Prostatasjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som kan drabba prostata, en körtel belägen under männens urinblåsa. De vanligaste prostatasjukdomarna inkluderar:

Prostataförstoring, även känt som benign prostatahyperplasi (BPH), är en vanlig medfödd eller åldersrelaterad tillstånd där prostatan kring urinröret växer och pressar på urinvägarna, orsakande symtom som sänkt urinflöde, frekventa och plötsliga behov att urinera, speciellt under natten, och en känsla ofullständig blåsa.

"Prostatan är en körtel som enbart förekommer hos mannen och som utsöndrar en del av spermiernas närings- och skyddande fluid i samband med ejakulationen."

En prostata tumör är en abnormell och ocontrollerad tillväxt av cancerceller i prostata-glanden hos mannen, som kan vara lokaliserad eller ha spridit sig till omkringliggande vävnader och andra kroppsdelar.

Prostatit är ett samlingsbegrepp för inflammation i prostata, och kan delas in i olika kategorier beroende på symptom, fynd vid undersökning och orsak.

"Prostataspecifikt antigen (PSA) är ett protein som produceras av prostata, och kan mätas i blodet som ett markör för prostatafunktion och potentialt tumörmarkör för prostatacancer."

"Prostataneoplasi, intraepitelial" refererer til abnorm vækst af uregelmæssige celler (atypisk cellerne) i det indre lag (intraepithelialt) af prostataens slimhinde. Dette er forstadie til prostatakræft, men er ikke selv kræft. Diagnosen stilles ved biopsi og graderingen sker efter Gleason-skalaen.

Amorf typ av kol som framställs genom ofullständig förbränning av animalisk eller vegetabilisk materia, t ex trä. Aktivt kol används för filtrering och för behandling vid förgiftning.

Benämning på systematiska och vetenskapligt grundade fysiska behandlingar av kroppsvävnader med händerna i syfte att påverka nerv- och muskelsystem och den allmänna cirkulationen.

"Urinering" refererer til procesen hvor individet udskiller urin fra kroppen, typisk via hiningen og blærens udtømning.

"Urinblåsa" refererar till den abnorma samlandet och ackumuleringen av urin i blåsan som orsakas av någon form av obstruktion eller sängvilsanslutning i urinvägarna, vilket förhindrar normal urinavskiljning.

I medicinsk kontext, är en tablett en form av läkemedel som är formad till en compact, solid dosageform som kan sväljas hel. Tabletterna kan innehålla en aktiv ingrediens, som är den substans som verkar terapeutiskt, och olika hjälpmedel, även kallade bindemedel, som håller tabletten samman och kontrollerar dess release-egenskaper. Tabletter är vanliga eftersom de är lätta att tillverka, transportera och använda, och de kan vara formulerade på så sätt att de ger en förutsägbar och kontrollerad läkemedelsdos.