Protonpumphämmare
Protonpumpsh inhibitors (PPIs) are a class of medications that reduce gastric acid production by blocking the H+/K+ ATPase proton pump in gastric parietal cells, providing effective therapy for gastric acid-related conditions such as gastroesophageal reflux disease (GERD), peptic ulcers, and dyspepsia.
Protonpumpar
En medicinsk definition av 'Protonpumpar' är en typ av transporterande protein som aktivt pumpar protoner (H+) över celmembranet, vilket genererar ett protonsgradient och konsekvent elektrokemisk potential. Denna potential används sedan av andra cellulära processer, såsom ATP-syntes eller sekundära aktiva transportörer. Ett exempel på en protonpumpa är den gastriska H+/K+-ATPasen i magsäckens slemhinnor, som utsöndrar protoner till maginnehållet för att skapa den sura miljön som behövs för proteinernas nedbrytning.
Protoner
I medicinen refererer protoner til positivt ladede partikler, som normalt findes i atomkerner sammen med neutroner og neutroner. Protoner spiller en vigtig rolle i kemiske reaktioner, herunder også i cellers energiproduktion, hvor de frigives under nedbrydningen af glukose via cellemembranens protonpumpe og dermed producerer ATP, cellsensenergi.
2-Pyridinylmethylsulfinylbenzimidazoles
2-Pyridinylmethylsulfinylbenzimidazoles are a type of chemical compound that consists of a benzimidazole ring, which is a heterocyclic aromatic organic compound similar to benzene and pyridine, but with two nitrogen atoms in the six-membered ring. This benzimidazole ring is attached to a sulfinyl group (-S(=O)-), which is then connected to a 2-pyridinylmethyl group. The 2-pyridinylmethyl group consists of a pyridine ring with a methyl group attached to the 2nd carbon atom in the ring.
Omeprazol
Omeprazol är ett protonpumpshämmande läkemedel som används för att behandla mag- och tarmsjukdomar orsakade av överproduktion av magsyra, såsom gastroesofageal reflux sjukdom (GERD), Zollinger-Ellisons syndrom och magulcusor. Det fungerar genom att blockera den aktiva platsen för en protonpumpa i magcellernas syrasekretoriska kanaler, vilket reducerar mängden syra som produceras i magsäcken.
Magsårsmedel
Lansoprazole
Lansoprazole är ett prostaglandinhämmande läkemedel som tillhör gruppen protonpumpshämmare (PPI). Det används främst för behandling av mag- och tarmsjukdomar orsakade av överproduktion av magsyra, såsom gastrit, refluxösomatisk dispepsi och Zollinger-Ellisons syndrom. Lansoprazole verkar genom att hämma protonpumpskapslens förmåga att sekrettera mag syra i magsäcken, vilket leder till minskad syraproduktion och lindring av symtom som sura uppstötningar, syrabränna och magont.
Histamin H2-blockerare
Läkemedel som selektivt binder till, men inte aktiverar histamin H2-receptorer, och därmed blockerar verkan av histamin. Deras viktigaste kliniska effekt är att de hämmar syrautsöndring vid behandling av magsår. De kan även påverka glatt muskulatur. Vissa av medlen i denna klass har kraftig effekt på det centrala nervsystemet, men dessa verkningsmekanismer är inte klarlagda.
Vacuolar Proton-Translocating ATPases
"Vacuolar-type H+ (proton) translocating ATPases" är en grupp enzymer som förekommer hos eukaryota celler och som katalyserar ATP-hydrolys till ADP och fosfat, varvid protoner transporteras från cytosolen in i organeller såsom vakuoler, endosomer, golgiapparaten och lysosomer. Denna protontransport skapar en gradient över membranen med högre pH utanpå membranen jämfört med inne i organellen, samt ett lägre potentialenerginyttelag för protoner (högre koncentration av protoner) inuti organellen. Denna gradient används sedan för att driva olika cellulära processer såsom transport av näringsämnen, jontransport och andra energikrävande processer.
Sulfoxider
En sulfoxid är en organisk förening som innehåller en sulfuratom bundet till två kolatomer och en syreatom, R-S(=O)-R'. Sulfoxider kan bildas genom oxidation av svavelhaltiga föreningar, såsom sulfider. De har en dipolär karaktär på grund av delokaliserad positiv laddning på svavelatomen och negativ laddning på syreatomen, vilket ger upphov till intermolekylära krafter som kan påverka deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Sulfoxider är viktiga intermediärer inom organisk syntes och förekommer naturligt i vissa biologiskt aktiva ämnen, till exempel garlic och penicillin.
Rabeprazole
Rabeprazole är ett protonpumpshämmande läkemedel som används för att behandla mag- och tarmsjukdomar orsakade av överproduktion av magsyra, till exempel gastroesofageal reflux sjukdom (GERD), Zollinger-Ellisons syndrom och magulcus. Det fungerar genom att blockera protonpumpsystemet i magcellernas syrasekretoriska kanaler, vilket reducerar mängden syra som produceras av magen. Rabeprazole tillhandahålls på recept och ges vanligtvis en gång om dagen.
Gastroesofageal reflux
Protontranslokerande ATPaser
En protontransportörande ATPas är ett membranprotein som konverterar kemisk energi (i form av ATP) till elektromekanisk potentialenergi genom att pumpa protoner över cellytan, under uppbyggandet av ett pH- och elektrokemiskt gradient. Detta gradient kan sedan användas för olika cellulära processer som syrefrisättning, syrabearbetning och aktiv transport av näringsämnen.
Esomeprazole
Esomeprazole är ett protonpumpshämmare, ett slags läkemedel som minskar magsyraproduktionen genom att blockera protonpumpsystemet i magcellernas särskilda sekretoriska kanaler. Esomeprazole används för att behandla olika mag- och tarmsjukdomar, till exempel gastroesofageal reflux sjukdom (GERD), Zollinger-Ellison-syndrom och magulcusersjukdom. Det kan också användas för att behandla eller förebygga magskador orsakade av läkemedel, till exempel icke steroida antiinflammatoriska medel (NSAID).
Rodopsiner, mikrobiella
"Mikrobiella rodopsiner" refererar till ljuskänsliga proteiner hos vissa bakterier och arkéer som liknar det visuella pigmentet i djurs ögon, rhodopsin. Dessa proteiner är involverade i bakteriers eller arkéers förmåga att använda ljusenergi för att generera energi genom ett process som kallas fototrofi. Mikrobiella rodopsiner består av en transmembranprotein, ofta kallad halorodopsin eller bakteriorhodopsin, som innehåller en retinalgrupp som kan isomerisera när den exponeras för ljus, vilket initierar en protonpumpningsprocess över cellmembranet och genererar ett elektrokemiskt potential som kan omvandlas till energi.
Bakteriorodopsiner
Syrabindande medel
"Syrabindande medel" är en benämnning inom medicinen för substanser som minskar mängden syra i mag-tarmkanalen genom att neutralisera eller hämma sekretion av saltsyra från magcellerna. Exempel på sådana medel är H2-receptorantagonister och protonpumpshämmare, som används för behandling av tillstånd som magreflux, ångest, magsår och gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).
Jonpumpar
Helicobacterinfektioner
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Helicobacter, hos människor särskilt Helicobacter pyloris. De kliniska uttrycken är koncentrerade till magen, vanligtvis magslemhinnan, antrum och övre delen av tolvfingertarmen. Infektionen spelar stor roll för uppkomst av typ B-gastrit och magsår.
Helicobacter pylori
En spiralformad bakterie som ger upphov till magsjukdom hos människor. Den är en gramnegativ, ureaspositiv, krökt och något spiralformad organism som först isolerades 1982 från patienter med magsår i västra Australien. Helicobacter pylori fördes ursprungligen till släktet Campylobacter, men RNA-sekvensanalyser, fettsyraprofiler, tillväxtmönster och andra taxonomiska särdrag har visat att mikroorganismen borde tillhöra släktet Helicobacter. Dit överfördes den officiellt 1989.
Peptiskt sår
Magnetisk resonansspektroskopi
Protonpotential
Protonpotential, även kallat elektrokemiskt potential eller protongradient, är ett mått på skillnaden i koncentration och laddning mellan två areaer inom en cell, som orsakas av gradienten för vätejoner (H+). Detta potential skapar en drivkraft som gör att protoner kan diffundera från ett område med högre protonkoncentration till ett område med lägre koncentration, och samtidigt genererar elektrisk energi. Protonpotentialet är viktigt för cellers energiproduktion, särskilt i mitochondrier och kloroplasten, där det används för att producera ATP (adenosintrifosfat) som en energikälla.
Amoxicillin
Halobacterium salinarum
Halsbränna
Vakuoler
I en enkel medicinsk definition kan vakuoler beskrivas som membranomskydda kompartment innehållande vätska och/eller olika organellmaterial, som förekommer inne i celler hos levande organismer. Vakuoler är vanligen associerade med specifika funktioner såsom intracellulär lagring, nedbrytning av material eller homeostasis.
Klaritromycin
Ett halvsyntetiskt antibiotikum av makrolidtyp som utvunnits ur erytromycin, och som är verksamt mot en rad mikroorganismer. Det kan hämma proteinsyntesen i bakterier genom reversibel bindning till 50 S-ribosomunderenheterna. Detta blockerar translokation av aminoacyltransfer-RNA och förhindrar påbyggnad av peptidkedjorna.
Infusionspumpar
Vätskeframdrivningssystem med mekanisk, elektrisk eller osmotisk drift för injicering av preparat i patienter eller försöksdjur under längre tid. Infusionspumpar används rutinmässigt på sjukhus för fast, intravenös tillförsel av t ex cancerpreparat, medel mot tromboembolism, hjärtsjukdom, diabetes mellitus (termen Insulinpumpar finns också) och andra tillstånd.
Elektrontransportkomplex IV
Det sista oxidaset i andningskedjan. Det samlar ihop elektroner som överförts från reducerat cytokrom c och avger dem till molekylärt syre, som sedan reduceras till vatten. Enzymet består av cytokrom a och cytokrom b, två kopparatomer och 13 olika proteinunderenheter, av vilka kodas av mitokondrie-DNA. Ibland kallas det även komplex IV i andningskedjan. EC 1.9.3.1.
Ranitidin
Ranitidin är ett histaminreceptorantagonist typ H2, som används för att behandla och förebygga mag- och tarmsyraöverproduktion, till exempel i samband med magbesvär orsakade av hög magsyrahalt, såsom magkatarr, mag- och tolvfingersjuke. Ranitidin verkar genom att blockera histaminets påverkan på H2-receptorer i magsäcken, vilket reducerar frisättningen av magsyra.
Dicyklohexylkarbodiimid
Biologisk transport, aktiv
Vismut
Metalliskt grundämne med atomnummer 83, atomvikt 208,98 och kemiskt tecken Bi. Före de antibiotiska preparatens tid användes vismutsalter mot inflammatoriska tillstånd i mag-tarmkanalen och mot syfili s. Vismut förekommer i naturen som ren metall eller i form av vismutsulfider med varierande sammansättning.
Peptiskt sår, blödande
Refluxesofagit
Valinomycin
Valinomycin är ett cycliskt decapeptid som fungerar som en jonofor, specifikt för potassium-joner (K+). Det bildas naturligt av vissa bakterier och svampar. I biokemi används valinomycin ofta för att skapa kontrollerade miljöer med höga koncentrationer av potassium-joner inom membranstrukturer, eftersom det har en hög affinitet till K+ och kan diffundera jonen genom lipid bilayer. Det används också för att studera mekanismer kring aktiv transport och selektivitet hos jonkanaler.
Na-K-ATPas
Na-K-ATPase, eller sodium-potassium-pumpen, är ett transmembrant enzym som aktivt transporterar natrium (Na+) ut och kalium (K+) in över cellmembranet i alla däggdjursceller. Denna process är nödvändig för att underhålla osmotisk jämvikt, membranpotential och cellytorvolym. ATPas står för adenosintrifosfatas, vilket betyder att en molekyl ATP (adenosintrifosfat) spjälkas till ADP (adenosindifosfat) och en fosfatgrupp under processen. Denna energi används för att pumpa natrium- och kaliumjoner mot deras koncentrationsgradienter.
Matstrupsinflammation
Adenosintrifosfat
Antibakteriella medel
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Läkemedelsterapi, kombinerad
Schiffbaser
I en enkel medicinsk definition är Schiff baser kemiska föreningar som innehåller en karboximetylengrupp (-CH=CH-COO-) som binds till två aromatiska ringstrukturer, vanligtvis två benzenringar. Dessa föreningar har fått sitt namn efter den tyske kemisten Hugo Schiff, som först syntetiserade dem under 1800-talets slut.
Halobacterium
Makrolider
Magsår
Cellmembran
Enzymhämmare
Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.
Oorganiskt pyrofosfatas
Modeller, molekylära
Infusionspumpar, implanterbara
Adenosintrifosfataser
Aklorhydri
Biologisk transport
Asparaginsyra
Magslemhinna
Kalium
Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.
Elektrontransport
Vatten
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Metronidazol
Purpurmembran
En medicinsk definition av 'Purpurmembran' är en patologisk tillstånd där små blodkärl under huden eller slemhinnor fylls med blod som inte kan cirkulera korrekt, vilket orsakar blåa eller röda prickar eller fläckar på ytan. Detta kan vara ett tecken på allvarliga sjukdomar såsom blodsjukdomar, infektioner eller autoimmuna störningar.
Upper Gastrointestinal Tract
The upper gastrointestinal (GI) tract is a medical term that refers to the portion of the digestive system that includes the mouth, pharynx, esophagus, stomach, and duodenum, which is the first part of the small intestine. This region of the GI tract is responsible for receiving food in the mouth, mechanically breaking it down and mixing it with digestive enzymes, and propelling it through the digestive system to enable nutrient absorption and waste elimination.
Väte
Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).
Famotidin
Nigericin
Nigericin är ett polyetylenglykol-peptidkonjugat som utvinns från Streptomyces hygroscopicus var. nicogramensis. Det fungerar som ett protonofor, vilket betyder att det bildar porer i celldammem och stör dess elektriska potential, vilket leder till utbyten av protoner (H+) över membranet. Nigericin används ofta inom forskning för att studera jontransport och cellulär homeostas. Det bör dock hanteras med omsorg på grund av dess toxicitet och potentialen att orsaka celldöd vid höga koncentrationer.
Proteinkonfiguration
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Membranpotentialer
Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).
Läkemedelsinteraktioner
Zollinger-Ellisons syndrom
Zollinger-Ellison syndrome is a rare condition characterized by multiple gastrin-secreting neuroendocrine tumors (gastrinomas), typically in the pancreas and duodenum, leading to excessive gastrin production, severe gastric acid hypersecretion, peptic ulcers, diarrhea, and possible complications such as gastroesophageal reflux disease (GERD) and malabsorption.
Barretts esofagus
Ljus
Behandlingsresultat
Retinaldehyd
Retinaldehyd, även känt som retinal, är ett derivat av vitamin A och är en aktiv form av vitamin A i ögats retinapigmentepithel (RPE) och fotoreceptorer. Det spelar en viktig roll i synprocessen genom att ingå i den visuella cykeln, där det konverteras till retinsyra för att sedan aktivera synnermerna i gångljon och slutligen uppfatta ljus som synsignaler. Retinaldehyd kan också direkt reagera med opsiner, en typ av G-proteinkopplade receptorer, för att initiera signaltransduktion och leda till visuell perception.
Natrium
Täckta cellmembrangropar
Aminakrin
Esofageal pH-mätning
Esofageal pH-mätning är en medicinsk undersökningsmetod som mäter syrlighetsgraden (pH) i matstrupen (esofagus) under en period av 24 timmar, för att diagnosticera och bedöma svårighetsgraden av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). En sond placeras i matstrupen via munnen eller näsan, vilken är kopplad till en datalogger som registrerar hur ofta och hur länge patienten upplever symptom orsakade av syra som bakåtslickar från magsäcken.
Oxidation-reduktion
Tinidazol
Tinidazol är ett syntetiskt näringsmedel som tillhör gruppen nitroimidazolderivat och används huvudsakligen som antibiotikum och antiparasitiskt medel. Det verkar genom att angripa DNA hos bakterier och parasiter, vilket stoppar deras reproduktion och orsakar deras död. Tinidazol används vanligtvis för behandling av infektioner orsakade av anaeroba bakterier och parasiter som giardiasis och trichomoniasis.
Magsäck
Rhodobacter sphaeroides
'Rhodobacter sphaeroides' är en gramnegativ, icke-sjukdomsbildande bakterie som tillhör alfaproteobakteriella divisionen. Den är strikt aerob men kan även växa anaerobt under fototrofa förhållanden genom att använda sig av fotosyntes. Bakterien är känd för sin förmåga att producera stora mängder karotenoider och bakterieblå pigment, som ger den en rödaktig färg. 'Rhodobacter sphaeroides' har potentialen att användas inom bioteknologi och för bioenergi på grund av dess förmåga till fotosyntes och produktion av biogaser som väte och metan.
Elektrokemi
Molekylsekvensdata
Dexlansoprazole
Dexlansoprazole är ett protonpumpshämmare-preparat som används för behandling av gastroesofageal reflux sjukdom (GERD) och andra tillstånd orsakade av överdriven magsyra, såsom magulcus och Zollinger-Ellison-syndrom. Preparatet verkar genom att blockera protonpumpsystemet i magcellernas syrsekretoriska kanaler, vilket reducerar mängden syra som produceras i magsäcken. Dexlansoprazole är den aktiva enantiomeren av lansoprazole och ges vanligtvis som delayed-release kapselformulerade tableter.
Halorodopsiner
Jontransport
Syror
Ouabain
Ouabain är ett starkt, naturligt förekommande steroidglykosid som isolerats från växten Strophanthus gratus och andra närstående arter. Det fungerar som ett specifikt inhibitor av Na+/K+-ATPas, en transmembranprotein som aktivt pumpar natrium- (Na+) och kaliumjoner (K+) över cellytan för att underhålla elektrolytbalans och membranpotential.
Aminosyrasekvens
Laryngopharyngeal Reflux
Laryngopharyngeal reflux (LPR) är när magont tidigare i matspjälkningsprocessen når upp till struphuvudet och svalgnaden, vilket kan orsaka irritation och skada på de slemhinnor som finns där. Detta skiljer sig från det mer välkända symptomen på gastroesofageal reflux sjukdom (GERD), där magont når upp till matstrupen. LPR kan orsaka symtom som heshet, halsont, raspig andning och hosta.
Vätebindning
Karbonylcyanid-p-trifluoromethoxyfenylhydrazon
Oligomycin
Oligomycin är ett antibiotiskt och toxiskt peptid som produceras av certaina Arthrobacter- bakterier och Streptomyces- svampar. I medicinsk kontext refererar Oligomycin vanligtvis till en specifik grupp av antibiotika som hämmer den oxidativa fosforyleringen i mitokondrierna, vilket stör cellandningen och ATP-syntesen. Detta gör oligomycin effektivt mot vissa protozoer, svampar och bakterier, men på grund av sin toxicitet används den inte vanligtvis som ett terapeutiskt läkemedel hos människor.
Eosinophilic Esophagitis
Eosinophilic Esophagitis (EE) is a chronic, immune-mediated disorder characterized by the presence of elevated eosinophils, a type of white blood cell, in the esophageal tissue, leading to inflammation and potential damage to the esophageal lining. This condition can cause symptoms such as difficulty swallowing, chest pain, heartburn, and food impaction. EE is typically diagnosed through endoscopy with biopsy and requires medical management, often involving dietary restrictions and/or medications to control inflammation.
Parietalceller, gastriska
Jonkanaler
Reglerade, jonselektiva glykoproteiner som förflyttar sig genom membran. Den jonkanalstyrande stimuleringen kan utgöras av membranpotentialen, läkemedel, cytoplasmatiskt signalämne eller mekanisk belastning. Jonkanaler som utgör inbyggda delar av jonotropa neurotransmitterreceptorer räknas inte hit.
Mag-tarmmedel
Gastriner
Antiinflammatoriska medel, icke-steroida
Förutom sin antiinflammatoriska verkan har dessa preparat också smärtstillande och febernedsättande effekt. De används främst vid kronisk artrit och vissa tillstånd med smärtande och inflammerad mjuk vävnad. De blockerar prostaglandinsyntesen genom att hämma cyklooxygenas, som omvandlar arakidonsyra till cykliska endoperoxider.
Tiklopidin
Kreatin
Nizatidin
Nizatidin är ett histamin H2-receptorantagonistikum som används för behandling av mag- och tarmsjuka, såsom gastrit och åkomman Zollinger-Ellisons syndrom. Nizatidin fungerar genom att blockera histaminets påverkan på H2-receptorerna i magsäcken, vilket reducerar magsyraproduktionen och lindrar symtomen på dessa tillstånd.
Bindningsplatser
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Mutation
Ca(2+)-Mg(2+)-ATPas
Läkemedelskostnader
Modeller, biologiska
Kalciumtransporterande ATPaser
Ett enzym som förekommer i rörmembranen i det sarkoplasmatiska retiklet. Under avslappningsfasen hos skelettmuskler och mitokondrierika muskler katalyserar detta enzym den aktiva transporten av kalciu m från sarkoplasman in i det sarkoplasmatiska retiklets rör. Det kräver mikromolkoncentrationer av Ca(2+) och utnyttjar MgATP som substrat. EC 3.6.1.38.
Vanadater
I en enkel mening kan vanadater definieras som joner eller föreningar som innehåller vanadium i oxidationstillståndet +5, bundet till syreatomer. Vanadater är vanligtvis färgade och förekommer naturligt i vissa mineraler, men de kan även produceras syntetiskt. De har potentialen att agera som katalysatorer och har visats ha en rad biologiska verkan, inklusive insulinliknande aktivitet, vilket gör dem intressanta inom forskning om diabetesbehandlingar.
Nötkreatur
Bufo bufo
Penicilliner
Penicillin är ett beta-laktamantibiotikum som verkar bakteriedödande genom att inhibitera syntesen av bakteriens cellvägg. Det produceras naturligt av olika arter av svampen Penicillium och har varit en av de mest använda antibiotika sedan sin upptäckt på 1920-talet. Penicillin är verksamt mot grampositiva bakterier samt vissa gramnegativa bakterier och används för behandling av en rad infektioner, till exempel halsfluss, lunginflammation och hudinfektioner.
Norisoprenoider
I en enkel mening kan norisoprenoider definieras som en grupp av organiska föreningar som är relaterade till isoprenoider, men innehåller en extra dubbelbindning och saknar ett methylgrupp (-CH3) i deras struktur. Norisoprenoider bildas vanligtvis genom nedbrytning av karotenoider, som är en annan typ av isoprenoider, under exponering för syre och ljus. De förekommer naturligt i vissa livsmedel, till exempel frukt, grönsaker och vin, och har visat sig ha potential som antioxidanter och antiinflammatoriska medel.
Paracoccus denitrificans
Termodynamik
Termodynamik är en gren inom fysiken som deals med studiet av system och processer där energiförändringar sker, och hur denna energi omvandlas och överförs mellan system. Termodynamiken beskriver tre lagar (eller principier) som ger oss insikt i hur energin i ett system kan förändras under en process. Dessa lagar är:
Vanadin
I en enkel medicinsk kontext, kan vanadin definieras som ett spårelement, vilket innebär att det förekommer i mycket låga koncentrationer i levande organismers kroppar. Vanadin är inget närmare specificerat läkemedel eller behandlingsmetod, utan snarare ett grundämne som har visats påverka vissa enzymer och cellprocesser på molekylär nivå in vitro och i djurmodeller. Dess potentiala roll inom medicinen är fortfarande under forskning och det finns inga etablerade eller allmänt accepterade kliniska tillämpningar av vanadin som läkemedel hittills.
Karbonylcyanid-m-klorfenylhydrazon
Kolibakterie
Uncoupling Agents
"Uncoupling agents" är en term inom farmakologi och biokemi som refererar till substanser som förhindrar effektiv energiproduktion i mitokondrier, de subcellulära organellerna där cellernas energi produceras. Dessa agenter fungerar genom att blockera den oxidativa fosforyleringen, ett process där protoner (H+) pumparas över mitokondriens membran för att skapa ett elektrokemiskt potential som sedan används för att producera ATP (adenosintrifosfat), den primära energibäraren i cellen.
Proteolipider
Proteolipids are a type of complex lipid molecule that contain both fatty acid chains and proteins. They are found in various biological membranes, including the brain, where they play important roles in cell signaling and communication. Proteolipids are unique because their protein and lipid components are tightly associated and function together as a single unit. They are also known to be involved in several neurological disorders, such as Alzheimer's disease and multiple sclerosis.
Protein-underenheter
Protein undersyrer, eller proteindeficiens, refererer til et tilstand hvor kroppen mangler tilstrækkelig med proteiner for at fungere korrekt. Proteiner er essentielle for at bygge og reparere væv, producere hormoner og enzymer, og styrke immunforsvaret. En proteindeficiens kan føre til muskelatrofi, øget infektionsrisiko, langsomme vækst hos børn, svækkelse af immunsystemet, og i alvorlige tilfælde kan det også medføre koma eller død. Proteinmangel kan skyldes en mangel på proteinindtag eller en øget proteinbehov, fx som følge af sygdom, graviditet eller svær fysisk aktivitet.
Läkemedelsförskrivning
En läkemedelsförskrivning är den process där en auktoriserad sjukvårdsperson, såsom en läkare eller tandläkare, auktoriserar och skriver ut ett specifikt läkemedel i en given dos för en specifik patient, med instruktioner om hur och när det ska användas, för att behandla eller förebygga sjukdom eller symtom.
Metylaminer
Metylaminers är en grupp signalsubstanser i hjärnan som är involverade i regleringen av kognitiva funktioner, emotioner och homeostatiska processer. De är excitatoriska neurotransmittorer som verkar genom att påverka jonkanaler i postsynaptiska neuron. Metylaminerna inkluderar dopamin, norepinefrin (noradrenalin) och serotonin, vilka alla har unika effekter beroende på var de aktiveras i centrala nervsystemet.
Akridinorange
Sodium-Hydrogen Antiporter
En medicinsk definition av 'Sodium-Hydrogen Antiporter' är ett membranprotein som aktivt transporterar natrium- (Na+) och vätejoner (H+) i motsatta riktningar över cellytan. Denna transportprocess hjälper till att reglera intracellulär pH och saltbalans. Sodium-hydrogen antiporter förekommer naturligt i olika typer av celler, inklusive röda blodkroppar, njurar och mag-tarmkanalen. Dysfunktion i sodium-hydrogen antiporter kan leda till olika sjukdomstillstånd som exempelvis högt blodtryck och njursjukdomar.
Elektroner
Stabila elementarpartiklar med den minsta, kända negativa laddningen. Elektroner ingår i alla grundämnen. De kallas även negatroner. Positivt laddade elektroner kallas positroner. Elektronernas antal, energinivå och placering runt atomkärnor avgör grundämnens kemiska identitet. Strålflöden av elektroner kallas katodstrålar eller betastrålar, en högenergistrålning som uppstår vid kärnsönderfall.
Membrantransportproteiner
Läkemedelstillförselschema
Lysosomer
En klass morfologiskt heterogena cytoplasmapartiklar i djur- och växtvävnader som kännetecknas av sitt innehåll av hydrolytiska enzym och dessas strukturbundna latens. Lysosomernas intracellulära funktioner beror på deras lytiska potential. Lysosomens enkla membran verkar som barriär mellan de inneslutna enzymen och substratet utanför. Lysosomenzymens verkan är begränsad eller ingen alls så länge blåsan de är inneslutna i inte brister.
Sulfamerazin
Sulfamethizole är ett sulfonamidmedel som används som antibiotikum för behandling av olika bakterieinfektioner, till exempel urinvägsinfektioner och hudinfektioner. Det fungerar genom att hämma enzymet dihydropteroatsyntas, vilket stör bakteriens förmåga att producera de essentiella vita ämnena folsyra och biotin.
Modeller, kemiska
Intracellulära membran
Spektrofotometri
Nitroimidazoler
Nitroimidazoler är en grupp av läkemedel som används till behandling av infektioner orsakade av anaeroba bakterier och parasiter, såsom Giardia lamblia och Trichomonas vaginalis. Dessa läkemedel fungerar genom att ta vara på den brist på syre som finns i de infekterade områdena och producera fritt radikaler som skadar DNA och RNA hos patogenen, vilket stoppar dess tillväxt och reproduktion. Exempel på nitroimidazoler inkluderar metronidazol och tinidazol.
NADP Transhydrogenases
NADP Transhydrogenases är ett enzym som katalyserar den reversibla överföringen av hydrogener mellan två koenzym Q (CoQ) eller nicotinamidadenindinukleotidfosfat (NAD(P)H) molekyler, vilket hjälper till att balansera cellens redoxpotential och energistatus. Det finns två typer av NADP Transhydrogenases: intra-Mitosomal NADP+ reduktas och membranbundna NAD(P) transhydrogenaser. Den intramitosomala formen hjälper till att producera NADPH för fettsyrasyntes, medan den membranbundna formen hjälper till att reglera cellens energibalans genom att överföra reduktiva ekvivalenter mellan NAD(P)H och NAD(P)+.
Kolin
Rodopsin
Rodopsin är ett ljuskänsligt protein i stavarna i näthinnan i ögat, som spelar en viktig roll i mörkerseendet. Det består av två delar: ett membranprotein vid namn opsin och ett kromofor, 11-cis-retinal, som är ljuskänsligt. När ljus absorberas av rodopsinet aktiveras det, vilket resulterar i en kaskad av händelser som slutligen leder till en nervimpuls som skickas till hjärnan och tolkas som syn. Rodopsin är ett exempel på ett G-proteinkopplat receptorprotein (GPCR).
Cross-Over Studies
Studier som jämför två eller flera behandlingar, där försökspersonerna eller patienterna efter en avslutad första behandlingsomgång överförs till en annan behandlingsregim. Vid jämförelse mellan två behandlingsformer, A och B, väljs halva försöksgruppen slumpmässigt att få behandlingarna i ordningen A, B, andra halvan att få B, A. Kritik har riktats mot denna modell, då effekterna av den första behandlingen kan dröja kvar efter det att den andra behandlingsperioden inletts.
Kalcium
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
Liposomer
Karbodiimider
En medicinsk definition av "karbodiimider" är kemiska verbinder som används för att koppla tillsammans proteiner och peptider, ofta i samband med att man skapar konjugat till läkemedel eller andra bioaktiva substanser. Karbodiimider aktiverar karboxylsyror så att de kan reagera med aminogrupper och bilda en amidosbindning. Denna reaktion används ofta för att koppla ett läkemedel till ett protein, vilket kan förbättra dess farmakokinetiska egenskaper, såsom halveringstid och distributionsvolym. Ett exempel på ett karbodiimid som används inom medicinen är EDC (1-ethyl-3-(3-dimetylaminopropyl)karbodiimid).
FTIR
FTIR, förkortning för Fouriertransforminfraröd (spektroskopi), är en teknik inom analytisk kemi och fysik som används för att identifiera och undersöka materiella substance genom att mäta deras infraröda absorbansspektra. Tekniken bygger på Fouriers transformationsmetod för att konvertera en irreguljär, interferensmönstring till ett kontinuerligt spektrum av frekvenser och relaterade intensiteter. Detta möjliggör en mer känslig och exakt analys än traditionell, punkt-till-punkt infraröd spektroskopi. FTIR används ofta för att identifiera okända ämnen, undersöka polymerers sammansättning och degraderingsprocesser, studera kemiska bindningars struktur och dynamik, samt kontrollera produkter och processer inom industrin.
Enterokolit, pseudomembranös
Epirizol
Fundoplikation
Endoskopi
Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.
Jonoforer
Kemiska ämnen som ökar genomsläppligheten för specifika joner hos biologiska eller konstgjorda lipidmembran. De flesta jonoforer är förhållandevis små organiska molekyler som verkar som rörliga bärare inom membranen eller som sammansmälter till att bilda jonkanaler genom membranen. Många är antibiotika, och många verkar som frikopplande medel genom att kortsluta protongradienten över mitokondriemembran.
Dos-responskurva, läkemedel
Syra-bas-jämvikt
Bacillales
Bacillales är en ordning av grampositiva, aeroba eller fakultativt anaeroba stavformade bakterier som vanligtvis har en rundad eller cylindrisk spor i slutet av cellen. Dessa bakterier tillhör klassen Bacilli och är kända för sin förmåga att bilda hårda, torktåliga endosporer under dåliga växtförhållanden, vilket gör dem mycket motståndskraftiga mot extrema temperaturer, UV-strålning och desinfektionsmedel. Bacillales inkluderar många patogena arter som orsakar sjukdom hos både människor och djur, såsom Bacillus anthracis (orsakar lungsot), Bacillus cereus (orsakar matförgiftning) och Listeria monocytogenes (orsakar listerios).
Magkatarr
Endosomer
Trombocytaggregationshämmare
Membranproteiner
Clostridium difficile
Hem
Fotokemiska processer
Klatrin
Joner
Randomiserade kliniska prövningar, principer
"Randomized clinical trials (RCTs) are studies in which participants are randomly assigned to receive either the experimental intervention or a standard of care comparison group, in order to minimize bias and increase the reliability of results when evaluating the safety and efficacy of new medical treatments."
Katalys
Molekylstruktur
Syrgasförbrukning
Insulinpumpar
Bärbara eller implanterbara apparater för infusion av insulin. De kan bestå av patientskötta, öppna system eller förprogrammerade system utformade för kontinuerlig tillförsel av små mängder insulin, med ökad dosering under matsmältningen, eller slutna system som avger insulinmängder som automatiskt regleras av en elektronisk glukossensor.
Polyper
En polyps er en abnormal vækst af slimhindevæv, der sticker ud fra den omgivende slimsækken eller skillevæv. Polyper kan forekomme overalt i kroppen, hvor slimhinde findes, men de er særligt almindelige i tarmene og urinblæren. De er oftest ikke kreftslagne, men visse typer polyper, specielt dem der findes i tarmene, kan udvikle sig til kræft over tid. Derfor bør polyper fjernes, når de bliver diagnosticeret.
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Arylkolvätehydroxylaser
En grupp cytokrom P-450-proteiner som utnyttjar reducerat flavin eller flavoprotein, till vilka de binder en syreatom. De verkar på många aromatiska föreningar och ingår i flerfunktionsoxidassystemet. Dessa enzym är viktiga för oxidationen av ett flertal läkemedel och toxiner, såsom fenobarbital, karcinogener och insektsgifter. EC 1.14.14.1.
Natronobacterium
Natronobacterium är ett släkte av archaeer inom domänen Eukaryota. Dessa archaeer är extremofiler, vilket betyder att de trivs i mycket extrema miljöer som är fientliga för de flesta andra levande organismer. Natronobacterium-arkeerna är halofila, vilket innebär att de föredrar höga saltkoncentrationer och är alkalitoleranta, vilket betyder att de trivs i basiska miljöer med pH-värden upp till 10. De flesta arter inom släktet Natronobacterium har kräver en saltkoncentration på minst 20% för att kunna växa och reproduceras. Dessa archaeer förekommer naturligt i salthaltiga sjöar, som till exempel den saltsjön Magadi i Kenya, och i saltrika sediment i gruvor. De spelar möjligen en viktig roll i nedbrytningen av organiskt material under anaeroba förhå
Sensoriska rodopsiner
Electrostatics
I medicinen er electrostatiske kraftfelter relateret til anvendelsen af elektrisk laderede partikler eller fænomener i diagnostiske eller terapeutiske procedurer. Elektrostatiske kraftfelter opstår, når der er forskelle i elektrisk ladning mellem to objekter eller materialer, hvilket resulterer i en tiltræknings- eller afstødningskraft imellem dem.
Mutagenes, riktad
Elektrontransportkomplex I
Elektrontransportkomplex I, också känt som NADH-dehydrogenas, är ett enzymkomplex inblandat i cellandets elektrontransportkedja, som är lokaliserad i mitokondriens inner membran hos eukaryota celler och cellmembranet hos prokaryota celler. Detta komplex spelar en central roll i cellandets energiproduktion genom att oxidera NADH och reducera coenzym Q, vilket leder till pumpning av protoner över mitokondriens inner membran och skapande av ett protonkoncentrationsgradient. Denna gradient driver därefter syntesen av ATP, en energirik molekyl som används av cellen för att driva olika processer. Elektrontransportkomplex I består av flera subenheter och kofaktorer, inklusive flaviner, järn-svavelkluster och kvävebaserade grupper, som tillsammans utgör den aktiva plats där elektr
Organeller
I en enkel medicinsk definition kan organeller beskrivas som strukturer med specifika funktioner inne i celler. De är nödvändiga för cellens överlevnad, tillväxt och förmåga att utföra olika processer. Exempel på organeller inkluderar mitokondrier (som genererar energi), ribosomer (som syntetiserar protein), endoplasmisk retikulum (som transporterar proteiner) och lysosomer (som bryter ner och recylerar cellens komponenter).
Prospektiva studier
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Karotenoider
Starkt gulröda, fettlösliga färgämnen som strukturellt liknar karoten. De utgörs av alifatiska kolväten med en polyisoprenbas och förekommer i växter, djur och mikroorganismer och omfattar t ex betakaroten och de olika xantofyllerna. Av de mer än 600 kända karotenoiderna återfinns ca 10 % i växtriket.