Protein Tyrosine Phosphatases (PTPs) are a group of enzymes that remove phosphate groups from tyrosine residues on proteins, thereby regulating various cellular processes such as signal transduction, cell growth, and differentiation.
Protein Tyrosine Phosphatase, Non-Receptor Type 1 (PTPN1) är ett enzym som bidrar till att regulera cellsignalering genom att avlägsna fosfatgrupper från proteintryosiner. Detta enzym tillhör den större gruppen tyrosinfosfataser och saknar en transmembranregion, vilket skiljer det från receptortyrosinfosfataserna. PTPN1 är involverad i flera cellulära processer, inklusive celldelning, signaltransduktion och apoptos. Variationer i PTPN1-genen har associerats med olika sjukdomar, till exempel cancer och autoimmuna sjukdomar.
Receptor-Like Protein Tyrosine Phosphatases, Class 2 (RPTPs, Class 2) är en undergrupp av receptorproteiner som innehåller tyrosinfosfatasverksamhet och är involverade i cellsignalering. Dessa proteiner har en extracellulär domän med flera immunoglobulin-liknande repetitiva strukturer och en transmembrandomän som innehåller tyrosinfosfatasdomäner. RPTPs, Class 2 är kända för att spela roller i reguleringen av cellulär processer såsom celldelning, cellyta-till-cellkontakt och neuronal utveckling genom att modulera signalsystem som involverar tillväxtfaktorer, cytokiner och adhesionsmolekyler. Exempel på RPTPs, Class 2 inkluderar RPTPβ/ζ, RPTPγ/δ och RPTPε.
Protein Tyrosine Phosphatase, Non-Receptor Type 11 (PTPN11) är ett enzym som reglerar cellytiska signaltransduktionsvägar genom att avkativa proteiner genom att tappa fosfatgrupper från tyrosinresidyer. Det är involverat i cellcykeln, celldifferentiering och celldelning. Mutationer i PTPN11 kan leda till olika genetiska sjukdomar, inklusive Noonan syndrom och leukemi.
Protein Tyrosine Phosphatase, Non-Receptor Type 2 (PTPN2) är ett enzym som bidrar till att reglera cellsignalering i kroppen genom att avlägsna fosfatgrupper från protein. Specifikt är PTPN2 en tyrosinfosfatas som tar bort fosfatgrupper från tyrosinresidyer på proteiner, vilket kan påverka deras funktion och aktivitet. Detta enzym spelar en viktig roll i regleringen av immunsystemet och cellernas livscykel, inklusive celldelning och apoptos (programmerad celldöd). Genetiska mutationer i PTPN2 kan vara associerade med olika sjukdomar, till exempel autoimmuna sjukdomar och cancer.
Protein Tyrosine Phosphatase, Non-Receptor Type 6 (PTPN6) är ett enzym som reglerar cellytiska signaltransduktionsvägar genom att avlägsna fosfatgrupper från proteintryosiner. Detta enzym tillhör den icke-receptorgruppen av tyrosinfosfataser och har visat sig spela en viktig roll i cellernas signalsystem, som exempelvis celldelning, cellytafunktioner och immunresponser. Variationer och mutationer i PTPN6-genen har associerats med olika sjukdomar, inklusive autoimmuna sjukdomar och cancer.
Tyrosine är en aromatisk essentiell aminosyra som fungerar som byggsten i proteiner och neurotransmittor i kroppen. Det syntetiseras i kroppen från den icke-essentiella aminosyran fenylalanin.
Receptor-Like Protein Tyrosine Phosphatases, Class 3 (RPTPs, Class 3) är en undergrupp av receptorproteiner som har tyrosinfosfatasverksamhet och tillhör den större familjen av protein tyrosinfosfataser (PTPs). Dessa RPTPs i klass 3 består av två gener, PTPRG och PTPRJ, vilka kodar för proteiner med en extracellulär domän som innehåller flera fibronectin III-like repetitioner och en cellmembranövergripande region, följt av en cytoplasmisk tyrosinfosfatasdomän. Dessa RPTPs i klass 3 är involverade i reguleringen av cellytorpåverkansprocesser som celladhesion, signaltransduktion och cellerorsakningar genom att modulera tyrosinfosforylering av intracellulära målproteiner.
Receptor-like protein tyrosine phosphatases (RPTPs) are a class of proteins that regulate various cellular processes through the reversible dephosphorylation of tyrosine residues on target proteins. RPTPs, Class 4, also known as RPTPμ, is a specific subfamily of RPTPs that contains a single transmembrane domain and two extracellular fibronectin type III domains.
Protein Tyrosine Phosphatases, Non-Receptor (PTPN) är en grupp intracellulära enzymer som katalyserar avlägsnandet av fosfatgrupper från tyrosylresidyer på proteinmolekyler. De spelar därmed en viktig roll i regulationen av cellsignalering och homeostas. Genom att kontrollera aktiviteten hos olika proteiner kan PTPN-enzymen modulera cellulära processer som celldelning, differentiering, apoptos och metabolism. Dysfunktion i dessa enzymer har visats vara involverade i patologiska tillstånd såsom cancer, diabetes och neurologiska sjukdomar.
Receptor-Like Protein Tyrosine Phosphatases, Class 5 (RPTPσ/ψ) are a subfamily of protein tyrosine phosphatases that are characterized by their structure and function as receptors. These proteins have an extracellular domain, a transmembrane region, and an intracellular domain with tyrosine phosphatase activity. They play crucial roles in various cellular processes, including cell-cell adhesion, neuronal development, and synaptic plasticity. RPTPσ/ψ have been identified as key regulators of axon growth and guidance, and their dysfunction has been implicated in several neurological disorders.
Receptor-Like Protein Tyrosine Phosphatases (RPTPs) are a class of proteins that play a crucial role in regulating cell signaling pathways by removing phosphate groups from tyrosine residues on other proteins. They are called "receptor-like" because they contain an extracellular domain that allows them to bind to specific ligands, similar to receptor tyrosine kinases (RTKs).
Protein Tyrosine Phosphatase, Non-Receptor Type 12 (PTPN12) är ett enzym som reglerar cellyttor och signaltransduktion genom att avlägsna fosfatgrupper från tyrosiner på proteiner. Det är involverat i cellcykeln, celldelning, celldifferentiering och apoptos (programmerad celldöd). Genmutationer eller abnorma nivåer av PTPN12 har visats påverka cellsignalering negativt och kan vara associerade med olika sjukdomar, inklusive cancer.
SH2 Domain-Containing Protein Tyrosine Phosphatases (PTPs) are a group of enzymes that regulate various cellular processes by removing phosphate groups from tyrosine residues on proteins. They play crucial roles in signal transduction pathways and are involved in the regulation of many cell functions, such as cell growth, differentiation, migration, and survival. Dysregulation of these enzymes has been implicated in various diseases, including cancer and diabetes. The SH2 domain in these proteins is responsible for recognizing and binding to specific phosphotyrosine-containing motifs on target proteins, allowing the PTPs to selectively dephosphorylate and regulate their activity.
Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.
Protein Tyrosine Phosphatase, Non-Receptor Type 13 (PTPN13) er ein fosfatase-enzym som spesialiserer seg på å avkvelle fosfatgrupper fra tyrosiner i proteiner. Dette regulerer ofte signalvei og aktiviteten til mange intracellulære proteiner. PTPN13, også kjent som FAP-1 (Fas-associated phosphatase 1), er lokalizert i cellemembranen og inneholder flere domener som interagerer med andre proteiner for å regulere cellulær signalering, adherens junction-funksjon og cellemoviment. Variasjonser i PTPN13-genet har vore knyttet til sluttsynstørrelse og kreft.
I en enkel mening kan vanadater definieras som joner eller föreningar som innehåller vanadium i oxidationstillståndet +5, bundet till syreatomer. Vanadater är vanligtvis färgade och förekommer naturligt i vissa mineraler, men de kan även produceras syntetiskt. De har potentialen att agera som katalysatorer och har visats ha en rad biologiska verkan, inklusive insulinliknande aktivitet, vilket gör dem intressanta inom forskning om diabetesbehandlingar.
Receptor-Like Protein Tyrosine Phosphatases, Class 7 (RPTPσ/ρ) are a subclass of protein tyrosine phosphatases that are characterized by their structure and function as receptors. These proteins contain extracellular domains that allow them to bind to specific ligands, transmembrane regions, and intracellular domains with tyrosine phosphatase activity.
En grupp enzymer som avskiljer serin- eller treoninbundna fosfatgrupper från ett stort antal fosfoproteiner. Till gruppen hör även ett antal enzymer som fosforylerats genom verkan av ett kinas. EC 3.1.3.16.
Protein Tyrosine Phosphatase, Non-Receptor Type 22 (PTPN22) är ett genetiskt protein som kodas av PTPN22-genen. Det tillhör en grupp enzymer som reglerar signaltransduktion i celler genom att avlägsna fosfatgrupper från proteiner, särskilt tyrosinfosfateringar på proteinkinaser och receptorer. PTPN22 har en speciell roll i regleringen av immunsystemet, där det kontrollerar aktiviteten hos T-celler genom att modulera signaler från T-cellreceptorerna. Variationer i PTPN22-genen har visats vara kopplade till ökad risk för autoimmuna sjukdomar, såsom typ 1-diabetes och reumatoid artrit.
Receptor-Like Protein Tyrosine Phosphatases, Class 8 (RPTPσ/ρ) are a subclass of protein tyrosine phosphatases that are characterized by their structure and function as receptors. These proteins contain extracellular domains that allow them to bind to specific ligands, transmembrane regions, and intracellular domains with tyrosine phosphatase activity.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Protein Tyrosine Phosphatase, Non-Receptor Type 3 (PTPN3) är ett enzym som bidrar till regulationen av cellsignalering genom att avlägsna fosfatgrupper från proteintryosiner. Detta enzym tillhör den större gruppen tyrosinfosfataser och saknar en transmembranregion, vilket innebär att det inte är kopplat till cellmembranet som receptorproteiner. PTPN3 har visat sig spela roller i flera cellulära processer, inklusive celldelning, signaltransduktion och cellytaresresponser.
En aminosyra som förekommer i endogena proteiner. Fosforylering och defosforylering av tyrosin har betydelse för cellulär signalöverföring och möjligen för kontroll av celltillväxt och tumöruppkomst.
Protein-tyrosinkinases (PTKs) are a type of enzyme that plays a crucial role in signal transduction within cells. They catalyze the transfer of a phosphate group from adenosine triphosphate (ATP) to specific tyrosine residues on target proteins, a process known as tyrosine phosphorylation. This post-translational modification can alter the activity, stability, or localization of the target protein and is involved in various cellular processes such as growth, differentiation, and apoptosis. Dysregulation of PTKs has been implicated in several diseases, including cancer, making them important drug targets for therapeutic intervention.
Protein Phosphatase 2 (PP2A) är ett enzym som spelar en viktig roll i cellulär signalering genom att reglera fosforylering av proteiner, det vill säga tillstånd då en fosfatgrupp fogats till ett protein. PP2A verkar som en nedreglerande mekanism genom att avlägsna fosfatgrupper från specifika serin- eller threoninresidyer på målproteiner, vilket kan påverka deras funktion, lokalisation och interaktion med andra proteiner. PP2A är involverad i en rad cellulära processer som celldelning, signaltransduktion, metabolism och apoptos.
Proteiner och peptider som deltar i signalöverföringen inuti cellen. Dessa omfattar peptider och proteiner som reglerar transkriptionsfaktorernas verksamhet och cellulära förlopp till följd av svar på signaler från cellytereceptorer. De intracellulära signalpeptiderna och -proteinerna kan utgöra en del av en enzymatisk signalkaskad, eller verka genom att binda till och modifiera verkan av andra signalfaktorer.
Protein Phosphatase 1 (PP1) är ett enzym som spelar en viktig roll inom cellulär signalering genom att reglera fosforylering och deaktivering av proteiner, vilket påverkar deras funktion och interaktion med andra molekyler.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Glykoproteiner med hög molekylvikt som uteslutande visar sig på ytan av leukocyter och deras hemopoetiska stamceller. CD45-familjen b estår av ett flertal medlemmar som alla är produkter av en enda ge n. Uttryck av CD45 är nödvändigt för signallering via T-cellreceptorn.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av en ortofosformonoester och vatten till en alkohol och ortofosfat. EC 3.1.3.2.
I medicinsk kontext, refererar "source domains" (eller "src-domäner") till specifika områden i hjärnan som är aktiverade under en given mentala upplevelse eller kognitiv process och bidrar till att informera andra relaterade hjärnregioner. Dessa domäner kan vara involverade i inmatning, tolkning och integrering av sensoryperception, emotionella tillstånd, minnen eller andra kognitiva funktioner som är relevanta för upplevelsen. Detta koncept används ofta inom forskningsområden som neurovetenskap, psykiatri och kognitionsvetenskap för att undersöka neurala nätverk och deras roll i hjärnfunktioner och beteende.
Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.
Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
SRC-kinasen är ett enzym som hör till familjen tyrosinkinaser och spelar en viktig roll inom cellsignalering i organismen. Det aktiveras av olika signalsubstanser och får sedan förmedla signalen vidare genom att fosforylera (lägga till en fosfatgrupp på) andra proteiner, vilket leder till att deras funktion ändras. SRC-kinasen är involverad i flera cellulära processer som celldelning, cellrörelse och signalering över cellytan. Dysfunktion eller överaktivering av SRC-kinas kan leda till patologiska tillstånd som cancer.
Protein Tyrosine Phosphatase, Non-Receptor Type 4 (PTPN4) är ett enzym som bidrar till regulationen av cellsignalering genom att avlägsna fosfatgrupper från protein. Det är specifikt en tyrosinfosfatas och saknar en transmembrandomän, vilket innebär att det inte är en receptor. PTPN4 spelar en viktig roll i kontrollen av celldelning, cellcykeln, apoptos och cellytafunktioner. Variationer i PTPN4-genen har associerats med olika sjukdomstillstånd, inklusive cancer och autoimmuna sjukdomar.
En medicinsk definition av 'Fosformonoesterhydrolas' är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av fosfomonoestrarer till alkoholer och fosfat. Detta enzym spelar därför en viktig roll i stoffomsättningsprocesser, särskilt inom ämnesomsättningen av kolhydrater, fetter och proteiner.
Fosfoproteiner är proteiner som innehåller kovalent bundna fosfatgrupper, ofta på serin-, treonin- eller tyrosinresidveni. Dessa fosfatgrupper kan spela en viktig roll i regleringen av proteinkunktioner, såsom enzymsaktivitet och signaltransduktion. Fosforylering och dephosphorylering av fosfoproteiner är centrala för cellulär reglering och styrs ofta av kinaser och fosfataser.
En isoflavonoid som utvinns ur soyaprodukter. Den blockerar protein-tyrosinkinas och topoisomeras-II och används som antitumörmedel. Experimentellt har den visat sig kunna stoppa G2-fasen i mänskliga och muscellinjer.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Dual-specificity phosphatases (DUSPs) are a group of protein phosphatases that are capable of removing phosphate groups from both tyrosine and serine/threonine residues on their target proteins. They play crucial roles in regulating various cellular processes, such as signal transduction, inflammation, differentiation, and apoptosis, by controlling the activity of key protein kinases involved in these pathways. Dysregulation of DUSPs has been implicated in several diseases, including cancer, diabetes, and neurodegenerative disorders.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.
Protoncofaktorproteinet c-Fyn är ett icke-receptor tyrosinkinas protein som spelar en viktig roll inom cellsignalering och kan vara involverat i patologiska processer såsom cancerutveckling.
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
Det område i ett enzym som genom verkan på sitt substrat utlöser en enzymreaktion.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'
Proton pump inhibitor proteins, also known as protono pumpare, refer to a group of protein pumps found primarily in the parietal cells of the stomach that play a key role in regulating gastric acid secretion. These proteins are responsible for transporting hydrogen ions (protons) from the cytoplasm of the cell into the lumen of the stomach, where they combine with chloride ions to form hydrochloric acid. By inhibiting the function of these proton pumps, medications known as proton pump inhibitors can reduce gastric acid secretion and alleviate symptoms associated with acid-related disorders such as gastroesophageal reflux disease (GERD) and peptic ulcers.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av D-glukos-6-fosfat och vatten till D-glukos och ortofosfat. EC 3.1.3.9.
Strukturellt likartade enzymer med samma katalytiska mekanism, men med olika kemiska, fysikaliska eller immunologiska egenskaper.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Tyrosin 3-monooxygenas, även känt som tyrosin hydroxylas, är ett enzym involverat i katekolaminernas syntes i kroppen. Det katalyserar den första steget i syntesen av katekolaminer, såsom dopamin, noradrenalin och adrenalin, genom att konvertera aminosyran tyrosin till L-DOPA (3,4-dihydroxifenylalanin) med hjälp av syre och NADPH som kofaktorer.
I en enkel medicinsk definition kan man säga att en "Precipitintest" är ett laboratorietest som används för att undersöka om en given substans, till exempel ett läkemedel eller en biologisk vätska som urin, kan orsaka en kemisk reaktion i form av en så kallad precipitatsbildning när den blandas med en specifik testvätska. Precipitatet är ett fast, oftast olösligt ämne som bildas när två lösningar blandas och deras komponenter reagerar tillsammans.
Receptorprotein-tyrosinkinaser (RTK) är en typ av membranbundna receptorer som spelar en viktig roll i cellers signalsystem och växt- och djurs cellers tillväxt och differentiering. När en ligand binder till RTK aktiveras receptorns tyrosinkinasdomän, vilket leder till att intracellulära signaltransduktionsvägar aktiveras genom fosforylering av specifika proteiner. Dessa signalsystem är involverade i en rad cellulära processer som celldelning, celldifferentiering, apoptos och cellyttuppdelning. Mutationer eller abnorma nivåer av RTK kan leda till patologiska tillstånd såsom cancer och developmentella störningar.
Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.
CDC25-fosfatasery är en grupp enzymer som aktiverar andra proteiner genom att avlägsna fosfatgrupper från dem, vilket är en viktig process för cellcykeln och celldelningen.
Cellytereceptorer är proteiner på cellytan som binder specifika signalmolekyler, såsom hormoner och neurotransmittor, och aktiverar intracellulära signaltransduktionsvägar som leder till en biologisk respons i cellen.
En överordnad familj av protein-serin-treoninkinaser som aktiveras av olika stimuli via proteinkinaskaskader. De utgör slutprodukterna i kaskaderna, som utlöses av fosforylering genom mitogenaktiverade proteinkinaskinaser, vilka i sin tur aktiveras av mitogenaktiverade proteinkinaskinaskinaser. EC 2.7.11.24.
Cellinje från den afrikanska grönapan som används för transfektion och kloning.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i samband med enzymsyntes.
I medicinsk kontext, kan "okadasyra" tolkas som en försämring eller ökning av ett symptom, tillstånd eller sjukdom över tid. Detta är motsatsen till "förbättringssyra", som betyder att patientens tillstånd har förbättrats. Okadasyra kan användas för att beskriva en rad olika medicinska situationer, beroende på kontexten. Till exempel kan det användas för att beskriva en ökning av smärta, inflammation, svullnad eller funktionsnedsättning.
Adaptorproteiner i signalöverföringen är strukturella proteiner som hjälper till att koppla receptorer till intracellulära signalsystem genom att verka som mellansteg och organisera signalkomplex, vilket leder till specificerad cellulär respons under homeostatiska och patologiska tillstånd.
En cellinje som härstammar från fibroblaster från särade embryon av schweiziska möss. Linjen är ett värdefullt in vitro-värdsystem förtransformationsstudier av onkogena virus, eftersom 3T3-celler besi tter hög känslighet för kontaktinhibition.
Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.
Tyrosine är en aromatisk essentiell aminosyra som fungerar som building block vid syntesen av proteiner. Det spelar också en viktig roll i produktionen av neurotransmittorer, hormoner och sköldkörtelhormoner i kroppen. Tyrosin kan ombildas till dopamin, noradrenalin och adrenalin, som alla är involverade i regleringen av humör, sömn, aptit, minne och andra kognitiva funktioner.
En cellytereceptor för insulin. Den utgörs av en tetramer av två alfa- och två betaenheter, som erhålls genom klyvning av ett enda prekursorprotein. Receptorn innehåller en inre tyrosinkinasdomän, belägen i betaenheten. Insulinaktivering av receptorn leder till ett antal metaboliska förändringar, bl a ökat upptag av glukos i lever, muskler och fettvävnad.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Fokal adhesionsprotein-tyrosinkinas (FAK) är en grupp enzymer som spelar en viktig roll inom cellens signalsystem och reglerar celldelning, cellrörelse och celldifferentiering. De aktiveras i fokala adhesioner, strukturer där cellen fäster sig vid extracellulär matrix genom integrinreceptorer. När FAK-enzymet fosforylerar (tillför en fosfatgrupp till) specifika aminosyror i andra proteiner kan det aktivera eller inaktivera deras funktion, vilket leder till att cellen kan svara på omgivningens signaler och förändra sitt beteende. FAK-enzymet kan också interagera med andra signalsystem i cellen, såsom Ras/MAPK-vägen och PI3K-vägen, vilket gör att det kan ha en central roll i cellens signalsystem.
Januskinas 2 (JAK2) är ett intracellulärt enzym som spelar en viktig roll i signaltransduktionen av cytokiner och tillhör familjen tyrosinkinas. JAK2 är involverat i reguleringen av celltillväxt, differentiering och proliferation. Mutationer i JAK2-genen har visats vara associerade med flera hematologiska sjukdomar, till exempel myeloproliferativa neoplasm (MPN) såsom polycytemia vera, essentiell trombocytopeni och myelofibros. Den vanligaste mutationen är en V617F-punktmutation i JAK2-genen som leder till en konstant aktivering av JAK2-enzymet och därmed oreglerad cellproliferation.
En cellinje som härrör från human T-cell-leukemi och som används för att bestämma mekanismen för differentierad känslighet för cancermedel och strålning.
Paxillin är ett protein som spelar en viktig roll i cellens skelett och signaltransduktion. Det fungerar som en adaptormolekyl och binder till andra strukturella proteiner och enzymer i fokal adhesionskomplex, som är mekaniska och signalförbindelser mellan cellen och den extracellulära matrisen (ECM). Paxillin hjälper till att koordinera signaler från ECM till cellkärnan för att reglera cellens rörelse, form och överlevnad.
Epidermal growth factor receptor (EGFR) är en tyrosinkinaspännande receptor som utgör en central del i celltillväxtens och celldelningens kontrollmechanismer, och när den aktiveras genom bindning av ligander som EGF eller TGF-α kan den initiera en signalkaskad som leder till celldelning, differentiering och överlevnad.
En negativ regleringseffekt på de fysiologiska processerna på molekylär, cell- eller systemnivå. På molekylär nivå utgörs de viktigare reglerplatserna av membranreceptorer, gener (genuttrycksreglering), mRNA (budbärar-RNA) och proteiner.
Cellers förmåga att fästa vid ytor eller andra celler. Syn. celladhesion.
"STAT3 (Signal Transducer and Activator of Transcription 3) är ett transkriptionellt faktorprotein som aktiveras av cytokiner och tillväxtfaktorer, vilket leder till nukleär translokation och reglering av genuttryck relaterat till cellproliferation, överlevnad och immunrespons."
P125FAK (Protein tyrosine kinase 2, also known as PTK2) is a cytoplasmic non-receptor protein tyrosine kinase that plays a crucial role in integrating signals from various cell surface receptors, including integrins and growth factor receptors. It regulates diverse cellular processes such as cell adhesion, migration, proliferation, and survival, making it an important player in several physiological and pathological conditions, including cancer and fibrosis.
'GRB2-adaptorprotein', eller GRB2 (growth factor receptor bound protein 2), är ett cytoplasmatiskt adaptorprotein som spelar en viktig roll i intracellulära signaltransduktionsvägar, särskilt den mitogenaktiverade proteinkinas-vägen (MAPK). GRB2 fungerar som en länk mellan receptor tyrosinkinaser och nedströms effektorproteiner genom att binda specifika fosforylerade tyrosinresiduer på receptorer och SH3-domäner till effektorproteiner. Detta hjälper till att koordinera cellulär signalering i response till olika extracellulära stimuli som tillväxtfaktorer, cytokiner och tillväxtfaktorreceptorer.
'Receptorer, antigen, T-celler' är termer inom immunologin och hänvisar till olika aspekter av den adaptiva immuniteten.
Fosfopeptider refererar till peptider (korta proteiner) som innehåller fosfatgrupper. Dessa molekyler spelar viktiga roller inom cellulär signalering och regulering av olika fysiologiska processer, såsom celldelning, differentiering och apoptos (programmerad celldöd). Exempel på fosfopeptider inkluderar proteinkinaser och fosfataser, som är involverade i överföringen och reguleringen av signalsubstanser inom cellen.
Posttranslational protein modification (PTPM) refers to the covalent alteration of a protein's structure after its translation from mRNA to polypeptide chain but before it becomes fully functional. These modifications play crucial roles in regulating protein function, localization, stability, and interaction with other molecules within the cell. Examples of PTPMs include phosphorylation, glycosylation, ubiquitination, methylation, acetylation, and sumoylation, among others.
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
Immunologisk metod för påvisande eller kvantifiering av immunreaktiva ämnen.
Noonan syndrom är en genetisk tillstånd som orsakas av mutationer i olika gener, vanligtvis PTPN11, SOS1, RAF1, BRAF eller NRAS. Det kännetecknas av ett antal typiska symtom såsom ansiktsdeformer, hjärtfel, tillväxtstörningar och utvecklingsstörningar. Symptomen kan variera i allvarlighetsgrad mellan olika individer med syndromet.
Oorganiska eller organiska föreningar innehållande arsenik.
T-lymfocyter, eller T-celler, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet och spelar en central roll i cellmedierad immunitet. De utvecklas från stamceller i benmärgen och migrerar sedan till thymus, där de mognar och differensieras till olika sorters T-celler med olika funktioner, såsom CD4+ helper T-celler och CD8+ cytotoxiska T-celler. Dessa celler kan aktiveras av antigenpresenterande celler (APC) och svara på infektioner genom att sekretera cytokiner eller direkt döda infekterade celler.
"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
Fosfolipase C gamma (PLCγ) är ett enzym som spelar en viktig roll inom cellsignalering i kroppen. Det aktiveras av olika signalsubstanser och bryter ned specifika fosfolipider i cellytan, vilket leder till att andra signalsubstanser frisläpps och kan överföra signalen vidare inne i cellen. PLCγ är involverat i en rad cellulära processer som exempelvis celldelning, celldifferentiering och cellrörelse.
Contactin 1 är ett transmembrant protein som fungerar som en celladhäsionsmolekyl och spelar en viktig roll i uppbyggandet av neuronala nätverk under hjärnans development. Proteinet är involverat i processer som nervcellers sammanväxning, synaptisk plasticitet och neurotransmission. Contactin 1 uttrycks främst i hjärnan, särskilt i kortikala neuron och i vissa subpopulationer av GABA-ergiga interneuron. Mutationer i genen som kodar för Contactin 1 har associerats med olika neurologiska tillstånd, såsom autismspektrumtillstånd och epilepsi.
Crk-Associated Substrate Protein, ofta förkortat CAS, är ett adaptorprotein som deltar i cellsignalering och cellkommunikation. Det innehåller flera proteininteraktionsdomäner och hjälper till att sammanföra olika signalproteiner i samma komplex, vilket reglerar cellcykeln, celldelningen, cellmotilitet och andra cellulära processer. CAS kan aktiveras av flera olika signalsystem, inklusive receptor tyrosinkinaser (RTK) och integriner, och är involverat i cancerutveckling genom att reglera celldelning och apoptos.
Januskinase 1 (JAK1) är ett intracellulärt enzym som spelar en viktig roll i signaleringen för cytokiner och tillväxtfaktorer genom att fosforylera andrasignalproteiner inne i cellen. Detta leder till aktivering av signalkaskader, särskilt JAK-STAT-signalvägen, vilket resulterar i genuttryck och cellulära respons såsom celldelning, differentiering och apoptos. JAK1 är involverat i immunresponsen, hematopoesis, inflammation och embryonal utveckling. Mutationer i JAK1 kan leda till autoimmuna sjukdomar och cancer.
Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.
Receptor-Like Protein Tyrosine Phosphatases, Class 1 (RPTPs, Class 1) är en undergrupp av receptorproteiner som innehåller en tyrosinfosfatasdomän och är involverade i cellsignalering. Dessa proteiner spelar en viktig roll i reguleringen av cellytor och celleras celldelning, differentiering, migration och apoptos (programmerad celldöd). RPTPs, Class 1 kan aktivera eller inaktivera andra proteiner genom att foga eller ta bort fosfatgrupper från tyrosinresidyn i deras substrat. Genom att reglera dessa signaltransduktionsvägar hjälper RPTPs, Class 1 till att kontrollera cellulär homeostas och kan bidra till patofysiologiska processer vid sjukdomar som cancer och neurodegenerativa störningar.
En cells förökning genom delning.
Dual Specificity Phosphatase 3 (DUSP3), även känt som MAP Kinase Phosphatase 1 (MKP1), är ett enzym som tillhör familjen dual specificity phosphataser. Dessa enzymer har förmågan att avlägsna fosfatgrupper från både tyrosin- och tyrusin/serin/treoninrestider på sina målproteiner, ofta signalproteiner som är involverade i cellsignalering.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.
Bensenringar med två ketondelar i någon position. Substitutioner kan förekomma i alla positioner utom där ketongrupperna sitter.
Differentieringsantigener på humana leukocyter. CD är förkortning för "cluster of differentiation", vilket syftar på grupper av monoklonala antikroppar som reagerar på likartat sätt med vissa undergru pper av antigener. Undergrupperna av antigener har samma CD-beteckning.
Hopklumpning av lösliga antigen och antikroppar, ensamma eller med antikroppsbindningsfaktorer som anti-antikroppar eller stafylokockprotein A, till komplex som är stora nog att fällas ut ur lösning.
Ett prolinstyrt serin/treoninproteinkinas som förmedlar signalöverföring från cellytan till kärnan. Aktivering av enzymet genom fosforylering medför att det förflyttas till cellkärnan, där det utövar verkan på specifika transkriptionsfaktorer. p40 MAPK och p41 MAPK är isoforma enzym. EC 2.7.11.24.
Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.
Kolväteringar med två ketondelar i någon position. De kan substitueras i alla positioner utom där ketongrupperna sitter.
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
Dual Specificity Phosphatase 1 (DUSP1), även känt som MAP Kinase Phosphatase 1 (MKP-1), är ett enzym som tillhör familjen dual specificity phosphataser. DUSP1 har förmågan att avreglera signaltransduktionsvägar involverade i cellcykeln, celldelning, apoptos och inflammation genom att specificerat dephosphorylera både tyrosin- och tyronsinfosfater på mitogenaktiverade protein kinaser (MAPK). Detta leder till en inhibitering av MAPK-aktiviteten, vilket i sin tur reglerar cellproliferation och celldöd. DUSP1 uttrycks högt under stressreaktioner och inflammatoriska tillstånd, och har därför potential att användas som en terapeutisk måltavla för behandling av olika sjukdomar, inklusive cancer.
Laktamer som bildar föreningar med ringar med en storlek av ca 1-3 dussin atomer.
Huvudbeståndsdelen av cytoskelettet i eukaryota cellers cytoplasma. De bildar ett flexibelt ramverk i cellen, utgör stöd för organeller och andra cellulära "organ", och utgör en viktig länk i det intracellulära kommunikationssystemet.
Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.
Cellers förflyttning från en plats till en annan.
Ett kalmodulinberoende enzym som katalyserar fosforylering av proteiner. Enzymet är ibland också kalciumberoende. Ett stort antal proteiner verkar som mottagare, däribland vimentin, synapsin, glykogen syntas, myosinets lätta kedjor och mikrotubulusassocierade proteiner.
Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.
Raft-proteiner är proteiner som är belägna i lipidmikrodomäner, även kända som lipidrågar (RAFT, raft-associated protein), i cellytmembranet. Dessa proteiner interagerar med specifika lipider och andra proteiner i lipidmikrodönämena, vilket påverkar deras funktioner inom cellsignalering, cellytaförtraffiking och membrankines. Raft-proteiners dynamiska organisation och sammansättning hjälper till att reglera cellulära processer som immunresponser, neurotransmission och celldelning.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
Phosphatidylinositol 3-Kinases (PI3K) är en grupp enzymer som spelar en viktig roll inom cellsignalering och regulerar celldelning, celldifferentiering, apoptos (programmerad celldöd), cellcykelns reglering och cellytets metabolism. PI3K fosphorylerar fosfatidylinositol (PI) till fosfatidylinositol 3-fosfat (PIP3), vilket aktiverar proteiner som är involverade i cellsignalering, särskilt Akt/PKB. Dessa signaleringsvägar är ofta överaktiverade i cancer och är därför mål för utveckling av nya cancerterapeutika.
Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.
Ett syndrom som kännetecknas av lentigo, ekg-avvikelser, hypertelorism, pulmonalstenos, onormalt utvecklade könsorgan, hämmad växt och dövhet. Det beror på mutationer i PTPN11-genen, som kodar för protein-tyrosinfosfatas typ 11, ett icke-receptorprotein. De kliniska dragen delas med Noonans syndrom, som också beror på mutationer i PTPN11, och med neurofibromatos 1. Syndromet har även kopplats till mutationer i NF1-genen.
Bindvävsceller som utsöndrar en extracellulär massa rik på kollagen och andra makromolekyler.
Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.
Ett 44-kD extracellulärt signalstyrt MAP-kinas som möjligen spelar en roll i igångsättandet och regleringen av meios, mitos och postmitotiska funktioner i differentierade celler. Det fosforylerar ett antal transkriptionsfaktorer och mikrotubulus-associerade proteiner. EC 2.7.1.37.
"Vanadiumcompounder är kemiska föreningar som innehåller grundämnet vanadium (V) i olika oxidationstillstånd, ofta +2, +3, +4 eller +5. Dessa föreningar kan ha varierande fysiska och kemiska egenskaper beroende på vilket oxidationstillstånd vanadiet befinner sig i, men de flesta är lösliga i vatten och kan vara giftiga eller skadliga för levande organismer vid högre koncentrationer."
Protein-serin-treonin kinases are a type of enzyme that plays a crucial role in various cellular processes by adding phosphate groups to serine and threonine residues on target proteins. This post-translational modification can activate or inhibit the function of these proteins, thereby regulating signal transduction pathways involved in cell growth, differentiation, metabolism, and survival. Dysregulation of protein-serin-treonin kinases has been implicated in numerous diseases, including cancer, diabetes, and neurodegenerative disorders.
En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.
CD47 är ett transmembranprotein som förekommer på ytan hos många celltyper, inklusive röda och vita blodceller, endotelceller och tumörceller. Det är involverat i cellytorna kommunikation med andra celler, särskilt immunsystemets celler. CD47 agerar som en "självidentifieringsmärkning" på cellytan och binder till receptorn SIRPα (signalregulatorande protein alpha) på immunceller som makrofager och dendritceller. När CD47 binds till SIRPα skickas en signal ut som säger åt immuncellen att inte attackera den cellen som bär CD47-märket, istället för att faga bort främmande partiklar och patogener.
En 6 kD-polypeptidtillväxtfaktor som först iakttogs i de submaxillära spottkörtlarna hos möss. Epidermal tillväxtfaktor hos människor isolerades ursprungligen ur urin, då den har förmåga att hämma magsaftsutsöndring, och ämnet kallades urogastron. Faktorn uppvisar ett flertal biologiska effekter, inklusive främjande av tillväxt och differentiering av mesenkym- och epitelceller. Syn. EGF.
Cell adhesion molecule L1, neural (NCAM L1 or CD171) is a transmembrane glycoprotein that belongs to the immunoglobulin superfamily. It is primarily expressed in the nervous system and plays crucial roles in cell-cell adhesion, neuronal migration, differentiation, and survival during neural development. NCAM L1 also contributes to synaptic plasticity, learning, and memory processes in the mature nervous system. The molecule contains five extracellular immunoglobulin-like domains, a transmembrane domain, and a cytoplasmic tail that interacts with various intracellular signaling proteins to mediate its functions. Mutations in the NCAM L1 gene have been associated with neurological disorders such as mental retardation, hydrocephalus, and corpus callosum abnormalities.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
'Yersinia' är ett släkte av gramnegativa bakterier inom familjen Enterobacteriaceae, som innefattar flera patogena arter som kan orsaka sjukdom hos människor och djur. Den mest kända arten är Yersinia pestis, som orsakar pestsjukan. Andra patogena arter inkluderar Yersinia enterocolitica och Yersinia pseudotuberculosis, som kan orsaka mag-tarminfektioner och andra systemiska infektioner.
"Fosfospecifika antikroppar" refererar till antikroppar som specifikt binder till fosforylerade proteiner eller peptider. Fosforylering är en posttranslatorisk modifikation av protein som ofta involverar läggning av en fosfatgrupp på serin, treonin eller tyrosinresidyer, och spelar en viktig roll i cellsignalering och reglering av cellulära processer. Fosfospecifika antikroppar används som ett viktigt verktyg inom forskning för att undersöka aktiveringsmönster hos proteiner och deras interaktioner i olika signaltransduktionsvägar.
Ett kraftigt oxiderande medel som används i vattenlösning som mogningsmedel, blekmedel och lokalt/topikalt desinfektionsmedel. Det är förhållandevis instabilt, och lösningar bryts ned med tiden om de inte stabiliseras med acetanilid eller liknande organiska ämnen.
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
En proteinkinashämmare är ett ämne som hämjar verksamheten hos en proteinkinas, en typ av enzym som fosforylerar (och därmed aktiverar eller inaktiverar) andra proteiner och som spelar en viktig roll i cellsignalering och reglering av cellulära processer. Proteinkinashämmare används som läkemedel för att behandla olika sjukdomar, exempelvis cancer och autoimmuna sjukdomar.
Cellytemolekyler på celler i immunsystemet som specifikt binder ytmolekyler eller budbärarmolekyler och utlöser förändrat beteende hos cellerna. Dessa receptorer upptäcktes först i immunsystemet, men de har viktiga funktioner även i andra system.
Ett enzym som påträffats i alfatoxin från Clostridium welchii och andra klostridie- och bacillstammar. Det hydrolyserar glycerofosfatidater till 1,2-diacylglycerol och en fosforylerad kvävebas som kolin. EC 3.1.4.3.
I en enkel mening kan transaktionsfaktorer (TF) definieras som en grupp proteiner som reglerar genuttryck genom att binde till specifika DNA-sekvenser och påverka transkriptionen av angränsande gener. De aktiverar eller stänger av genuttrycket beroende på cellens behov och omgivning. Transaktionsfaktorer spelar därför en viktig roll i cellulär differentiering, homeostas och patologiska tillstånd, inklusive cancer.
Ytmolykyler, vanligen glykoproteiner, som bidrar till att celler kan fästa vid andra celler. Till deras funktioner hör sammanfogning och sammankoppling av olika vertebratsystem, upprätthållande av väv nadsintegration, sårläkning, morfogena rörelser, cellförflyttning och metastasering.
Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.
Den del av cellen som innehåller cytosolen och andra strukturer än cellkärnan, mitokondrierna och större vakuoler.
3-fenylkromoner. Isomeriska former av flavonoider, där bensengruppen är bunden till position 3 i bensopyranringen i stället för position 2.
I en enkel medicinsk definition är serin (Ser) en essentiell aminosyra som spelar en viktig roll i många kroppsliga processer, såsom proteinsyntes, cellsignaleringsvägar och neurotransmission. Serin är också en prekursor till andra biologiskt aktiva ämnen, inklusive neurotransmittorerna glycin och GABA (gamma-aminobutyriska syran). Det kan bildas i kroppen genom metabolismen av andra aminosyror, såsom glycin och metionin, men den diätära behovet täcks vanligtvis genom konsumtionen av proteinrika livsmedel.
ZAP-70 (zeta-associated protein of 70 kDa) is a tyrosine kinase protein that plays a critical role in T-cell receptor signaling, contributing to the activation and differentiation of T-cells.
Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.
'Receptorer, antigen, B-celler' är tre relaterade begrepp inom immunologin som tillsammans utgör en viktig del av den adaptiva immunresponsen.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
"STAT1 (Signal Transducer and Activator of Transcription 1) is a transcription factor that plays a crucial role in the regulation of gene expression in response to cytokine and interferon signaling, contributing to immune responses, cell growth, and differentiation."
"Small interfering RNA (siRNA) is a type of small RNA molecule, typically 20-25 nucleotides in length, that plays a crucial role in the RNA interference (RNAi) pathway. siRNAs are formed from double-stranded RNA precursors and function to silence specific genes post-transcriptionally by targeting and degrading complementary messenger RNA (mRNA) molecules, thereby preventing protein synthesis."
Proteinkinaser är en grupp enzymer som katalyserar additionen av fosfatgrupper till proteiner, vilket ofta resulterar i att proteinets funktion eller lokalisation i cellen ändras. Denna process, kallad fosforylering, är en central mekanism i cellsignalering och regulerar en mängd cellulära processer, inklusive celldelning, apoptos (programmerad celldöd) och metabolism. Proteinkinaser spelar därför en viktig roll i underhåll och kontroll av cellens homeostas.
Alla de händelser som tillsammans leder till ökat antal celler. Häri ingår fler processer än celldelning, som utgör en del av cellcykeln.
Fysiologiskt inaktiva ämnen som kan omvandlas till aktiva enzymer.
Ett enzym som katalyserar tillägg av alifatiska, aromatiska eller heterocykliska radikaler, liksom även epoxider och arenoxider, till glutation. Bindningen sker vid svavelatomen. Det katalyserar även reduktion av polyolnitrat genom glutation till polyol och nitrit. EC 2.5.1.18.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.
I en enkel medicinsk definition är Contactiner en typ av neurala celladhesionsmolekyler, som spelar en viktig roll i nervcellers förmåga att kommunicera och koppla till varandra för att skapa neuronala nätverk. De är transmembrana proteiner som hjälper till att styrka kontakten mellan cellerna genom att interagera med andra proteiner både på den egna cellen och på gränsytan till en annan cell. Contactiner deltar också i regleringen av immunresponsen och kan vara involverade i patofysiologiska processer som relaterar till neurologiska sjukdomar, såsom multipl skleros och autism.
Gene knockdown techniques refer to scientific methods used to reduce the expression of a specific gene, typically through the inhibition of its messenger RNA (mRNA) molecule. This is often achieved using RNA interference (RNAi), where short double-stranded RNA (dsRNA) molecules are introduced into cells to trigger the degradation of corresponding mRNA sequences, thereby preventing protein synthesis. Another method includes using antisense oligonucleotides that bind to and block the translation of target mRNAs. These techniques are widely used in molecular biology research to study gene function and its impact on cellular processes and disease states.
Proteintransport refererer til den proces, hvor proteiner bliver transporteret gennem cellemembraner for at nå deres destination indenfor eller udenfor cellen. Dette sker ved hjælp af specielle transportproteiner, som kender vej og kan genkende de forskellige typer proteiner. Proteintransport er en nødvendig proces for at sikre, at cellen fungerer korrekt og at proteinerne kan udføre deres biologiske funktioner på det rigtige sted i organismen.
Platelet-derived growth factor (PDGF) receptors are a type of cell surface receptor that bind to PDGF, which is a protein involved in regulating cell growth and division. There are two types of PDGF receptors, called PDGFR-α and PDGFR-β, and they are found on the surface of many different types of cells in the body. When PDGF binds to these receptors, it triggers a series of intracellular signaling events that can lead to changes in cell behavior, such as increased proliferation, migration, and survival.
Antigener som kommer till uttryck framförallt på ytan av levande celler under de olika stadierna av mognad och differentiering. De är organ- och vävnadsspecifika immunologiska markörer och användbara vid studier av normal cellutveckling såväl som tumörbildning.
Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.
En underfamilj av mitogenaktiverade proteinkinaser som kommer till utbrett uttryck och spelar en roll vid regleringen av meios, mitos och postmitotiska processer i differentierade celler. Dessa kinaser styrs av en lång rad cellytereceptorer och kan aktiveras av vissa cancerframkallande ämnen. EC 2.7.1.37.
Möss med muterade gener som uttrycks som phenotyper hos djuren.
Protoncogenproteinet c-AKT, också känt som protein kinase B (PKB), är ett intracellulärt enzym som spelar en central roll i cellers överlevnad, tillväxt och differentiering. Det aktiveras av signalsubstanser utsöndrade från extracellulära receptorer och reglerar diverse cellulära processer genom fosforylering av olika proteiner involverade i apoptos, metabolism, celldelning och transkription.
Påvisande av RNA som separerats med elektrofores och immobiliserats på nitrocellulosa eller annan film av papper eller nylon.
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
Ett intracellulärt signalsystem som omfattar MAP-kinaskaskaderna (trestegs-proteinkinaskaskader). Olika uppströmsaktivatorer, som svarar på extracellulära stimuli, utlöser kaskaderna genom att aktivera den första kaskadmedlemmen, MAP-kinaskinaskinas (MAPKKK). I detta steg fosforyleras mitogenaktiverade proteinkinaskinaser (MAPKK), som i sin tur fosforylerar mitogenaktiverade proteinkinaser (MAPK). Dessa utövar sedan sin verkan på olika mål nedströms till att påverka genuttryck. Hos däggdjur finns det flera bestämda MAP-kinasförlopp, inklusive ERK-processen (extracellulärt signalreglerat kinas), SAPK/JNK-förloppet (stressaktiverat proteinkinas/c-jun) och P38-kinasprocessen. De olika förloppen har vissa gemensamma komponenter, beroende på vilket stimulus som utlöser kaskaden.
Hydroquinone är ett organisk ämne som används inom dermatologin som en ljussvagent för att behandla hyperpigmentering, såsom solskador, leverfläckar och åldersfläckar. Det fungerar genom att hämta igång en process som stoppar produktionen av melanin, det pigment i huden som orsakar fläckar och mörkningar. Hydroquinone kan användas topisk (på ytan) i form av cream eller gel, men det finns också tillgängligt i tablettform för behandling av inre orsaker till hyperpigmentering.
Nitrophenoler är en grupp organiska föreningar som innehåller en nitrogrupp (–NO2) och en fenolgrupp (–OH) i samma molekyl. De är vanligen röda till bruna kristaller med starkt sur smak, och är lösliga i vatten och etanol. Nitrophenoler förekommer naturligt i kol från stenkolstjärnor, men de flesta nitrophenoler som förekommer idag är syntetiska och används inom industrin som exempelvis som plasttillsatser, läkemedel och pesticider. Vissa nitrophenoler är skadliga för levande organismer och kan orsaka cancer och andra hälsoproblem.
Ett peptidfragment är en kort sekvens av aminosyror som har beeneds klippt isär från ett större peptid eller protein.
Myosin-Light-Chain Phosphatase (MLCP) är ett enzym som desfosforylerar, och därmed inaktiverar, myosinlightkedjans fosfatgrupp. Detta leder till relaxation av glatta muskler. MLCP består av tre underenheter: katalsytkomponenten (PP1cδ), en regulerande underenhet (MYPT1) och en subunit som binder till kalcium/kalmodulin (MRLC). MLCP spelar därför en viktig roll i regleringen av kontraktion och relaxation hos glatta muskler.
Det nätverk av trådar, kanaler och bryggor som ger cytoplasman form, stadga och organisation.
'PTEN-fosfohydrolas' (eller PTEN) är ett enzym som binder och dephosphorylerar fosfatgrupper från specifika proteiner, lipider och andra molekyler inom cellen. Det fungerar som en tumörsuppressor, eftersom det hjälper till att reglera celldelning och apoptos (programmerad celldöd). PTEN-fosfohydrolas är känt för sin roll i negativ regulering av PI3K/AKT-signalvägen, vilket är involverat i cellcykeln, celldelning, överlevnad och apoptos. Mutationer eller nedsatt funktion hos PTEN kan leda till onkogenes och cancerutveckling.
En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.
Receptoraggregation refererar till en process där flera receptormolekyler samlas eller "aggregeras" tillsammans på cellytan, ofta som ett resultat av att de binds av ett ligand (ett signalmolekyl). Denna aggregation orsakar en konformationsförändring hos receptorn som kan leda till aktivering av intracellulära signalkaskader och därmed initiera en cellrespons. Detta är en viktig mekanism i celldifferentiering, cellytt-kommunikation och signaltransduktion.
SHC (Src homology 2 domain containing) signaling adaptor proteins are a group of intracellular signaling molecules that play a crucial role in the transduction of extracellular signals into intracellular responses. These proteins contain several domains, including Src homology 2 (SH2) and phosphotyrosine-binding (PTB) domains, which enable them to bind to specific phosphorylated tyrosine residues on activated receptors or other signaling molecules.
Retinoblastomlike Protein p130 (RB1-like protein p130) är ett tumörsuppressorprotein som hör till pocketproteinfamiljen och har en viktig roll i cellcykeln regulation. Det hjälper till att kontrollera celldelning och växthormonrespons genom att binda till E2F-transkriptionsfaktorer och förhindra deras transkriptionella aktivitet. Mutationer i RB1-liknande protein p130 har associerats med olika typer av cancer, inklusive retinoblastom och andra solid tumörer.
Organofosforföreningar är en kemisk term som refererar till samtliga föreningar som innehåller minst en kovalent bunden fosforatom och en eller flera kolatom(er), vanligtvis i form av en fosfatester-bindning.
Föreningar med generell formel R-O-R med ring- eller kronstruktur.
Neurit är ett samlingsnamn för de utskott (axon och dendriter) som sträcker sig från nervcellens (neurons) cellkropp och används främst när man talar om förändringar i dessa utskott. Neuriter kan bli inflammerade, skadade eller regenereras, vilket kan leda till neurologiska symtom beroende på var i nervsystemet förändringarna sker.
HEK293 cells, also known as human embryonic kidney 293 cells, are a type of immortalized cell line that were originally derived from human embryonic kidney tissue. They are widely used in scientific research due to their ability to express high levels of recombinant proteins and other foreign genes, making them valuable for the study of protein function, drug discovery, and gene therapy. HEK293 cells have a flat, fibroblast-like morphology and can be grown in culture under standard conditions, allowing for easy manipulation and analysis. It is important to note that while HEK293 cells are derived from human tissue, they are not considered to be primary cells, as they have been transformed and do not retain the same characteristics as the original tissue from which they were derived.
Fosforsyraestern av serin.
Morfologisk förändring av små lymfocyter i odling till stora, blast-liknande celler med förmåga att syntetisera DNA och RNA och till mitos. Aktivering säts igång av interleukiner, mitogener (som t ex fytohemagglutininer) och pecifika antigen. Aktivering kan även ske in vivo, så som vid vävnadsavstötning och kronisk myeloid leukemi.
En grupp antigener som omfattar såväl MHC-antigener som "minor histocompatibility"-antigener. De förra bestäms genetiskt av MHC. De avgör vävnadstypöverensstämmelse och orsakar avstötningsreaktioner vid transplantationer. De senare är alloantigener som ger en svagare avstötningsreaktion.
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Omfördelning av gener till följd av bortfall av DNA- eller RNA-segment, vilket leder till att sekvenser som normalt befinner sig på avstånd från varandra hamnar nära varandra. Bortfallet kan påvisas med hjälp av cytogenetiska metoder, och man kan även sluta sig till det från fenotypen, antydande bortfall på en bestämd plats.
Protein Kinase C (PKC) är ett enzym som spelar en viktig roll inom cellsignalering och regulerar en rad cellulära processer, såsom celldelning, differentiering, apoptos och cellytiska respons på till exempel växt hormoner och tillväxthormon. PKC aktiveras av diacylglycerol (DAG) och calciumjoner (Ca2+) och får därigenom förmågan att fosforylera, det vill säga överföra en fosfatgrupp till, specifika serin- eller treoninresidyer på målproteiner. Detta leder till en förändring av proteinet som kan leda till aktivering eller inaktivering av dess funktion. PKC finns i flera olika isoformer som varierar mellan olika celltyper och har olika substratspecifitet, reguleringsmekanismer och subcellulära lokaliseringsställen.
Vanliga proteinstrukturer, sammansatta av enkla kombinationer av angränsande, sekundära strukturer.
Proteiner som kontrollerar celldelningscykeln. Denna proteinfamilj omfattar ett stort antal klasser, inklusive cyklinberoende kinaser, mitogenaktiverade kinaser, cykliner och fosfoproteinfosfataser, s amt deras förmodade substrat, så som kromatinassocierade proteiner, cytoskelettproteiner och transkriptionsfaktorer.
Eukaryotisk cellinje framtagen under en stabil fas, som vid odling övergår i en fas av ohämmad tillväxt, påminnande om en in vitro-tumör. Förändringen sker spontant eller genom inverkan av virus, onko gener, strålning eller kemiska substanser.