Plastider är membranomslutna organeller som förekommer hos växter, alger och vissa protister. De innehåller fettlösliga pigment och är huvudsakligen involverade i fotosyntesen, ett process där solljusenergi omvandlas till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat). Plastider kan också fungera som lagringsplats för näringsmolekyler, till exempel stärkelse och oljor. De kan utvecklas från protoplastider, som är små sfäroidiska organeller som finns i cytoplasman hos celler som genomgår en process som kallas endosymbiontteorin. Plastider kan vara gröna (kloroplast), röda (rhodoplast) eller färglösa (leukoplast, etioplast).

In genetics, a genome is the complete set of genetic material present in a cell or organism, including all of its genes. This genetic material is typically made up of DNA and RNA, and it contains all of the instructions necessary for the development and function of an organism.

Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.

Rhodophyta, också kända som rödalger, är en division av marine och sötvattenslevande alger. Dessa organismers celler innehåller fyloplaster istället för de mer vanliga chloroplasterna hos andra algdivisioner. Rhodophyta-celler har också unika kolesteroler och karotenoidpigment som ger dem deras röda färg, även om vissa arter kan vara gröna, bruna eller rosa.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) i kloroplaster, klorofyllhaltiga celler som ombesörjer fotosyntes.

Chloroplast proteins are those protein molecules that are located within the chloroplasts, which are specialized organelles in plant and algal cells responsible for carrying out photosynthesis. These proteins play crucial roles in various processes related to photosynthesis, such as light absorption, electron transport, and carbon fixation. They can be categorized into two main types:

Cryptophyta är ett fylum av encelliga, fotosyntetiserande protister som förekommer i sötvatten och marina miljöer. Dessa organismer kännetecknas av två plasmamembran runt deras kloroplast, vilket är ovanligt bland andra fotosyntetiserande eukaryoter. Cryptophyta-celler innehåller också ett rörligt, undulipodium (tidigare kallat flagell) som används för att navigera i sitt habitat. Dessa organismer är viktiga i näringskedjorna och kan vara källor till föda för många andra marina djur.

Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.

Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.

"Ett genombestår av DNA, som innehåller alla arvsmassaen hos en organism. Kloroplaster är speciella organeller inuti växtceller som också har sitt eget genom bestående av cirkulärt DNA. De är involverade i fotosyntesen och producerar syre som en biprodukt."

Protozoer tillhörande klassen Phytomastigophorea. De lever i havsvatten och förflyttar sig på ett roterande sätt genom vattnet med hjälp av såväl tvärställda som längsgående flageller.

Arvsmassan hos växter.

Produktion av kolhydrater, med frigörande av molekylärt syre, utifrån koldioxid och vatten i klorofyllvävnad hos växter och blågröna alger under inverkan av ljus. Vid fotosyntes hos bakterier förbrukas svavelväte, molekylärt väte och andra reducerade föreningar i stället för vatten, varvid molekylärt syre inte frigörs.

'Oenothera' är ett släkte av växter, även kända som kvällsljus eller morgonglöd, som tillhör familjen Onagraceae. De flesta arterna inom släktet är ursprungliga för Nord- och Sydamerika. Många arter within this genus are vanligtvis ett- eller tvååriga örter med gula eller vita blommor som öppnar sig på kvällen eller under skymningen, därav det gemensamma namnet 'kvällsljus'. Släktet innehåller ungefär 150–200 arter. Vissa arter och hybrider odlas som prydnadsväxter på grund av sina attraktiva blommor och långa blomningstid.

Tobak är ett preparat som innehåller blad från plantan Nicotiana tabacum eller Nicotiana rustica, som ofta torkas och rullas till cigarrer, cigaretter eller pipor, eller som krossas till snus eller krut. Tobak innehåller den addiktiva substansen nikotin och används vanligtvis genom rökning, skvalpning eller sugit under kinden. Användandet av tobak kan leda till allvarliga hälsoeffekter, inklusive lungcancer, hjärtsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

I medicinen refererar 'snärjor' till smala, flexibla remsor eller band som används för att hålla sönderfallna benfragment på plats under benfrakturbehandling, ofta i kombination med gips- eller bandagering.

"Arabidopsis proteins" refer to the proteins that are encoded by the genes present in the genome of the model plant species Arabidopsis thaliana. These proteins play various roles in different cellular processes, such as metabolism, signaling, regulation, and defense responses, among others. The study of Arabidopsis proteins is crucial for understanding fundamental biological mechanisms and has broad implications for plant biology and agriculture.

Chlorophyta är ett division (eller fylum) inom riket Protista, som primärt består av grönalger. Dessa organismer är eukaryota och fotosyntetiska, vilket betyder att de har cellkärnor och kan producera sin egen föda genom att använda solljus, vatten och koldioxid i en process som kallas fotosyntes. Chlorophyta inkluderar en mångfald olika sorters grönalger, från encelliga former till större, multicellulära arter. Många av dessa arter lever i vatten, både sötvatten och saltvatten, men det finns också några arter som lever på land. Chlorophyta är kända för sin rika förekomst av klorofyll, ett grönt pigment som används i fotosyntesen.

Proteiner som förekommer i någon algart.

'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.

Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.

En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.

Eukaryota, eller eukaryoter, är en domän inom livets systematik som innefattar alla organismer med cellkärna, till skillnad från prokaryoter som saknar cellkärna. Till eukaryoter räknas djur, växter, svampar och enzymer (protister). Dessa organismers celler har ofta ett komplext uppbyggande jämfört med prokaryota celler, med olika organeller som är specialiserade för olika funktioner.

Cercozoa is a major group of primarily heterotrophic protists, many of which are characterized by the presence of unique feeding structures called "cercomonads" or "filose amoebae." These organisms are unicellular and can have varied morphologies including amoeboid, flagellated, or cyst forms. They are commonly found in diverse environments such as soil, freshwater, and marine habitats. Some members of Cercozoa have the ability to form symbiotic relationships with other organisms, while others can cause diseases in certain plants and animals.

Mikroskopiska, encelliga kiselalger. De förekommer såväl i sötvatten som i bräck- och saltvatten. Algernas "skelett" består av kiseldioxid. Syn. diatomacéer.

"Giftiga växter" är växter som innehåller naturligt förekommande toxiner eller skadliga ämnen, som kan vara farliga eller skadliga för människor och andra djur om de konsumeras, rörs mot eller kommer i kontakt med huden.

In biology, chloroplasts are specialized organelles found in the cells of green plants, algae, and some protists. They are responsible for carrying out photosynthesis, which is the process by which these organisms convert light energy into chemical energy, producing oxygen as a byproduct.

Porfyrinderivat med magnesium som deltar i omvandlingen av ljusenergi i organismer med fotosyntes.

'RNA (Ribonucleic acid) in plants refers to the single-stranded, helical molecule that plays a crucial role in gene expression by serving as an intermediary between DNA and protein synthesis, with various types including messenger RNA (mRNA), ribosomal RNA (rRNA), and transfer RNA (tRNA).'

Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.

Tetrapyrroler är en grupp organiska föreningar som innehåller en tetrapyrrolring, det vill säga en ringstruktur bestående av fyra pyrrolenheter kopplade till varandra via kol-kolbindningar. Denna struktur är central för många biologiskt viktiga molekyler, bland annat hem-gruppen i hemoglobin och cytochrom-gruppen i cytochrom P450 enzymkomplexet. Tetrapyrroler deltar också i fotosyntesen som central komponent i klorofyllmolekylen.

Den fullständiga arvsmassan i en växts kromosomuppsättning.

Den deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan i alger.

Angiospermer. Den ena av fanerogamernas (fröväxternas) två huvudgrupper. Den andra utgörs av de nakenfröiga växterna (gymnospermer).

Alveolata är ett taxonomiskt överordnat begrepp inom biologin som omfattar en grupp encelliga eukaryota organismer med en gemensam utvecklingslinje, känd för sina speciella andningsstrukturer. Dessa strukturer, kallade alveoler, är små luftfyllda säckar som möjliggör syre- och koloxids exchange med omgivningen. De tre fylum som ingår i Alveolata är Ciliophora (ciliater), Dinoflagellata (dinoflagellater) och Apicomplexa (apikalt placerade komplex, inklusive parasiter som malaria).

Protoklorofyllid är ett grönt pigment som förekommer hos vissa fotosyntetiserande bakterier, såsom cyanobakterier och grönsvarta sulfurbakterier. Det är en föregångare till protoklorofyll a och b, vilka är de två formerna av protoklorofyll som finns hos högre växter och alger. Protoklorofyllid absorberar ljus i det röda delområdet av det visible spektret (vid ungefär 650 nanometer) och reflekterar grönt ljus, men det är mindre effektivt vid fotosyntes jämfört med protoklorofyll a och b.

Ett fylum protozoer kännetecknade av förekomsten av komplexa apikala organeller, som är till hjälp vid penetreringen av värdceller. Fylet omfattar två klasser: Perkinsea och Sporozoea.

Cyanophora är ett släkte av små, encelliga blågröna alger som tillhör gruppen Rhizaria och kallas även blågröna cyaneller eller cyanelli. Dessa organismer är unika eftersom de innehåller både plastider (som utför fotosyntes) och blåmjälteschloroplaster, som tros ha en föregångare som är gemensam med rödalgers plastider. Cyanophora-cellerna har också en cellvägg bestående av cellulosa och en dubbel membranomgiven nucleus. Släktet innehåller endast två arter, nämligen Cyanophora paradoxa och Cyanophora kugrensii.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

En ordning växtlika flagellatprotozoer som vanligen förekommer i sötvatten. Till särdragen hör en eller två flageller som utgår från en främre inbuktning i cellen, samt avsaknad av kloroplaster hos många släkten.

En division (levermossor) inom växtriket. Växterna är enkla, saknar kärlvävnad och har rudimentära rotliknande organ (rhizoider). Precis som mossor har levermossor generationsväxlingar mellan haploida, könscellbärande former (gametofyter) och diploida, sporbärande former (sporofyter).

Tylakoider är membranstrukturer inne i kloroplasten hos växter, alger och cyanobakterier. De är primära platsen för ljusberoende fotosyntes där solljusenergi konverteras till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat-reducerad). Tylakoidmembranen innehåller också fotosystem I och II, cytochrom b6f-komplexet och ATP-syntas, som alla är involverade i den ljusberoende fotosyntesen. Tylakoiderna är ofta staplade på varandra och bildar granumstaplar eller thylakoidstaplar inuti kloroplasten.

Naturlig överföring av genetisk information mellan organismer, besläktade eller obesläktade, varvid överföring från föräldrar till avkomma kringgås. Horisontell genöverföring kan ske via ett antal olika naturligt förekommande förlopp, som t ex genetisk konjugation, genetisk transduktion och transfektion. Resultatet kan bli ändrad gensammansättning hos mottagarorganismen (genetisk transformering).

Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.

I en enkel medicinsk definition kan organeller beskrivas som strukturer med specifika funktioner inne i celler. De är nödvändiga för cellens överlevnad, tillväxt och förmåga att utföra olika processer. Exempel på organeller inkluderar mitokondrier (som genererar energi), ribosomer (som syntetiserar protein), endoplasmisk retikulum (som transporterar proteiner) och lysosomer (som bryter ner och recylerar cellens komponenter).

Stärkelse är ett kosttillskott eller livsmedelsprodukt som består av nästan ren amylopektin eller amylose, två former av polysackarider (kolhydrater) som utvinns från stärkelserika vegetabiliska material, såsom majs, potatis eller korn. Stärkelse används ofta som tjockmjölkealternativ för att ge en geléartad konsistens till maträtter eller som stabilisator och texturförbättrare i industriellt framställda livsmedel.

Ribulose-1,5-bisphosphate carboxylase/oxygenase (RuBisCO) is a crucial photosynthetic enzyme that catalyzes the initial step of carbon fixation in the Calvin cycle. It facilitates the reaction between ribulose-1,5-bisphosphate (RuBP) and carbon dioxide (CO2), resulting in the formation of two molecules of 3-phosphoglycerate (3-PGA). This process is essential for converting CO2 into organic compounds, ultimately contributing to plant growth and biomass production.

RNA, or ribonucleic acid, is a type of nucleic acid that plays a crucial role in protein synthesis and other cellular processes. It carries genetic information encoded in DNA to the ribosomes, where it helps assemble amino acids into proteins.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Orchidaceae är den största familj i blomväxtordningen Asparagales, med över 25 000 kända arter och cirka 800 släkten. De flesta orkidéer är örter eller epifyter (växter som lever på andra växters stammar eller grenar), men några är även marklevande eller saprofyter (växter som lever av dött organiskt material). Orchidaceae kännetecknas av sina ofta komplexa och vackert färgade blommor, som har ett karakteristiskt uppbyggnadsmönster med tre utåtriktade och tre nedåtriktade kalkblad samt en tredelad läpp. Orkidéer förekommer världen över i en mängd olika habitat, från tropiska regnskogar till tempererade områden och alpina bergstrakter.

Ett släkte ettårigt gräs som utgör sädesslaget korn, en viktig gröda som odlas både som livsmedelsväxt och som foderväxt. Korn används t ex för malt- och etanolframställning.

RNA editing refererer til den proces, hvor der foretages ændringer i det posttranskriptionelle RNA, før det oversættes til protein. Dette kan involvere indsættelse, deletyion eller substitution af nukleotider, der resulterer i en forandring af aminosyresekvensen i det endelige protein. Den mest almindelige form for RNA editing hos pattedyr er den reversible konvertering af adenosin (A) til inosin (I), katalyseret af enzymerne ADAR (Adenosine Deaminases Acting on RNA). Inosin kan derefter behandles som guanosin under oversættelsesprocessen, hvilket resulterer i en aminosyreforandring i det endelige protein.

Ett växtsläkte i ordningen Geraniales, klassen Magnoliopsida.

Ett släkte brunalger inom familjen Fucaceae. De förekommer i tempererade tidvattenområden längs steniga kustavsnitt och är källa för alginater. Några Fucusarter kallas kelp.

I en medicinsk kontext kan "PECS" stå för "Peripherally inserted central catheters," som är en typ av slangar eller katetrar som används för att administrera läkemedel och andra behandlingar till patienter. PECS-katetrarna skiljer sig från traditionella centrala venkatetrar genom att de införs i en perifer ven istället för en central ven. Detta gör det möjligt att placera katetern på ett mindre invasivt sätt, med lägre risk för komplikationer som pneumotorax och blodproppar. PECS-katetrarna används ofta när långvarig intravenös behandling är nödvändig, till exempel vid kemoterapi eller total parenteral nutrition (TPN).

Haptophyta är ett fylum (en taxonomisk grupp) av encelliga fotosyntetiserande alger som inkluderar både autotrofa och heterotrofa arter. De flesta Haptophyta-arter har två flageller (smala utskott) som används för att röra sig, men det är deras yttre skal av kalkkristaller eller organiska ämnen som är deras mest distinkta kännetecken. Haptophyta-arter inkluderar bland annat kokkoliter (Coccolithophoridae), som producerar de kalkrika skalen som ofta ses i sediment från oceanerna och används för att studera klimathistoria. Dessa alger är viktiga primärproducenter i världshaven och spelar en viktig roll i kolcykeln. De kan också producera toxiner som kan ha negativa effekter på andra marina livsformer och på människor som äter kontaminerad

En grupp glykolipider, hos vilka sockerdelen utgörs av galaktos. De skiljer sig från glykosfingolipider genom avsaknad av kväve. Galaktolipiderna utgör den största delen av växternas membranlipider.

En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.

A plant cell is a type of eukaryotic cell that contains specialized organelles and structures, including a rigid cell wall, chloroplasts, and a large central vacuole. The cell wall, composed of cellulose, provides structural support and protection, while the chloroplasts contain chlorophyll and are responsible for carrying out photosynthesis, the process by which plants convert light energy into chemical energy. The central vacuole plays a role in maintaining the cell's turgor pressure and storing nutrients. Plant cells also contain a nucleus, which houses the genetic material of the cell, as well as other membrane-bound organelles such as mitochondria, endoplasmic reticulum, and golgi apparatus. These organelles perform various functions that are essential for the survival and growth of the plant.

Proteintransport refererer til den proces, hvor proteiner bliver transporteret gennem cellemembraner for at nå deres destination indenfor eller udenfor cellen. Dette sker ved hjælp af specielle transportproteiner, som kender vej og kan genkende de forskellige typer proteiner. Proteintransport er en nødvendig proces for at sikre, at cellen fungerer korrekt og at proteinerne kan udføre deres biologiske funktioner på det rigtige sted i organismen.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.