Ribos
Ribosomes are complex molecular machines found within cells that translate messenger RNA (mRNA) into proteins during the process of protein synthesis. They consist of two subunits, one large and one small, composed of ribosomal RNA (rRNA) and proteins. Ribosomes play a crucial role in maintaining cellular function and survival by producing the necessary proteins required for various biological processes.
Ribosmonofosfater
Ribosomal monophosphates are chemical compounds that constitute the building blocks of ribonucleic acid (RNA) in a cell. Specifically, they refer to the monophosphate esters of ribose, a sugar, linked to one of the four nitrogenous bases found in RNA: adenine, guanine, cytosine, or uracil. These compounds are crucial for protein synthesis as they participate in the formation of ribosomes where translation of genetic information into proteins occurs.
Pentosfosfater
Pentoser
Adenosindifosfatribos
Cykliskt ADP-ribos
Cyclic ADP-ribosylation, also known as cyclic ADP-ribose (cADPR) signaling, is a post-translational modification of proteins that involves the addition of a cyclic ADP-ribose molecule to specific amino acid residues. This process is catalyzed by enzymes called ADP-ribosyl cyclases and plays a crucial role in regulating various cellular processes, including calcium homeostasis, gene expression, and cell death. Cyclic ADP-ribosylation is reversible and can be removed by hydrolase enzymes, which helps maintain the balance of this modification in cells.
Fosforibosylpyrofosfat
Ribos-fosfatpyrofosfokinas
Ribosome-associated phosphatidylinositol phosphate kinase (Ribos-fosfatpyrofosfokinas) refererar till ett enzymkomplex som är associerat med ribosomer, det organell där protein syntesis sker i cellen. Detta enzymkomplex katalyserar en reaktion där fosfatidylinositol 4,5-bisfosfat (PIP2) förändras till fosfatidylinositol 4,5-bisfosfat triphosphate (PIP3) genom att addera en extra fosfatgrupp. Denna reaktion är viktig för cellsignalering och reglering av celldelning, apoptos och cellcykeln.
Nukleosiddifosfatsocker
Nukleosiddifosfatsocker, även känt som nucleoside diphosphate sugars (NDPs), är en typ av organisk molekyl som består av en sockerdel (sugar) som är kovalent bundet till två fosfatgrupper och en nukleosid. Nukleosiden är i sin tur en basen (en kvävebas) som är kovalent bunden till en pentos, en fem carbongruppig sockertyp, ofta ribos eller deoxyribos.
Pentosfosfatbana
I en enkel medicinsk definition, är pentosfosfatbanan (PP-pathway) en biochemisk väg som innebär en serie enzymkatalyserade reaktioner inom cellen. Denna väg spelar en central roll i cellens energihushållning, särskilt under cellandningen (oxidativ metabolism), och är också involverad i syntesen av vissa biologiskt viktiga molekyler som ribose-5-fosfat, som används för att bygga upp DNA och RNA. PP-pathway hjälper också till att reglera nivåerna av oxidativ stress inom cellen genom att producera NADPH, en molekyl som deltar i antioxidativt försvar.
Transketolas
Transketolase är ett enzym som katalyserar överföringen av en aktivt kol (ett två-carbon-grupp) från en ketosuktoros till en aldose under pentosfosatvägen i glukoneogenes och Calvin-cykeln. Detta hjälper till att producera pentoser, som är fem-karbonylhydrater, vilket är viktigt för syntesen av nukleotider och andra biomolekyler. Transketolas har också visat sig ha en potential roll i att reducera oxidativ stress genom att konvertera glukos till sedoheptuloz, en aldopentos, vilket kan hjälpa till att minska nivåerna av reaktiva syrearter.
Guanosin
En purinnukleosid bestående av guanin bundet via sitt N9-kväve till C1-kolet i ribos. Guanosin ingår i RNA, och dess nukleotider har stor betydelse i ämnesomsättningen.
Deoxiribos
Inosin
En purinnukleosid med hypoxantin bundet med N9-väteatomen till kol C1 i ribos. Den utgör ett mellanleed i nedbrytningen av puriner och purinnukleosider till urinsyra samt i purinsparande reaktionsförlopp. Den finns också i antikodonet hos vissa tRNA-molekyler.
Periplasmiska bindande proteiner
Monosackarider
Enkla sockerarter som inte kan brytas ned genom hydrolys. De utgörs av färglösa, kristallina ämnen med söt smak och den allmänna formeln CnH2nOn.
Nukleosider
Nukleosid är en organisk komponent i nukleotider, som i sin tur är byggstenarna i nukleinsyror såsom DNA och RNA. Nukleosider bildas genom kondensation av en pentos (en fem-kolmon sugarkedja) med en heterocyklisk bas, vanligtvis adenin, guanin, cytosin, uracil eller tymin. Exempel på nukleosider är adenosin, guanosin, cytidin och uridin.
Glyceraldehyd-3-fosfat
NAD+ nukleosidas
NAD+ nukleosid, även känt som nicotinamidadenindinucleotid, är en viktig molekyl i celler som involverad i energimetabolism och cellulär signalering. Det består av två delar: en vitaminliknande förening vid namn nicotinamid och en ribos (en sockerart) som är kovalent bundna tillsammans. NAD+ kan agera som en elektronacceptor i reaktioner som genererar energi, eller som en kofaktor för enzymer som reglerar olika cellulära processer, inklusive åldrande och celldöd. NAD+ nivåer minskar med åldrande och i samband med vissa sjukdomstillstånd, så att återförande av NAD+ har visat sig ha potential som en terapeutisk strategi för att behandla olika hälsoproblem.
Nukleotider
Nukleotider är de grundläggande byggstenarna i DNA och RNA, molekyler som lagrar genetisk information och kodar för proteiner. En nukleotid består av en pentos-socker (ribosa eller deoxyribosa), en fosfatgrupp och en nitrogenbas. Nitrogenbaserna kan vara adenin, guanin, cytosin och uracil i RNA eller thymin i DNA. Nukleotider kopplas samman med varandra genom fosfatbrückor mellan sockerstrukturerna och bildar på så sätt långa polymerkedjor.
Molekylsekvensdata
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Purinnukleosidfosforylas
Purine nucleoside phosphorylase (PNP) är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av purinbaserade nukleosider till deras respektive bas och ribosa-1-fosfat. Detta enzym spelar en viktig roll i purinn metabolism, speciellt inom immunsystemet där det hjälper till att reglera aktiviteten hos vissa typer av vita blodkroppar genom att kontrollera nivåerna av dess substrat.
Uridin
Modeller, molekylära
Ribonukleosider
Ribonucleosides are organic compounds that consist of a ribose sugar molecule bonded to a nitrogenous base, specifically adenine, guanine, uracil, or cytosine in the case of RNA. They play a crucial role in various biological processes, such as encoding genetic information, catalyzing chemical reactions, and serving as cofactors for enzymes.
Tionukleosider
Tiotionucléosidos är syntetiska nukleosidanaloger där sugergruppen i den naturliga nukleosiden ersatts med en tiosulfatgrupp (-SSO3H). Dessa substansier har visat sig vara effektiva som radiosensitizer, det vill säga de ökar verkan av joniserande strålning på cancerceller. Denna egenskap gör dem användbara i kombination med strålbehandling vid vissa typer av cancer.
NAD
NAD (Nicotinamid Adenin Dinukleotid) är ett viktigt koenzym som deltar i flertalet biokemiska reaktioner inom kroppen, särskilt vid cellandningen där det hjälper till att konvertera energireserver i form av kolhydrater, fetter och protein till ATP (Adenosintrifosfat), som används som direkt energikälla i cellerna. NAD förekommer i två former: NAD+ (oxiderad form) och NADH (reducerad form). Vid cellandningen oxideras NADH tillbaka till NAD+, vilket genererar elektroner som driver den elektrontransportkedja som producerar ATP. Därutöver är NAD också inblandat i andra processer såsom DNA-reparation och cellulär signalering.
Nukleinsyrakonfiguration
I en enkel mening kan "nukleinsyrakonfiguration" referera till den specifika rymden eller position som en nukleotid eller ett baspar tar upp i en nukleinsyra, såsom DNA eller RNA. Detta inkluderar vilken sida av strängen varje nukleotid befinner sig på, och i vilket läge de är rotade. I DNA utgörs konfigurationen ofta av en dubbelhelix med antiparallella strängar, där varje baspar består av en adenin (A) som parar sig med en timin (T), och en guanin (G) som parar sig med en cytosin (C). I RNA är konfigurationen ofta en enkelsträngad helix, där uracil (U) ersätter timin (T) som basparningspartner till adenin (A).
Adenosin
Magnetisk resonansspektroskopi
Kolibakterie
Puriner
I en enkel medicinsk definition kan puriner definieras som en grupp av organiska föreningar som inkluderar baserna adenin och guanin, vilka är viktiga beståndsdelar i nukleotider och nukleotidkvävesyror. Dessa molekyler har en central roll i cellers energimetabolism, signaltransduktion och DNA- och RNA-syntes. Puriner kan också fungera som signalsubstanser som frisätts från celler under vissa fysiologiska och patofysiologiska tillstånd, och de har potentialen att modulera immunresponsen och inflammationen.
Bindningsplatser
Encyklopedier, principer
Kemi, organisk
Organisk kemi handlar om studiet av kol-baserade föreningar, som ofta innehåller väte, syre, kväve, svavel, och halogener, och kan ha varierande komplexitet i deras struktur och funktion. Många organiska föreningar är biologiskt betydelsefulla, såsom kolhydrater, proteiner, lipider och nukleinsyror.
Ordböcker, medicinska
Xylos
Xylos är ett kolhydrat som är en pentos, en monosackarid med fem kolatomer, och består av en pentosestruktur som innehåller en hydroxylgrupp (-OH) i position 5 istället för en Aldehydgrupp (-CHO), vilket gör att det är en sockeralkohol (en polyol). Xylos förekommer naturligt i vissa vegetabiliska material, såsom trä, spannmål och frukt. Det används också kommersiellt inom livsmedelsindustrin som en sockerersättning och som en råvara för framställning av andra kemikalier.
Xylulos
Xylulose är en hexos, det vill säga en monosackarid med sex kolatomer, som förekommer naturligt i naturen. Det är ett så kallat epimer av ribulose och kan konverteras till varandra genom en process som kallas epimerisering. Xylulose kan bland annat bildas som en del av stoffomsättningen hos människor och djur, men det spelar ingen direkt roll i vår energiproduktion eller ämnesomsättning.
Honung
Rosa
I en medicinsk kontext refererar "rosa" till en färg som ofta används för att beskriva ett skönmalat område på huden, vanligtvis i ansiktet eller bröstet. Den exakta färgen kan variera något, men det är vanligtvis ljust rödaktigt till rosa. Detta fenomen kallas "rosa utseende" och kan observeras vid olika tillstånd som exempelvis rosacea, varierande blodflöde eller vissa hudreaktioner på läkemedelsbehandling.
Smak
Smaklökar
'Smaklökare' är ett slanguttryck och saknar därför en officiell medicinsk definition, men det används ofta pejorativt för att beskriva någon som missbrukar smärtstillande mediciner eller andra kontrollerade substance genom att ta dem i högre doser än vad de är preskrivna för, eller utan recept, med syfte att uppleva en euforisk effekt eller high snarare än att lindra smärta eller behandla en medicinsk ailment.