I en enkel medicinsk definition kan plasmavolymen definieras som mängden vätska i blodplasma som cirkulerar inom kroppens blodkärl. Plasmavolymen utgör ungefär 90% av blodvolymen och består huvudsakligen av vatten, men även olika elektrolyter, proteiner och andra substanser. Den kan variera beroende på olika faktorer som vätskebalans, svält, sjukdomar eller medicinering.

Volymen av det cirkulerande blodet. Den utgörs av summan av plasmavolymen och erytrocytvolymen.

Den samlade volymen av cirkulerande röda blodkroppar. Mätningen sker med hjälp av radioisotopteknik.

I en enskild medicinsk betydelse refererar plasma till den flytande, gulaktiga delen av blodet som innehåller vatten, salter, socker, hormoner, vitaminer, mineraler, gaser, nedbrytningsprodukter och andra substanser. Plasma utgör cirka 55 procent av blodets volym och är en vätska som transporterar celler och olika substanser runt i kroppen. Det kan separeras från blodet genom centrifugering och användas inom medicinen för att till exempel ersätta vätske- och proteinförluster eller för att ge patienter specifika substanser som de behöver.

Volymen av hoppackade röda blodkroppar i ett blodprov. Den mäts i en graderad centrifugtub eller i en automatisk blodcellsräknare, och är ett mått på erytrocytstatus vid sjukdom. Vid anemi, t ex, erhålls ett lågt värde, medan polycytemi ger ett högt värde.

Plasmaersättningsmedel, även kända som kolloidala lösningar eller substitutionsvätskor, är preparat som används för att ersätta vätska och protein i blodplasmavätskan under olika medicinska tillstånd, såsom blödningar, operationer, trauma, sepsis och skada på njurfunktionen, då den naturliga produktionen av plasma inte är tillräcklig. De kan vara av naturlig eller syntetisk börd och innehåller ofta albumin, kolloidala polymerer eller syntetiska aminosyror.

"Radiojod bindat till serumalbumin" refererar till när radioaktivt jodisotop (I-131) binds till serumalbuminet, ett protein i blodplasma som transporterar olika substanser runtomkring kroppen. Denna procedur används inom medicinen för att behandla sköldkörtel cancer, där patienten får en dos radioaktivt jod som accumulerar sig i sköldkörteln och avger strålning som dödar cancercellerna. Serumalbuminet binder till jodet för att transportera det runt kroppen innan det tas upp av sköldkörteln, vilket gör att behandlingen är mer effektiv.

Onormalt liten mängd cirkulerande blod i kroppen. Tillståndet kan leda till hypovolemisk chock.

Metod för mätning av volymen cirkulerande blod genom tillförsel av en given mängd av ett främmande ämne i blodet och bestämmande av koncentrationen av detta ämne efter någon minut, när en fullständig blandning skett. Genom att dividera mängden injicerat ämne med koncentrationen efter fullständig blandning kan blodvolymen beräknas, vanligen som kubikcentimeter eller liter per kilo kroppsvikt.

Metod för flödesmätning genom tillförsel av en given kvantitet av ett färgämne till flödessystemet och avläsning av koncentrationen (utspädningen) av färgämnet vid bestämda tidsintervall och mätpunkter.

"Vätske- och elektrolytbalansen är ett medicinskt begrepp som beskriver jämvikten mellan kroppens vattenvolymer och koncentrationen av olika elektrolyter, såsom natrium, kalium, klorid och bikarbonat, för att upprätthålla homeostas i kroppen och stödja viktiga fysiologiska funktioner som nervsignaler, muskelkontraktioner och vätskebalans."

Ett tillstånd som uppstår till följd av förlust av stora mängder kroppsvätska.

Polygenic är ett medicinskt adjektiv som betyder "relaterad till eller orsakad av flera gener". Det används ofta för att beskriva en egenskap, en sjukdom eller ett tillstånd som är påverkat av mer än en gen.

Omfördelning av kroppsvätskor. Förskjutning från nedre delarna av kroppen till överkroppen inträffar under såväl simulerade som verkliga förhållanden av viktlöshet, med minskning av den totala kroppsvattenvolymen och tillfälligt hypovolemiskt tillstånd som följd. Sådana förskjutningar förekommer även efter hemodialys, och orsakas då av elektrolytobalans.

Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.

Serumalbumin är ett protein som produceras av levern och är den mest förekommande proteinet i blodplasma. Det har flera viktiga funktioner, bland annat hjälper det att transportera olika substanser, såsom hormoner och fettsyror, runt i kroppen. Serumalbumin är också ett viktigt indikator på leverfunktionen och proteinbalansen i kroppen. När serumalbuminnivåerna är låga kan det vara tecken på att personen har en sjukdom som påverkar levern eller näringsbrist.

Lösningar med samma osmotiska tryck som blodserum, eller annan lösning som de jämförs med.

(11-beta)-11,21-dihydroxy-3,20-dioxopregn-4-en-18-al. Ett hormon som utsöndras av binjurebarken och ingår i regleringen av elektrolyt- och vattenbalansen genom att öka retentionen av natrium och utsön dringen av kalium i njurarna.

Renin är ett enzym som produceras och sekreteras av speciella celler (granulosa celler) i njurarnas körtlar (juxtaglomerulära apparater). Det har en viktig roll i regleringen av blodtrycket genom att utlösa den renin-angiotensin-aldosteron-axeln (RAAS). När renin aktiveras, omvandlar det ett protein till angiotensin I, som sedan konverteras till angiotensin II av angiotensinkonverterande enzym. Angiotensin II är ett kraftfullt vasokonstriktorer och stimulerar även aldosteronsekreteringen från binjuremärgen, vilket leder till ökad natriumåterupptag och vätskehalten i kroppen, och därmed höjd blodtryck.

1,4-dihydrazinftalazin. Ett medel mot högt blodtryck, med verkan och användningsområden som hos hydralazin.

En medicinsk definition av 'Plasmaceller' är en typ av vit blodcell (en leukocyty) som utvecklas från B-celler och producerar antikroppar som en del av det adaptiva immunförsvaret. Plasmaceller producerar stora mängder specifika antikroppar, som är proteiner som hjälper till att bekämpa infektioner genom att binda till främmande substance, såsom bakterier och virus, och neutralisera deras funktion eller markera dem för förstörelse av andra immunceller. Plasmaceller är specialiserade celler som finns i benmärgen, lymfknutor och andra lymfatiska vävnader i kroppen.

"Kroppsvatten" refererar till det totala vattentrycket inom ett levande organismers kropp, inklusive alla fluider såsom blodplasma, extracellulärt vätska och intracellulärt vätska. Det utgör en stor del av kroppsvikten hos människor och djur, och håller celler och vävnader fuktiga, transporterar näringsämnen, hormoner och andra substanser, och hjälper till att reglera kroppstemperatur.

Elektrolyter är joniserade partiklar, vanligtvis i en lösning eller i smälta tillstånd, som kan leda elektrisk ström genom sin förmåga att dela upp sig i joner när en elektrisk potential appliceras. Dessa joner är positivt eller negativt laddade och kan röra sig mot motsatt laddning under inflytande av ett elektrostatiskt fält, vilket möjliggör strömmen. Exempel på elektrolyter inkluderar lösningar av salter, syror och baser.

I en enkel medicinsk definition, kan "drickande" definieras som den aktivitet där vätska tas in i kroppen via munhålan med hjälp av svalg- och andningsmuskulaturen. Detta är en nödvändig process för att förse kroppen med vätskor och upprätthålla homeostas, eller jämvikt, inom kroppen.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Syn. diures.

Kapillärkärls förmåga att tillåta ett selektivt utbyte av ämnen genom kärlväggen. Små, fettlösliga molekyler som koldioxid och syrgas vandrar fritt genom diffusion. Vatten och vattenlösliga molekyler kan inte passera endotelväggarna och är beroende av mikroporer, som kan hindra stora molekyler från att passera.

"Törst" är ett subjektivt symptom som definieras som en stark och outtröttlig önskan eller behov att dricka, ofta orsakad av en ökad törstkänsla som kan bero på olika fysiologiska eller patologiska tillstånd, såsom uttorkning, diabetes, njurssjukdomar eller vissa läkemedel.

Minsking av blodets viskositet genom tillsats av cellfria lösningar. Metoden används kliniskt 1) vid tillstånd med försämrad mikrocirkulation, 2) vid ersättning av förlorat blod vid operationer utan homolog blodtransfusion och 3) vid hjärt-lung-bypass och hypotermi.

I en enkel mening kan 'slagvolym' definieras som volymen av blod som pumpas ut från hjärtat under en enskild hjärtslagcykel. Det mäts vanligtvis i milliliter (ml) och ger en indikation på hjärtats pumpleistung. En normalt fungerande vuxen hjärta har vanligtvis ett slagvolym på ungefär 70-80 ml per slag.

Flytande beståndsdelar av levande organismer.

'Natrium' er en kjemisk betegnelse for det som engelskspråklige lærebøker og artikler ofte refererer til som "sodium". I medicinsk sammenheng vil man oftest finne termen natrium brukt i forbindelse med ionsamlinger, elektrolytbalanse eller i sammenheng med bestemte sykdommer.

Osmolaritet är ett mått på koncentrationen av osmotiskt aktiva partiklar, vanligtvis lösta joner och molekyler, per liter i en lösning. Det specificerar den totala mängden små partiklar som bidrar till osmosen, ett fenomen där vatten diffunderar över en semipermeabel membran från en region med lägre salthalt till en region med högre salthalt för att nå jämvikt. Osmolaritet uttrycks vanligtvis i osmol/L (osmoler per liter).

En vätske- och elektrolytrubbning är ett medicinskt tillstånd som kännetecknas av oregelbundenheter i vätselfördelningen och elektrolytkoncentrationer i kroppen, orsakade av förändringar i vätskebalansen.

ANF. Ett hormon med kraftig verkan på njurarnas natriumutsöndring och kraftig kärlvidgande verkan som utsöndras av hjärtats förmak. Det består av en blandning av lågviktspeptider av varierande storlek från en gemensam prekursor och med en gemensam sekvens på ca 20 aminosyror.

Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.

Stabila kromatomer med samma atomnummer som krom, men med annan atomvikt. Cr-50, Cr-53 och Cr-54 är stabila kromisotoper.

En azofärg som används vid blodflödesmätningar enligt färguttunningsmetoden. Den är lättlöslig, starkt bunden till plasmaalbumin och försvinner mycket långsamt.

Den blodmängd som passerar genom hjärtat per tidsenhet. Den uttrycks vanligtvis som liter per minut för att inte förväxlas med slagvolym (blodvolym per slag).

Hydroxyethyl starch (HES) derivatives are modified starches that are used as plasma expanders in medical treatment. They are created by chemically modifying a starch source, typically from potatoes or corn, with hydroxyethyl groups. The modification process changes the properties of the starch, making it more stable and longer-acting in the bloodstream compared to unmodified starches. HES derivatives can be used to treat hypovolemia (low blood volume) due to trauma, surgery, or other conditions that cause fluid loss. However, their use has become somewhat controversial due to concerns about potential side effects such as kidney injury and coagulopathy.

Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.

En terapiform med syfte att återställa volym och sammansättning av kroppsvätskorna till normala nivåer vad avser vätske-elektrolytbalans. Vätska kan tillföras intravenöst, per os, via intermittent sondering eller hypodermoklys (subkutan infusion).

"Svettning" är en fysiologisk process där kroppen producerar svett som en reaktion på upphettning eller stress, för att hjälpa till att reglera kroppstemperaturen genom att kyla ned huden när svetten avdunstar.

En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.

De hundratals olika proteiner som finns i blodplasma, som t ex serumalbumin, transferrin, haptoglobiner, fibrinogen, koagulations- och komplementfaktorer, immunglobuliner, enzymhämmare och många fler.

De röda blodkropparnas syretransporterande färgämnen. De finns hos all ryggradsdjur och några ryggradslösa. Globindelens struktur varierar mellan arterna.

De båda faser mellan vilka vatten och andra kroppsvätskor fördelas: den extracellulära och den intracellulära. Med annan terminologi kan tre faser anges: den intracellulära, den interstitiella och den intravasala.

Cys-Tyr-Phe-Gln-Asn-Cys-Pro-Arg-Gly-NH2, cyklisk 1-6-disulfid. Det vanliga antidiuretiska hormonet hos däggdjur. Det är en cyklisk nonapeptid med arginin i position 8 i kedjan. Argipressin används för att behandla diabetes insipidus och som blodstillande medel, tack vare sin kärlsammandragande verkan.

Ett vanligt natriumsalt (natriumklorid) som brukas allmänt för smaksättning av livsmedel. Det spelar en viktig biologisk roll i regleringen av det osmotiska trycket i blod och vävnader.

Mätning av luftmängden i lungorna vid olika tidpunkter i andningscykeln.

Vattenlösliga proteiner som finns i äggvita, blod, lymfa och andra vävnader och vätskor. Vid upphettning koagulerar de.

Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.

Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

Polycythemia är ett tillstånd där individen har för höga nivåer av röda blodkroppar (erythrocyter) i cirkulationen. Detta kan leda till förtjockad blodkonsistens och ökat risk för blodproppar, vilket kan orsaka allvarliga komplikationer som stroke eller hjärtinfarkt. Polycythemia kan delas in i två huvudgrupper: primär polycytemia (eller erythrocytos) och sekundär polycytemia. Primär polycytemia orsakas av en sjukdom i blodbildande systemet, medan sekundär polycytemia orsakas av andra sjukdomar eller tillstånd som påverkar produktionen av röda blodkroppar.

Blodtrycksfall vid ändrat kroppsläge till stående eller vid orörlig, stående ställning.

Utrymmet mellan celler, fyllt av vätska och amorfa och fibrösa ämnen.

I medicinsk kontext, refererar "Plasma Gases" till gasformiga läkemedel som innehåller medicinskt plasma. Medicinskt plasma är den flytande delen av blodet som innehåller blodproteiner, hormoner, näringsämnen och andra substanser. När det behandlas och sätts under högt tryck kan det transformeras till plasma gas, vilket kan användas för att leverera läkemedel direkt till en specifik plats i kroppen, som exempelvis lungor eller ögon. Detta metod är fortfarande under utveckling och inte vanligt förekommande inom medicinsk behandling.

I medicinsk kontext, är en kolloid en heterogen blandning bestående av två olika faser, där minst en av faserna är dispers, med partikelstorlekar mellan 1-1000 nanometer (nm). Kolloider kan vara stabila över tid tack vare intermolekylära krafter som attraherar och håller samman de två faserna. De förekommer naturligt i naturen, till exempel i blodet där proteiner och andra molekyler är kolloidalt dispersa i vatten, men kan också skapas syntetiskt för medicinska tillämpningar, som till exempel kontrastmedel vid bilddiagnostiska undersökningar.

Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.

Sängliggande för terapeutiska eller experimentella orsaker.

En trikarbocyaninfärg som används diagnostiskt för leverfunktionstester och vid mätning av blodvolym och hjärtkapacitet.

Ascites. Ansamling av vätska i peritonealhålan (bukhinnehålan).

Oftast regelbunden, fysisk aktivitet avsedd att leda till god fysisk kondition och hälsa.

Mått på den volym kroppsvätska som helt renas från läkemedelsmetaboliter under en viss tidsenhet. Elimineringen sker till följd av omsättningsprocesser i njurar, lever, saliv, svett, tarmar, hjärta, hjärna och andra kroppsdelar.

Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.

"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.

Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.

Osmotiskt tryck är ett kolloidosmotiskt tryck som uppstår över ett semipermeabelt membran mellan en lösning med högre koncentration av osmotiskt aktiva partiklar och en lösning med lägre koncentration, på grund av diffusionskrafter som strävar efter att utjämna koncentrationsskillnaden. Detta orsakar vattenmolekyler att diffundera från den lägre koncentrerade sidan till den högre koncentrerade sidan för att nå jämvikt, vilket kan leda till volymförändringar i de berörda kompartmenten.

Metoder för mätning av flödet i ett system genom tillförsel av en känd mängd av något indikatorämne, t ex färgämne, radioisotop eller kall vätska, till systemet och påföljande mätning av koncentrationen vid tidsintervall på en bestämd punkt i systemet.

En grupp glukospolymerer som produceras av vissa bakterier. Dextraner har terapeutisk användning som plasmavolymutökare och som antikoagulanter. De har även utbredd användning i biologiska studier och industriellt.

En hyperton saltlösning är en lösning med högre salthalt än den normalt förekommande i kroppsvätskor, vilket kan störa elektrolytbalansen och leda till dehydrering om intaget överstiger kroppens förmåga att utsöndra salt.

"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.

Skelettmuskulaturens förbrukning av energi. Belastningsintensiteten kan mätas som syreförbrukning, värmeproduktion eller hjärtfrekvens. Hit hör också utmattning, ett psykologiskt mått på energiuttömning.

"Extracellulär vätska (ECF) är all vätska som finns utanför cellerna i kroppen, inklusive blodplasma, lymfa och interstitialvätska, och utgör ungefär en tredjedel av den totala kroppsvätskan."

"Ryggläge" är en medicinsk position där individen ligger på rygg med ansiktet uppåt och benen utsträckta. Denna position används ofta under operationer, undersökningar eller behandlingar för att ge bättre tillgång till patientens kropp och underlätta andningsprocessen.

En flödesmätning med radioisotop är en non-invasiv diagnostisk metod som innebär att ett litet målmedel, konjugerat med en svagt aktiv radioisotop, införs i kroppen för att mäta flödet av blod, luft eller andra fluider genom ett specifikt organ eller kärlsystem. Detta gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika medicinska tillstånd som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, lungemboli och njursjukdomar.

Medel som påskyndar utsöndringen av urin genom sin verkan på njurfunktionerna. Syn. diuretika.

Kroppsextremiteternas läge eller hela kroppshållningen.

Dräktighet är ett medicinskt tillstånd hos en kvinna, där hon bär en befruktad äggcell som har utvecklats till en embryo och sedan en foster inne i livmodern. Detta inträffar vanligtvis efter att en sperma träffat och befruktat ägget under samlag, vilket resulterar i en ny individ med unika arvsanlag. Dräktighet varar i cirka 40 veckor och indelas i tre trimestrar, där kroppen genomgår omfattande fysiologiska förändringar för att möjliggöra fostrets tillväxt och utveckling.

"Portasystemet, även känt som portahypertensivt system eller portacaval system, är ett cirkulatoriskt system som inkluderar levern, vena cava inferior och de perifera venerna i bukhålan. Det består av portvenen, som transporterar blod från mag-tarmkanalen, mjölksäcken, pancreaset och milten till levern, där det processas innan det returneras till systemkretsloppet via vena cava inferior."

En rymdfärd är en resa utanför jordens atmosfär, vanligtvis till omloppsbana runt jorden eller till andra himlakroppar som månen eller Mars, med hjälp av en rymdfarkost som rymdfärja, rymdraket eller en annan typ av rymdfartyg.

"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.

Höjd över havet.

"Vasopressiner" är ett samlingsbegrepp för hormoner som orsakar blodkärlskonstriktion och ökar vattentrycket i kroppen. Det mest kända vasopressinet är arginin-vasopressin (AVP), även kallat antidiuretiskt hormon (ADH). AVP/ADH produceras i hypofysen och frisläpps i reaktion på ökat osmotiskt tryck eller minskad blodvolym för att hålla homeostasen i kroppen. Andra vasopressiner inkluderar luvtocin, som har en liknande struktur och effekt men främst är involverat i sociala bindningar och reproduktion.

Långvarig (minuter till timmar) tillförsel av vätska i en ven genom venpunktion, antingen med hjälp av tyngdkraften eller pump.

"Hydrostatiskt tryck" är det tryck som utövas på en given punkt i en fluid (gas eller vätska) som är i vila, och orsakas av fluidens egen vikt ovanför den punkten. Det kan matematisk beskrivas som produkten av fluidens densitet, gravitationsacceleration och höjden av fluiden ovanför punkten.

"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."

En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.

Insättande av ballongkateter i lungartären via armbågsvenen, subklavikulärvenen (nyckelbensvenen) eller lårbensvenen. Tekniken används för att mäta lungartärtrycket och lungartärens inkilningstryck, v ilka motsvarar trycket i vänster förmak och diastoliska sluttrycket i vänster kammare. Katetern träs in i höger förmak, ballongen blåses upp, och sonden följer med blodflödet genom trikuspidalklaffen in i höger kammare och ut i lungartären.

Organismens funktioner för att reglera kroppstemperaturen genom uppvärmning eller avkylning.

Den syreförbrukningsnivå vid vilken aerob energiproduktion kompletteras med anaeroba mekanismer i samband med fysisk ansträngning. Detta leder till ökande laktatkoncentration och metabolisk acidos, vi lket kan mätas med direkta mätmetoder.

Bruk av cykel som transportmedel. Hit hör dock inte användning av testcykel för t ex ergometri.

Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.

Kroppsläge med huvudet lägre än resten av kroppen. En längre tid i detta läge kan ge tillfälliga fysiologiska besvär.

Funktioner och aktiviteter i hjärt-kärlsystemet som helhet eller i någon del av det.

Ett sjukligt tillstånd av syrebrist orsakat av minskat syretryck på hög höjd.

Röda blodceller. Mogna blodkroppar saknar kärna, är formade som bikonkava skivor, och innehåller hemoglobin, vars funktion är att transportera syre. Syn. erytrocyter.

Natriures är utsöndringen av natrium (ett mineral och ett elektrolyt) i urinen. Det inträffar när njurarna släpper ifrån sig mer natrium än vad de behåller, vilket kan leda till ett ökat urinvolym och potentialen för påverkan på elektrolytbalansen i kroppen. Natriures kan vara en normal fysiologisk respons eller ett tecken på olika medicinska tillstånd, såsom njursjukdomar, hjärtsjukdomar och vissa läkemedelsbiverkningar.

"Rehydrationslösningar är infusionsvätskor som används för att behandla och förebygga dehydrering, vilket innebär ett avsevärt förlust av kroppsvatten och elektrolyter, ofta orsakat av diarré, vomiting eller intensiv fysisk aktivitet. Dessa lösningar är formulerade med en optimal balans av vatten, salt och socker för att snabbt ersätta vad som har tappats in och hjälpa till att återställa homeostasen i kroppen."

Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.

En njurfunktionstest är en laboratorieundersökning som används för att utvärdera hur väl njurarna fungerar genom att mäta koncentrationen av olika substanser i blodet, till exempel kreatinin och urea. Det kan hjälpa att upptäcka njursjukdomar eller skada på njurarna. En njurfunktionstest är inte samma sak som en urinanaly, som istället undersöker egenskaperna hos urinen.

Phosphodiesterase 4 (PDE4) inhibitors are a class of medications that work by increasing the levels of cyclic adenosine monophosphate (cAMP) in cells. They do this by blocking the phosphodiesterase 4 enzyme, which is responsible for breaking down cAMP.

Löpning är en form av aerob exercis som innebär att man upprepade gånger och rytmiskt sätter fötterna på marken för att framskrida i hög hastighet över en viss distans. Det är en kroppslig aktivitet som involverar stora muskelgrupper, särskilt benen, och kräver andning och hjärtslag i ökad takt för att möta den ökade syrebehovet under aktiviteten. Löpning kan utföras på olika underlag som till exempel asfalt, grus, gräs eller en bana inomhus.

Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.

"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."

Glukos - den sockerart genom vilken kolhydrater transporteras med blodet, uppgår normalt till en halt av 3,5-5,6 mmol/l. Vid onormalt låg koncentration föreligger hypoglycemi, vid onormalt höga halter hyperglycemi. Syn. dextros; druvsocker.

Tidsförloppet mellan en fysisk aktivitets början och dess avslutande pga utmattning.

Förändring i hjärt-kärlfunktionerna, särskilt efter en tid av viktlöshet eller kraftlöshet, som förmodligen har samband med förflyttning av blodmängd från de nedre extremiteterna till bröstkorgen, vil ket resulterar i reflexdiures och minskad blodvolym.

Ansamling av vätska i intercellulära utrymmen, oftast i underhudsvävnad. Syn. ödem.

Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.

"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.