Polycystiskt ovariesyndrom
Polycystic Ovarian Syndrome (PCOS) is a common hormonal disorder among women of reproductive age. It is characterized by the presence of multiple small follicles or cysts in the ovaries, as seen on an ultrasound exam, along with irregular menstrual periods and elevated levels of androgens (male hormones) in the body. The exact cause of PCOS is not fully understood, but it is believed to be related to genetic and environmental factors.
Hyperandrogenism
Ett tillstånd orsakat av överproduktion av androgener i njurbarken, äggstockarna eller testiklarna. Hos män är den kliniska betydelsen ringa, men hos kvinnor ses de vanliga manifestationerna hirsutism (hårighet) och virilism (mansdrag) hos patienter med polycystiskt ovariesyndrom och adrenokortikal hyperfunktion.
Hårighet, patologisk
Ovary
The ovary is a female reproductive organ that produces and releases eggs (oocytes) for fertilization, as well as producing hormones such as estrogen and progesterone that regulate the menstrual cycle and support pregnancy. (1)
Metformin
Ett hypoglykemimedel (biguanid) som används vid behandling av icke-insulinberoende diabetes mellitus som inte svarar på dietändringar. Metformin förbättrar den glykemiska kontrollen genom att förstärka insulinkänsligheten och minska glukosupptaget i tarmarna.
Klomifen
Polycystnjure
Polycystic kidney disease (PKD) is a genetic disorder characterized by the growth of multiple cysts in the kidneys. These cysts are fluid-filled sacs that can cause the kidneys to become enlarged and can eventually lead to kidney failure. PKD can also affect other organs, such as the liver and heart, and is often associated with high blood pressure and chronic pain. There are two main types of PKD: autosomal dominant PKD (ADPKD) and autosomal recessive PKD (ARPKD). ADPKD is more common and tends to develop in adulthood, while ARPKD is rarer and typically presents in infancy or early childhood.
Insulinresistens
Avtagande förmåga hos insulin att sänka blodsockerhalterna; behov av 200 enheter insulin per dag för att förhindra hyperglykemi eller ketos. Effektminskningen beror vanligtvis på antikroppsbindning av insulin (insulinantikroppar), men även avvikelser hos insulinreceptorer på cellytor kan föreligga. Tillståndet har samband med övervikt, ketoacidos, infektion och vissa sällsynta sjukdomar.
Testosteron
Testosteron är ett steroide steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, huvudsakligen i mannens testiklar och i mindre utsträckning hos kvinnor i äggstockarna och binjurarna. Det spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner som tillväxt, development, muskulatur, benstyrka, röstljud, könsligt beteende, spermieproduktion och libido hos män. Testosteronnivåerna når sin topp under puberteten och tenderar att minska med åldern.
Androgener
Syndrom
Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.
17-hydroxiprogesteron
Ett hydroxyprogesteron med ungefär samma medicinska användning som progesteron.
Androstendion
En androgen steroid från testiklarna, binjurebarken och äggstockarna. Den förekommer naturligt som 4-delta-androstendion och 5-delta-androstendion. Androstendioner kan omvandlas till testosteron och a ndra androgener.
Polycystnjure, autosomal dominant
Autosomal dominante polycystiskt njursyndrom (ADPKD) är en arvsförändring som orsakas av mutationer i PKD1 eller PKD2 generna och kännetecknas av bildandet av många cystor (flussamma säckar fyllda med vätska) i båda njurarna. Detta leder till slowly progressive nedsättning av njurfunktionen under en persons livstid och kan leda till njursvikt. ADPKD påverkar också ofta andra organ, såsom levern, hjärtat och blodkärlen. Symptomen kan variera mycket mellan individer, men de vanligaste symptomen inkluderar smärta i flankerna, blod i urinen, högt blodtryck och ödem.
LH
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras av adenohypofysen. Luteiniserande hormon reglerar produktionen av steroider hos testiklarnas och äggstockarnas interstitialceller. LH-vågen hos kvinnor före ägglossning sätter igång ägglossningen och efterföljande luteinisering av follikeln (äggblåsan). Hormonet består av två icke-kovalent bundna underenheter, alfa och beta. Inom en art förekommer alfaenheten vanligtvis hos tre hypofysära glykoproteinhormoner (TSH, LH och FSH), men betaenheten är unik och förmedlar sin biologiska specificitet.
Dehydroepiandrosteronsulfat
En förelöpare till androgener och östrogen och den rikligast förekommande steroiden i cirkulationssystemet.
Ovulation Induction
'Ovulation Induction' refererer til anvendelsen af medicinske behandlinger for at stimulere øvrigheden til at producere og frigive et modnet æg fra en kvindes ovarium. Dette gøres oftest for at forbedre chancesnelekderne for at blive gravid, enten ved spontan samleje eller i forbindelse med kunstig befrugtning.
Cyproteronacetat
Könshormonbindande globulin
Ett glykoprotein som migrerar som beta-globulin. Molekylvikten, 52 000 eller 95 000-115 000, antyder att den förekommer som dimer. Proteinet binder testosteron, dihydrotestosteron och östradiol i plasma. Könshormonbindande globulin har samma aminosyrasekvens som androgenbindande protein. De syntetiseras dock på olika platser och genomgår olika oligosackaridmodifikationer efter translation.
Finnar
Follikelstimulerande hormon
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras från adenohypofysen (främre hypofysen). Follikelstimulerande hormon (FSH) stimulerar produktionen av könsceller (gametogenesen) och deras stödceller, så som äggstockarnas granulosaceller och testiklarnas sertoliceller och leydigceller. FSH består av två icke-kovalentbundna underenheter, alfa och beta. Inom en art är alfaenheten vanlig i de tre hypofysglykoproteinhormonerna TSH, LH och FSH, men betaenheten är unik och utövar sin specifika biologiska verkan. Syn. FSH.
Anti-Mylleriskt hormon
Insulin
Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.
Ovulation
Ovulation er den fysiologiske prosessen hvor et reift ægelløs korn frigives fra en moden follikel i livmoderen hos kvinder. Dette sker normalt midt i en cyklus, omkring 14 dage før den forventede menstruation. Efter frigivelsen kan ægget blive befrugtet af sædceller fra en mand, hvilket resulterer i en graviditet. Hvis ægget ikke bliver befrugtet, vil det forlade livmoderen under menstruationen.
Kroppsmasseindex
Ett antropometriskt mått för kroppsvikt, benämnt BMI. Beräkningen görs genom att dela kroppsvikten med kvadraten på kroppslängden (kg/m2), vilket ger den högsta korrelationen med kroppsdensiteten. BMI är korrelerat med mängden kroppsfett, och varierar med ålder och kön. Vid BMI under 18.5 föreligger undervikt, vid 18.5-24.9 normalvikt, vid 25-29.9 övervikt, och vid 30 och däröver föreligger fetma.
Fetma
Fetma, eller fetmasyndrom, är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av ett överskott av kroppsfett som orsakas av en obalance mellan intag och förbrukning av energikalor över en längre tid. Detta leder till en abnormalt hög kroppsvikt som kan ha negativa effekter på individens hälsa och livskvalitet. Fetma diagnostiseras vanligen baserat på kroppsmasseindex (BMI), ett mått som beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat. En person anses ha fetma om BMI är 30 eller högre.
Menstruationscykel
Tidsförloppet mellan början av en menstruationsblödning och början av nästföljande hos kvinnor och primathonor i fruktbar ålder. Menstruationscykeln regleras av endokrin samverkan mellan hypotalamus, hypofysen, äggstockarna och könsorganen. Cykeln delas genom ägglossningen in i två faser. Beroende på äggstockens endokrina tillstånd är där en follikulär och en gulkroppsfas. Beroende på livmoderslemhinnans reaktion delas menstruationscykeln in i en proliferationsfas och en sekretionsfas.
Fall-kontrollstudier
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Graviditet
Menstruation, utebliven
Utebliven menstruation.
Blodsocker
Elektrokoagulering
Glukosbelastningsprov
Hyperinsulinism
Ett syndrom med onormalt höga insulinhalter i blodet.. Det kan ge upphov till hypoglykemi. Orsaken till tillståndet varierar, och omfattar överproduktion från betacelltumörer (insulinom), autoantikroppar mot insulin, insulinreceptordefekt (insulinresistens), eller för hög förbrukning av insulin eller hypoglykemimedel.
Etinylöstradiol
Hormoner
Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.
Ovarian Follicle
En ovarian follicle är en struktur i äggstocken (ovarium) hos däggdjur, inklusive människan, som innehåller ett äggcell (oocyte). Folliclarna utgör den primära platsen för äggcellers utveckling och tillväxt. De består av granulosa celler, som omger och skyddar ägget, samt en yttre lagring av stödjande celler kända som theca celler.
Metabola syndromet X
Ett kluster av metabola riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes mellitus typ 2. De främsta kännetecknen för metabola syndromet X är bukfett, aterogen dyslipidemi, högt blodtryck, hyperglykemi, insulinresistens, inflammatorisk benägenhet och protrombotiskt tillstånd.
Gonadotropiner
Hormoner som stimulerar könskörtelfunktioner, som t ex alstring av könsceller och produktion av steroidkönshormoner i äggstockar och testiklar. Viktiga gonadotropiner är glykoproteiner som främst produceras av adenohypofysen (hypofysgonadotropiner) och moderkakan (koriongonadotropin). Hos somliga arter har hypofysprolaktin och laktogen från moderkakan viss luteotrop verkan.
Diatermi
Graviditetstal
Menstruation
Den periodiska avstötningen av livmoderslemhinnan och därmed sammanhängande menstruationsblödning under menstruationscykeln hos människor och primater. Menstruationen beror på sjunkande halt cirkulerande progesteron och inträder sent i gulkroppsfasen, när
Virilism
Dehydroepiandrosteron
Dehydroepiandrosteron (DHEA) är ett steroidhormon som produceras av binjurarna och fungerar som en prekursor till både östrogen och testosteron i kroppen. Det är det mest prevalenta steroidhormonet i serum och produceras huvudsakligen under tidig medelålder, för att sedan avta med åldrandet. DHEA har också visat sig ha potential som en antiaging-behandling, även om dess effekter och säkerhet fortfarande är föremål för forskning.
Follikelstimulerande hormon, humant
TRPP Cation Channels
Transient Receptor Potential (TRP) cation channels are a type of ion channel proteins that play a crucial role in various cellular functions, including sensory perception and regulation of cellular excitability. They are named after the first identified member of this family, the TRP channel of Drosophila melanogaster, which is responsible for phototransduction in the fly's eye.
Polycystnjure, autosomal recessiv
Autosomal recessive polycystic kidney disease (ARPKD) is a rare genetic disorder characterized by the development of multiple cysts in the kidneys and liver. It is caused by mutations in the PKHD1 gene, which provides instructions for making a protein called fibrocystin or polyductin. The condition typically presents in infancy or childhood, although it can sometimes go undetected until adulthood.
Könshormoner, steroid
Steroidhormoner som produceras av könskörtlarna. De stimulerar fortplantningsorganen, könscellmognad och de sekundära könsdragen hos män och kvinnor. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol, progesteron och testosteron.
Levande födsel
Menstruationsframkallande medel
Tekaceller
T-celler, också kända som T-lymfocyter, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet hos däggdjur. De utvecklas i thymusvävnaden och har en central roll i cellmedierad immunitet genom att hjälpa till att koordinera och reglera immunsvar mot infektioner och cancer. T-celler kan direkt attackera och döda infekterade eller skadade celler eller sekretera cytokiner för att aktivera och rekrytera andra immunceller till området. Det finns olika sorters T-celler, inklusive CD4+ T-hjälparceller och CD8+ cytotoxiska T-celler, som har specifika funktioner i immunsvaret.
Ovariellt hyperstimulationssyndrom
Ovariellt hyperstimulationssyndrom (OHSS) är ett tillstånd som kan uppstå som komplikation vid behandling med fertilitetsväckande läkemedel, särskilt när flera äggstockar stimuleras samtidigt. Tillståndet karaktäriseras av en överdrivet kraftig respons hos äggstockarna, vilket leder till en ökad mängd vätska i bukhålan och ofta även i bröstvattnen. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och inkluderar bland annat buksmärtor, pådundran av magen, nästelvätska, hosta, andnöd och i värsta fall blodproppar och försämrad njurfunktion.
Estradiol
Provrörsbefruktning
Ovarian Diseases
'Ovarian diseases' refer to a range of medical conditions that affect the function or structure of the ovaries, which are the female reproductive organs responsible for producing eggs and hormones such as estrogen and progesterone. These conditions can include ovarian cysts, polycystic ovary syndrome (PCOS), endometriosis, ovarian cancer, and premature ovarian failure, among others.
Acanthosis nigricans
Diffus melanos med mörkfärgad, sammetsliknande förtjockning eller små hudvårtor främst i armhålor och andra kroppsveck. Sjukdomen uppträder i samband med hormonsjukdomar, underliggande elakartade tillstånd, tillförsel av vissa läkemedel eller i form av ärftlig sjukdom.
Tekniker för fortplantningshjälp
En individ som är utbildad och certifierad att genomföra tekniska aspekter av assistad fertilitet, insemination eller in vitro-fertilisering under medicinsk övervakning, för att hjälpa parer eller individer med barnlöshet.
Adrenarke
Adrenaline, även känt som epinefrin, är ett hormon och neurotransmittor som produceras av binucleära kromaffinvåben (chromaffin cells) i mittgången (medulla) i de both yttre kapslarna av adrenalglanderna. Det spelar en viktig roll i kroppens kamp-eller-flykt-svar och orsakar en ökning av hjärtats slagfrekvens och kontraktionsstyrka, breddad luftvägar, och en ökad metabolism för att förbereda kroppen för fysisk aktivitet. Adrenaline kan också användas som ett läkemedel för att behandla allvarliga allergiska reaktioner (anafylaxi), låg hjärtrytm (bradykardi) och som en del av vissa lokalbedövningsmedel.
Follikulär vätska
Steroider
Steroid är ett samlingsnamn för en grupp lipida (fett)baserade biologiskt aktiva ämnen som inkluderar hormoner såsom kortisol, testosteron och östrogen. De flesta steroider i kroppen produceras naturligt i kroppens glanduler, men de kan också syntetiseras konstligen för medicinska behandlingar eller dopning. I en mening kan man definiera steroider som:
Tiazolidinedioner
Tiazolidinedioner är en klasse av orala antidiabetika som verkar genom att öka kroppens respons till insulin, främst genom att aktivera peroxisomproliferator-aktiverad receptor gamma (PPAR-gamma) i fetceller. Detta leder till en förbättrad glukosupptagning och reducerad glukosproduktion i levern, vilket hjälper till att kontrollera blodsockernivåerna hos personer med typ 2 diabetes. Exempel på läkemedel som tillhör denna klass inkluderar pioglitazon och rosiglitazon.
Gonadotropinfrisättande hormon
Ett dekapeptidhormon från hypotalamus som stimulerar syntes och utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen.
Testosteronpropionat
Testosteronpropionat är ett syntetiskt androgens hormon, som används inom medicinsk kontext som en form av testosterons ersättningst Therapi (TRT). Det är en esterifierad form av testosteron, där propionsyra har fogats till testosteronmolekylen för att förlänga dess halveringstid i kroppen. Testosteronpropionat är lösligt i olja och ges vanligtvis som intramuskulära injektioner. Det används för att behandla lägre än normalt testosteronnivåer hos män, vilket kan orsaka symtom som sänkt libido, trötthet, muskelsvaghet och depression.
Follistatin
Ett utbrett protein som binder direkt till aktiviner. Det verkar som aktivinantagonist, hämmar utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH), reglerar celldifferentiering och spelar en viktig roll vid embryobildningen. Follistatin består av en enkel, glykosylerad polypeptidkedja på ca 37 kD och ingår inte i inhibingruppen (inhibiner). Proteinet binder även och neutraliserar många medlemmar i TGF-betafamiljen.
Elektroakupunktur
Glukosintolerans
FSH-receptorer
Cellyteproteiner som med hög affinitet binder follikelstimulerande hormon och utlöser intracellulära processer som påverkar cellers beteende.
Fenotyp
Midje-höftkvot
Midjemåttet delat med höftmåttet. För både män och kvinnor räknas en midje-höftkvot (WHR) på 1,0 eller högre som en riskindikator för ohälsa, som t ex hjärtsjukdom eller lidanden pga övervikt. En hälsosam kvot är för män 0,90 eller lägre, och för kvinnor 0,80 eller lägre.
Biologiska markörer
Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.
Riskfaktorer
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Prevalens
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
Overweight
I en enhetlig medicinsk definition, betecknar "overweight" ett tillstånd där en persons kroppsvikt är högre än vad som anses vara hälsosamt för deras längd och ålder. Det mest vanliga sättet att bedöma övervikt är genom att använda kroppsmasseindex (BMI), som beräknas genom att dividera en persons vikt i kilogram med kvadraten av deras längd i meter. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras övervikt när BMI är mellan 25 och 29,9. Det är värt att notera att denna definition kan variera något beroende på population och geografisk plats.
Progesteron
Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under äggstockarnas aktiva fas (ovulationsfasen) under menstruationscykeln. Det spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln och under graviditeten för att underhålla och stödja fostrets utveckling. Progesteron hjälper också till att preparera bröstvävnaden inför amning.
Graviditetsdiabetes
Antingen symtomatisk diabetes eller försämrad glukostolerans till följd av graviditet, som återgår mot slutet av graviditeten. Hit räknas inte redan tidigare diagnostiserad diabetes hos personer som blir gravida (graviditet hos diabetiker).
Glukosomsättningsstörningar
Prospektiva studier
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Androgenantagonister
Föreningar som hämmar eller motverkar biosyntesen och verkan av androgener.
Adiponektin
Adiponectin är ett protein som frisätts från fettvävnaden och har en viktig roll i regleringen av energibalansen, fettsyrumedsbrytning och glukosmetabolism. Det är unikt bland adipokiner (fettcellshormoner) eftersom det serumkoncentrationen är högre i normalvikt än hos överviktiga eller feta individer, och minskar vid insulinresistens och typ 2 diabetes. Adiponectin har antiinflammatoriska, antiaterogena och insulinsensibiliserande effekter, vilket gör det till ett potentialt terapeutiskt mål för behandling av metabola sjukdomar.
Magerhet
Hormonsjukdomar
Cystor
Hårborttagning
Follikulär fas
Polymorfism, enkelnukleotid
Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent och spontan substitution av ett enskilt nukleotid (bas) i DNA-sekvensen, vilket kan resultera i två eller flera olika varianter (alleler) av samma gen. SNPs förekommer ungefär en gång per 1000-3000 nukleotider och täcker ungefär 0,1% av det mänskliga genomet. De flesta SNPs har ingen påverkan på individens fenotyp eller hälsostatus, men vissa kan vara kopplade till sårbarhet för vissa sjukdomar, respons på läkemedel och andra individuella variationer i medicinska egenskaper.
Koriongonadotropin
Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras av den syncytiotrofoblastala skiktet i den tidiga graviditetsvävnaden hos däggdjur. Det spelar en viktig roll i underhåll och kontinuerlig tillväxt av befruktade ägget efter att det har implanterats i livmodern, genom att signalera till kroppen att fortsätta producera progesteron och estradiol från gulkropparna. Dessutom förhindrar hCG att menstruationen skall inträffa och stödjer därmed fortlöpande graviditeten. Hos människor kan koriongonadotropinet upptäckas i urinen eller blodet cirka 10 dagar efter befruktningen, och nivåerna ökar snabbt under de första veckorna av graviditeten. Det används också som markör vid graviditetstester
Graviditetsutfall
Resultatet av befruktning och därpå följande graviditet, omfattande levandefödsel, dödfödsel, spontan abort och framkallad abort. Utfallet kan vara ett resultat av naturlig eller konstgjord befruktning, eller annan teknik för fortplantningshjälp, embryoöverföring eller provrörsbefruktning.
Inhibiner
Glykoproteiner som blockerar hypofysens utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH). Inhibiner produceras av testiklarnas sertoliceller, av granulosacellerna i äggstockens folliklar, i moderkakan och i andra vävnader. Inhibiner och aktiviner reglerar utsöndringen av follikelstimulerande hormon; båda grupperna tillhör TGF-beta-superfamiljen, såsom varande transformeringstillväxtfaktor-beta. Inhibiner består av en disulfidlänkad heterodimer med en unik alfaenhet bunden till antingen en beta A- eller en beta B-underenhet, varvid bildas inhibin A resp. inhibin B.
Granulosaceller
Stödceller för den blivande äggcellen i äggstocken. De kommer från gonadvallens embryohåleepitel. Granulosaceller bildar ett enkelt skikt runt oocyten i den ursprungliga äggstocksfollikeln och utvecklas till att bilda det flerskiktade cumulus oophorus (stödcellslagret) runt ägget i Graafs follikel. Till granulosacellernas huvuduppgifter hör att producera steroider och LH-receptorer.
Kohortstudier
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Genfrekvens
Kroppskonstitution
Tvärsnittsstudier
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Midjefett
Downs syndrom
En kromosomavvikelse som består antingen av en extra kromosom 21 eller aktiv kromosom 21-trisomi. Kliniska manifestationer är hypotoni, kort kroppsväxt, brakycefali, uppåtsneddande ögonspringor, epikantus, Brushfield-fläckar på iris, utstickande tunga, små öron, korta, breda händer, klinodaktyli på lillfingret, apveck och måttlig till svår mental efterblivenhet. I tillståndet kan också ingå missbildningar i hjärta och mag-tarmkanal, en ökad leukemiincidens och tidigt inträdande av Alzheimers sjukdom. Bland de patologiska dragen ses utveckling av neurofibrillnystan i nervceller och avsättning av amyloid-betaprotein, liknande patologin vid Alzheimers sjukdom. Syn. mongolism.
Glukosklamp
Hormoner, ektopiska
Polymorfism, genetisk
Genetisk polymorfism är ett begrepp inom genetiken som refererar till att en specifik position (nucleotid) i DNA:t kan ha mer än en bas (A, T, C eller G), vilket resulterar i olika varianter (alleler) av samma gen. Dessa variationer är vanliga och förekommer naturligt hos många individer inom en population. Genetisk polymorfism bidrar till den genetiska mångfalden hos arter, inklusive människan. Det bör dock poängteras att alla varianter inte har samma frekvens i populationen och vissa kan associeras med ökat eller minskat risk för vissa sjukdomar.
Behandlingsresultat
Genetiska sjukdomsanlag
Fetter
Normalvärden
"Normalvärden" refererar till det vanliga eller acceptabla intervall av laboratorie- eller diagnostiska resultat som representerar ett friskt eller hälsosamt tillstånd hos en individ, baserat på populationstudier och klinisk erfarenhet. Dessa värden kan variera beroende på ålder, kön, ras och andra faktorer, och används som ett verktyg för att bedöma och jämföra med individuella resultat för att stödja en medicinsk diagnos eller övervaka behandlingar.