several important human pathogens, such as poliovirus, coxsackievirus, and rhinovirus. Picornaviridae infections can cause a range of symptoms depending on the specific virus and the site of infection. These may include fever, sore throat, cough, runny nose, muscle aches, and gastrointestinal symptoms such as nausea, vomiting, and diarrhea. Some picornaviruses, such as poliovirus, can cause serious neurological complications, while others are associated with milder respiratory or gastrointestinal illnesses. Effective prevention strategies include good hygiene practices, such as handwashing and avoiding close contact with infected individuals, as well as vaccination against specific picornaviruses, such as poliovirus.

Picornaviridae är en familj av små, enkelsträngade RNA-virus som infekterar djur och människor. De orsakar en rad olika sjukdomar, till exempel vanliga förkylningar, halsfluss, enteroviral meningit, hand fot och mynningssjukdom (HFMD), hepatit A och polio. Virusen i denna familj har en icosahedral non-svängd kapsid och reproducerar sig genom att translatera sitt RNA direkt till protein utan att behöva konverteras till DNA först.

Parechovirus är ett samlingsnamn för en grupp av små, enkelsträngade RNA-virus som tillhör familjen Picornaviridae. De är virus som normalt infekterar mänskliga tarmslemhinnor och orsakar oftast milda respiratoriska eller enteritiska (tarmsjukdom) symptom hos vuxna, men kan ge allvarligare sjukdom hos spädbarn, särskilt hos de yngre än 3 månader. Parechovirus kan orsaka en rad symtom som feber, irriterad slemhinna, diarré, andningssvårigheter och hudutslag. I sällsynta fall kan det leda till allvarligare komplikationer som hjärninflammation (encefalit) eller muskelskada (myositis).

Ett släkte av familjen Picornaviridae som orsakar encefalit och hjärtmuskelinflammation hos gnagare. Encefalomyokarditviruset är typarten.

Kobuvirus är ett samlingsnamn för en grupp små, enkelsträngade RNA-virus som tillhör picornavirusfamiljen och kan infektera människor och djur. De orsakar ofta milda enteritis-symptom hos både människor och djur.

En art tillhörande familjen Enterovirus som ger infektion hos nötkreatur.

Enterovirusarter som ger upphov till lindriga till svåra nervsjukdomar hos grisar, särskilt i

Ett släkte av familjen Picornaviridae, vars medlemmar framförallt återfinns i mag-tarmkanalen hos ett stort antal värdorganismer. Släktet innehåller många arter, och nya medlemmar får benämningen "humant enterovirus" och en löpande numrering.

En art av Enterovirus som ger infektion hos människor och som omfattar 36 kända serotyper. Arten utgörs av samtliga echovirus och ett fåtal coxsackievirus, däribland alla som tidigare gick under benämningen coxsackievirus B.

Den fullständiga arvsmassan i DNA- eller RNA-molekylen i ett virus.

En art inom släktet Hepatovirus med en serotyp och två stammar: humant hepatit A-virus och aphepatit A-virus.

Den sekvens vid 5´-änden av budbärar-RNA som inte kodar för något. Sekvensen innehåller ribosomens bindningsställe samt andra transkriptions- och translationsreglerande sekvenser.

Enterovirusinfektioner är infektioner orsakade av enterovirusslaget, som innefattar över 100 olika virusstammar, däribland coxsackievirus, echo-virus och rhinovirus. Infektionerna sprids främst via fekal-oral eller respiratorisk väg och kan ge upphov till en rad symtom som varierar från milda, influensaliknande symptom till allvarligare sjukdomar såsom hjärtsjukdomar, hudutslag, meningit och paralys. Symtomen tenderar att vara mildare hos friska vuxna än barn och äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.

En art av Enterovirus som infekterar människor och omfattar 10 serotyper, de flesta coxsackievirus.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

"Rhinovirus" är ett samlingsnamn för ett stort antal virusar som orsakar vanligt sjuka hos människor, ofta känt som en förkylning. Rhinovirus tillhör gruppen enterovirus och är ett RNA-viruset som primärt infekterar övre luftvägar, inklusive näsan och svalget. Det finns över 160 olika typer av rhinovirus, och de sprids vanligtvis via droppar i luften eller genom direktkontakt med en infekterad persons sekret. Rhinovirus är ett mycket smittsamt virus och orsakar uppskattningsvis 30-50% av alla förkylningar hos vuxna och upp till 80% hos barn.

En polyprotein är ett långt, sammanhängande protein som bildas genom translationen av ett kontinuerligt öppet läsställe (CTL) i ett messenger RNA-molekyl. Polyproteiner klipps sedan itu till separata proteiner av proteaserna. Detta är en typisk strategi hos vissa virus, som exempelvis retrovirus och picornavirus, för att producera de flera olika virala proteiner som behövs för att fullborda sin livscykel.

"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Infektioner orsakade av virus av släktet Cardiovirus i familjen Picornaviridae.

En lindrig, men mycket smittsam, virusinfektion hos barn, kännetecknad av blåsor i munnen och på händer och fötter. Infektionen förorsakas av coxsackievirus A.

Typarten av Cardiovirus som ger upphov till encefalomyelit och hjärtmuskelinflammation hos gnagare, grisar och apor. Hos människor har infektion med CNS-påverkan, men utan myokardit, rapporterats.

Proteiner som bildar viruskapsider.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

En art inom familjen Picornaviridae som orsakar mul- och klövsjuka.

En heterogen grupp infektioner orsakade av Coxsackievirus. Hit hör t ex herpangina, aseptisk meningit, förkylningsliknande sjukdomar, icke-paralytisk, polioliknande sjukdom, epidemisk pleurodyni och svår myokardit.

Typarten av Aphthovirus, som orsakar mul- och klövsjuka hos klövdjur. Det finns sju olika serotyper.

"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.

En art av Cardiovirus omfattande tre stammar: Theilers musencefalomyelitvirus, Vilyuisk-encefalomyelitvirus hos människa och råttencefalomyelitvirus.

En medicinsk definiering av 'virus' är: "Ett smittagent som består av genetisk material, DNA eller RNA, inneslutet i ett proteinhölje och är beroende av värdcellens mekanismer för att kunna reproducera sig."

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

En RNA-virus är ett virus som använder sig av RNA (ribonukleinsyra) istället för DNA som genetiskt material för sin multiplikation inne i värddjuret.

Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.

"Virusförökning är ett biologiskt process där en infekterad värdcell tvingas producera flera kopior av det virala genomet och dess proteiner, vilket resulterar i att den cellen till slut bursts och frisätter de nya viruspartiklarna för att infektera andra oskyddade celler."

I en enkel mening kan "nukleinsyrakonfiguration" referera till den specifika rymden eller position som en nukleotid eller ett baspar tar upp i en nukleinsyra, såsom DNA eller RNA. Detta inkluderar vilken sida av strängen varje nukleotid befinner sig på, och i vilket läge de är rotade. I DNA utgörs konfigurationen ofta av en dubbelhelix med antiparallella strängar, där varje baspar består av en adenin (A) som parar sig med en timin (T), och en guanin (G) som parar sig med en cytosin (C). I RNA är konfigurationen ofta en enkelsträngad helix, där uracil (U) ersätter timin (T) som basparningspartner till adenin (A).

En art av Enterovirus som orsakar poliomyelit hos människor. Det finns tre serotyper (stammar).

En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.

Det skyddande proteinhöljet runt ett virus nukleinsyra. Det kan ha spiralformad eller ikosaedrisk symmetri och består av strukturella enheter som kallas kapsomerer.

"Virala structurproteiner" är proteiner som utgör den strukturella skal eller kapsiden runt ett virus. Dessa proteiner är nödvändiga för att virus ska kunna invadera och infektera värdkällen, och de hjälper till att skydda virala genetiska material under överföring och infektion. Virala structurproteiner kan variera mycket mellan olika virusstammar och kan ha en rad olika funktioner, inklusive bindning till värdceller, penetrering av cellmembran och sammansättning av den virala partikeln.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

"Virusreceptorer är proteiner på cellens yta som viruset kan binda till, vilket möjliggör för viruset att infectera och införlivas i värdcellen."

"Vero-celler" är en typ av immortaliserade celllinjer som används inom biomedicinsk forskning. De är avledda från tarmepitelceller hos det afrikanska gröna mangustemonstret (Cercopithecus aethiops) och har kapaciteten att dela sig oändligt många gånger i kultivering. Vero-celler är ett vanligt val inom cellbiologi och virologi på grund av deras stora potential till celldelning, stabilitet och deras sårbarhet för flera olika virusstammar. De används ofta som värdceller för att odla och studera virus, såsom viruset som orsakar COVID-19 (SARS-CoV-2), eftersom de tillåter effektiv replikation av dessa patogener.

"Virala icke-strukturella protein" (Viral non-structural proteins, VNS) är proteiner som inte utgör en del av virions struktur och därför saknar direkta funktioner i virusets infektionscykel. Istället har de ofta regulatoriska funktioner inom värdcellen och bidrar till undertryckandet av cellens immunförsvar, modifiering av celldelningen eller inhibering av apoptos (programmerad celldöd). Dessa proteiner syntetiseras vanligen först efter att viruset infekterat värdcellen och dess genetiskt material har integrerats i cellens genetiska maskinarium.

"Genetisk rekombination är ett naturligt fenomen där gener kombineras och omordnas på något sätt för att bilda ny DNA-sekvens. Detta kan ske genom olika mekanismer, till exempel crossing over under meios eller via specifika enzymer som kan klippa och klistra ihop DNA-strängar på nya sätt. Genetisk rekombination är viktig för genetisk variation och evolution."

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.