Publiceringsbias är ett fenomen inom forskningsvärlden där studier med positiva eller sensationella resultat har en högre sannolikhet att publiceras än studier med negativa eller icke-signifikanta resultat, vilket kan leda till en överdriven eller missvisande bild av effekterna av ett visst förhållande eller behandling.
I en enkel mening kan 'publikationer' inom medicin definieras som skriftliga arbeten som presenterar originalforskning, systematiska översikter, meta-analys, fallstudier eller andra former av rapportering relaterade till medicinska ämnen. Dessa publikationer kan finnas i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter, böcker, poster på konferenser eller webbaserade artiklar. Det är viktigt att alla publikationer undergår en granskning (peer review) av experter inom området för att säkerställa att de uppfyller höga kvalitetskrav och att informationen som presenteras är tillförlitlig och relevant.
Kvantitativa metoder för sammanställning av resultaten av enskilda studier (oftast publicerade sådana) och sammanfattning av deras slutsatser, för utvärdering av behandlingseffekter, som incitament för nya studier osv, med tillämpning inom främst forskning och medicin.
I en medicinsk kontext kan "publicering" definieras som att dela eller sprida resultat från medicinsk forskning, ofta i form av en vetenskaplig artikel, i en peer-reviewad tidskrift eller på ett preprint-server. Detta gör forskningsresultaten tillgängliga för andra forskare, kliniker, politiker och allmänheten, vilket kan leda till att kunskapsutbytet ökar, forskningsprocessen förbättras och evidensbaserad medicin stärks.
Avvikelse från resulteten eller slutledningarna av fakta, eller processer som leder till sådan avvikelse. Det kan finnas flera källor till bias: ensidiga eller systematiska mätvariationer av det sanna värdet (systematiskt fel). brister i utformningen av studien; fel i slutledning, tolkning eller analys pga felaktiga data eller brister i datainsamlingen. Ingen subjektivitet anses dock föreligga vid bedömning av bias under dessa omständigheter.
Publicerade arbeten som ger en översiktlig granskning av aktuell literatur inom ett fält.
"Tidskrifter inom medicin är publikationer som regelbundet ges ut med peer-reviewed forskningsartiklar, kliniska rapporter, och recensioner av aktuell forskning och utveckling inom olika områden av medicinen. De följer principer såsom objektivitet, evidensbaserad vetenskap och hög etisk standard för att säkerställa trovärdighet och tillförlitlighet i den publicerade informationen."
"Randomized clinical trials (RCTs) are studies in which participants are randomly assigned to receive either the experimental intervention or a standard of care comparison group, in order to minimize bias and increase the reliability of results when evaluating the safety and efficacy of new medical treatments."
Omfattande, datorbaserade samlingar av referenser eller hänvisningar till böcker, artiklar eller andra publikationer, företrädesvis inom ett begränsat ämne eller ämnesområde.
"Redaktionspolicy" är ett begrepp inom journalistik och publicering som refererar till de riktlinjer och principer som styr hur information produceras, bearbetas och presenteras för publiken. Det kan omfatta aspekter som källkritik, faktateckning, konfliktintresse, etik, diversitet och korrigeringsprocedurer. En tydlig redaktionspolicy bidrar till att upprätthålla förtroende och trovärdighet hos en publikation eller ett mediakanal.
"Djurförsök" är en forskningsmetod där djur används som modeller för att studera olika aspekter av människors eller djurs biologi, fysiologi och beteende, med syfte att utveckla och testa medicinska behandlingar, förebyggande metoder och kunskap om sjukdomar.
Individens rätt att tillgå och använda information insamlad eller framställd av andra.
I medicinen refererer oddsquot (odds ratio) til et mål for den relative forekomstforskjellen av et utfall mellom to grupper. Det er beregnes ved å dividere sannsynligheten for at et utfall skjer i den ene gruppen med sannsynligheten for at det samme utfallet skjer i den andre gruppen. Dette gir en kvot som kan tolkes som den relative økningen eller minskingen av risikoen for et utfall i den ene gruppen i forhold til den andre.
En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.
En genetiskt bunden, latent sjukdomsbenägenhet, som kan aktiveras under vissa förhållanden.
"Biomedical research" refererar till vetenskaplig forskning som fokuserar på biologiska och medicinska aspekter av levande system, ofta med målet att förbättra människors hälsa genom att utveckla ett djupare förstånd för biologiska processer och sjukdomar. Denna typ av forskning kan involvera studier av cellulära och molekylära mekanismer, genetik, patofysiologi, farmakologi, och utveckling av nya terapeutiska strategier och tekniker. Biomedical research kan vara baserad på både grundläggande forskning (som undersöker de grundläggande principerna för biologiska processer) och translational research (som fokuserar på att översätta forskningsresultat till klinisk praktik).
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Samtidig eller konsekutiv publicering av identiskt eller nästan identiskt material i två eller flera olika källor utan tillkännagivande av detta. Sådan publicering skiljer sig från "omtryck", då källa anges, och från "plagiat", då en författare låter publicera en annan författares material som sitt eget.
Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.
Användning av statistiska metoder för analys av utveckling och trender i litteraturen.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Genetic association studies are epidemiological research designs used to identify and measure the relationship between genetic variations, often in the form of single nucleotide polymorphisms (SNPs), and the risk of developing specific traits or diseases. These studies compare the frequency of specific genetic markers in individuals with a particular trait or disease to those without it, aiming to find statistically significant associations that suggest a genetic contribution to the condition. It is important to note that association does not imply causation, and further research is usually required to confirm findings and understand the underlying biological mechanisms.
Förplanerade studier av säkerhet, effektivitet eller optimal dosering (om tillämpligt) för ett eller fler diagnostiska, terapeutiska eller profylaktiska läkemedel, en eller fler apparater eller tekniker, utvalda enligt förutbestämda kriterier och studerade med avseende på fördefinierade indikationer på gynnsamma och ogynnsamma effekter.
Genetisk polymorfism är ett begrepp inom genetiken som refererar till att en specifik position (nucleotid) i DNA:t kan ha mer än en bas (A, T, C eller G), vilket resulterar i olika varianter (alleler) av samma gen. Dessa variationer är vanliga och förekommer naturligt hos många individer inom en population. Genetisk polymorfism bidrar till den genetiska mångfalden hos arter, inklusive människan. Det bör dock poängteras att alla varianter inte har samma frekvens i populationen och vissa kan associeras med ökat eller minskat risk för vissa sjukdomar.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Distribution av information.
I medicinsk kontext kan 'risk' definieras som sannolikheten för att en viss händelse eller skada skall inträffa under en given tidsperiod. Risken beräknas ofta genom att dividera antalet observerade händelser med antalet möjliga tillfällen, och uttrycks vanligen som ett förhållande (t.ex. 1/100 eller 1%). Risken kan också uttryckas som en absolut frekvens (t.ex. 2 av 100 personer). Det är viktigt att ta hänsyn till både storleken och kvaliteten på det studiomaterial som används för att uppskatta risker, eftersom olika studier kan ge olika resultat.
'Asiens urbefolkning' refererar till de ursprungliga, inhemska folkgrupperna som historiskt sett har bebott kontinenten Asien före ankomsten av utomstående kulturer och erövrare. Dessa grupper, som är mycket varierande i språk, religion och levnadssätt, inkluderar adivasier i Indien, ainu i Japan, evenker i Sibirien, uigurer i Xinjiang i Kina och många andra.
Enkel nucleotid polymorfism (SNP, Single Nucleotide Polymorphism) är den vanligaste formen av genetisk variation hos människor. Det handlar om en permanent och spontan substitution av ett enskilt nukleotid (bas) i DNA-sekvensen, vilket kan resultera i två eller flera olika varianter (alleler) av samma gen. SNPs förekommer ungefär en gång per 1000-3000 nukleotider och täcker ungefär 0,1% av det mänskliga genomet. De flesta SNPs har ingen påverkan på individens fenotyp eller hälsostatus, men vissa kan vara kopplade till sårbarhet för vissa sjukdomar, respons på läkemedel och andra individuella variationer i medicinska egenskaper.
Medline är NLMs (National Library of Medicine) mest betydande bibliografiska databas. Den utgör huvuddelen av den biomedicinska referensdatabasen PubMed och är sökbar via NLMs webb. Posterna i Medline är indexerade med termer ur MeSH (Medical subject headings).
Den kommersiella företagsbransch som utvecklar och tillverkar kemiska produkter för diagnos och behandling av sjukdomar och funktionshinder eller -brister.
Skrivarsyssla, litterärt skapande. Också en författares samlade litterära produktion.
Expertgranskning av forsningsprojekts kvalitet och hållbarhet, utförd av sakkunniga inom samma forskningsområde. Förfaringssättet tillämpas av redaktörer vid bedömning av manuskript för publicering, av fonder och stiftelser för beslut om anslagstilldelning, och av vetenskapliga institutioner vid tjänstetillsättningar.
Kliniska prövningar omfattande en eller flera provbehandlingar, åtminstone en kontroll, specificerade mätresultat för utvärdering av studien och en objektiv metod för urval av patienter till studien. Provbehandlingen kan vara med läkemedel, apparater eller metoder, med avseende på diagnostisk, terapeutisk eller förebyggande effekt. Kontrollåtgärderna inkluderar placebobehandling, verksam medicinsk behandling, ingen behandling, doseringsformer, historiska jämförelser osv.
Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.
Den medicinska betydelsen av "impact factor" är ett mått på hur citerad en vetenskaplig tidskrift är, och beräknas genom att dividera antalet citationer under det senaste tvåårsperiodet med det totala antalet publicerade artiklar under samma tidsperiod. Det används ofta som ett index för en tidskrifts prestige och inflytande inom sitt respektive ämnesområde.
Tillämpning av statistiska metoder för analys av specifika, observerade eller antagna, fakta från en bestämd studie.
"Urvalsskevhet" (eng. selection bias) är inom epidemiologi och statistik ett systematiskt fel orsakat av att sättet som en grupp individer väljs ut eller tilldelas till olika grupper i en studie inte är slumpmässigt, vilket kan leda till förzöjda eller felaktiga slutsatser om samband mellan variabler.
I epidemiologi, betecknar ett effect modifier (eller interaktionsfaktor) en variabel som påverkar effekten av exposuren till en viss riskfaktor för en viss utfall. Det innebär att effekten av exposuren skiljer sig mellan olika nivåer eller kategorier av denna variabel. Exempelvis kan effekten av rökning på lungcancer-risken variera beroende på individens genetiska makeup eller andra exponeringar, såsom exponering för luftföroreningar.
A retraction of publication in the medical context refers to a formal notice issued by journal editors that a previously published article or paper is being withdrawn due to significant errors, misconduct, or unethical research practices. This action is taken to correct the scientific record and prevent the spread of incorrect or misleading information. A retraction typically includes an explanation of the reasons for the withdrawal and may be initiated by the authors themselves or by the journal's editorial board. It is a serious matter that can have significant consequences for the authors, their institutions, and the scientific community as a whole.
"Statistikprinciper är metoder och tekniker för att systematiskt samla, analysera och tolka data med hjälp av matematisk statistik, med syfte att dra slutsatser och göra prognoser om populationer eller processer."
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.
Enskilda former av gener i ett genpar, lokaliserade till samma plats på homologa kromosomer, och som styr samma biokemiska processer.
En värdeskala för en variabel i fråga, konstruerad så att den (skalan) har en specifik sannolikhet av att innehålla variabelns sanna värde.
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Avsiktlig förfalskning av vetenskapliga data genom framställning av fabricerade, ofullständiga eller overifierade resultat som vetenskapliga fakta.
Konferenser, sammankomster eller formella möten, vars deltagare vanligtvis representerar något speciellt verksamhetsområde.
"PubMed is a comprehensive database of life sciences literature and biomedical research, operated by the US National Library of Medicine and provides access to over 30 million citations from MEDLINE, life science journals, and online books."
Ett flavoproteinaminoxidoreduktas som katalyserar den reversibla omvandlingen av 5-metyltetrahydrofolat till 5,10-metylentetrahydrofolat. EC 1.5.1.20.
Förkortning eller sammanfattning av dokument; tilldelning av deskriptorer för dokumentreferens.
Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
The United States Food and Drug Administration (FDA) is a federal government agency responsible for protecting public health by ensuring the safety, efficacy, and security of human and veterinary drugs, biological products, medical devices, food including dietary supplements and ingredients, cosmetics, and tobacco products. The FDA also plays a significant role in regulating the quality of these products and preventing illegal tobacco products from entering the market, as well as enforcing laws that protect consumers from fraudulent or deceptive practices related to these products.
Insamlande, skrivande och redigering av nyhetsmaterial av biomedicinskt intresse för spridning i massmedia, inkl. dagstidningar, tidskrifter, radio eller TV, huvudsakligen för en publik av hälso- och sjukvårdskonsumenter.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Placebo kan definieras som en icke-aktiv substans eller behandling som ges till patienter i kontrollerade kliniska prövningar med avsikt att simulera en aktiv behandling. Placebogruppen jämförs därefter med en grupp som får den aktiva behandlingen för att utvärdera effekten och säkerheten hos denna behandling. Placeboeffekten uppstår när patienter upplever eller rapporterar förbättring av sina symptom trots att de har fått en inaktiv substans eller behandling. Denna effekt kan bero på subjektiva faktorer som förväntningar, tron och psykologiska mekanismer.
Verk, skrivna för hand, såsom gjordes före tryckerikonstens uppfinning och tillämpning. Ett manuskript kan även avse en handskriven kopia av en tidig författares verk. Manuskript kan vara handskrivna eller maskinskrivna, till skillnad från tryckta arbeten, som t ex en författares originalmanuskript, utifrån vilkjet tryckta kopior framställs.
Faktorer som kan leda till eller förhindra ett utfall av intresse, som inte är intermediära variabler och som inte är associerade med den faktor eller de faktorer som är föremål för undersökning.. De kan ge upphov till situationer där effekterna av två processer inte kan hållas isär eller bidragande orsaksfaktorer inte kan hållas isär, eller mätvärdena för en exponeringseffekt förvrängs därför att de hänger ihop med andra faktorer som påverkar resultatet av studien.
Plötslig, icke-konvulsiv förlust av nervfunktioner till följd av intrakraniell ischemi eller blödning. Vanligtvis klassificeras slaganfall utifrån anatomisk lokalisering i hjärnan, kärlområde, orsak, den drabbades ålder och förekomst av blödning eller inte.
'Urbefolkningen i Europa' refererar till de första hominider som bosatte sig på kontinenten, vilka tros ha varit populationer av neandertalare och den senare utdöda arten Homo sapiens, även känd som cro-magnonmänniskan, som gradvis migrerade in i Europa under pleistocen.
Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den primära användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (ofta betecknad Y) beror av en eller flera oberoende variabler (ofta betecknade X). Metoden ger ett sätt att uppskatta och föreka värdet på den beroende variabeln baserat på värdena av de oberoende variablerna. Regressionsanalysen kan användas inom en mängd olika forskningsområden, som ekonomi, psykologi, sociologi och medicin.
Andelen av en viss allel i förhållande till samtliga alleler för ett genlokus i en population under förökning.
A "Research Report" är ett formellt dokument som presenterar resultaten av en vetenskaplig undersökning eller studie. Det innehåller en detaljerad beskrivning av metodologin, genomförandet, dataanalysen och slutsatserna av forskningen. Research Reports är viktiga för att dela med sig av nya forskningsresultat till den vetenskapliga gemenskapen och kan användas som grund för framtida studier eller tillämpningar inom sitt respektive område.
Cancersjukdom i lungorna.
I en medicinsk kontext kan "register" definieras som ett systematiskt sammanställt och ordnat register över viktig information, ofta relaterad till en specifik patient, forskningsstudie eller population. Exempel på medicinska register inkluderar:
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Statistiska framställningar eller analyser som, när de tillämpas på data och visar sig passa, kan utnyttjas för att bekräfta de antaganden och parametrar som används i analysen. Exempel på statistiska modeller är den linjära, den binomiala, den polynomiala, dubbelparametermodellen osv.
"Terminologi, princip" in a medical context refers to the set of rules and guidelines that govern the creation, selection, and usage of specialized terms within the field. These principles aim to ensure consistency, accuracy, and clarity in communication among healthcare professionals and researchers, thereby reducing the risk of misunderstandings and errors in patient care and scientific research.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.
Granskningsprocess som utförs av en utvald kommitté sakkunniga för att bedöma andras förmåga att leva upp till den standard som deras specialitet kräver. Sådan granskning är bruklig i redaktionskommittéer för bedömning av artiklar och andra bidrag som lämnats in för publicering.
Metod för att mäta en prestation eller procedur med en fastställd standard för god praxis.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Ett enzym som katalyserar tillägg av alifatiska, aromatiska eller heterocykliska radikaler, liksom även epoxider och arenoxider, till glutation. Bindningen sker vid svavelatomen. Det katalyserar även reduktion av polyolnitrat genom glutation till polyol och nitrit. EC 2.5.1.18.
Avhandlingar baserade på resultaten av originalforskning och med en konkret slutledning eller uttryckande en specifik synpunkt. Vanligen avses avhandlingar skrivna av en kandidat eller doktorand under personlig handledning av en professor eller annan meriterad forskare (t ex doktorsavhandlingar eller licenciatavhandlingar).
"Seriepublikationer inom medicin är en sammanhållen och regelbunden utgivning av artiklar, rapporter eller monografier som behandlar ett specifikt ämnesområde, diagnostiskt eller terapeutiskt område, eller en viss typ av forskningsmetod."