Rumen
I medicinsk terminologi, refererer "rumen" til den første del af mavesækken hos visse dyr, herunder køer og andre græssende dyr. Det er en del af deres fordøjelsesmekanisme, hvor fedt og fedtopløselige vitaminer opløses og forberedes til optagelse i kroppen. Rumenet fungerer som en fermentationskammer, hvor mikroorganismer bryder ned cellulosen fra græs og andre plantefødevarer, hvilket gør næringstofferne lettere tilgængelige for dyret.
Ciliophora
Fettsyror, flyktiga
Korta fettsyrakedjor som kan ha upp till sex kolatomer i längd. De utgör den huvudsakliga slutprodukten av den mikrobiella jäsningen i matsmältningssystemet hos idisslare, och kan även vara förknippade med nervsjukdom hos människor.
Jäsning
Reticulum
I en enkel medicinsk definition, kan retikulum syfta på ett nätverk av membranstrukturer inom celler, som är involverade i processer som intracellulär transport, lagring och nedbrytning av proteiner. Detta nätverk består av en mängd små, sammanlänkade vesiklar (säckar) och tubuli (rör), som tillsammans bildar ett komplext system för cellytan och cytoplasman. Retikulum delas ofta upp i två typer: det grova retikulument (GR) och det tunnare retikulument (TR). GR är vanligtvis beläget nära cellytan och innehåller en hög koncentration av ribosomer, som är involverade i protein syntes. TR däremot, har ett mindre antal ribosomer och är ofta involverat i lagring och transport av proteiner.
Djurfoder
"Djurfoder" är ett samlingsbegrepp för alla typer av föda som ges till djur, inklusive både vilda och domesticerade djur. Det kan vara allt från gräs och växter som betas av boskap på betesmark, till speciellt framställda pellets eller konserverade matprodukter för sällskapsdjur. Definitionen inkluderar också levande djur som används som föda, så kallat levandefoder, som exempelvis fiskmeal och insekter.
Får
Nötkreatur
Idisslare
Bakterier
Abomasum
Den fjärde magen hos idisslare. Kallas också den "riktiga" magen. Den består av en avlång, päronformad säck till höger nertill i buken, ungefär mellan sjunde och tolfte revbenet. Den leder till tunnta rmen.
Eukaryota
Eukaryota, eller eukaryoter, är en domän inom livets systematik som innefattar alla organismer med cellkärna, till skillnad från prokaryoter som saknar cellkärna. Till eukaryoter räknas djur, växter, svampar och enzymer (protister). Dessa organismers celler har ofta ett komplext uppbyggande jämfört med prokaryota celler, med olika organeller som är specialiserade för olika funktioner.
Magsäck, idisslare
Fibrobacter
Ett släkte gramnegativa, anaeroba bakterier i familjen Fibrobacteraceae som isolerats från mag-tarmkanalen hos människa.
Pressfoder
I medicinsk kontext, betyder "pressfoder" en form av näringsrik föda som används för att snabbt få tillväxt hos sjuka eller underviktiga individer. Denna föda är ofta i flytande eller halvflytande form och är rik på kalorier, protein, kolhydrater och väsentliga näringsämnen. Pressfoder används ofta under kortare tidsperioder för att snabbt öka patientens vikt och stärka deras immunsystem. Det bör endast användas under medicinsk övervakning på grund av potentiala risker såsom näringsöverbelastning och förstoppning.
Kväve
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
Methanobrevibacter
Ruminococcus
Ruminococcus är ett släkte av grampositiva, anaeroba bakterier som förekommer naturligt i tarmen hos djur, inklusive människor. De är viktiga komponenter i tarmfloran och hjälper till att bryta ned komplexa kolhydrater genom fermentation. Ruminococcus-arter är bland de vanligaste bakterierna i tarmsystemet hos däggdjur och har visat sig ha potentialen som probiotika för att främja tarmhälsa.
Poaceae
Djurens näringsfysiologi
Omasum
I en enda mening, är omasum den tredje av de cuatro kamrarna (kompartmenten) i ett djurs patsamma magsäck (abomasum). Det finns hos idisslare (herbivorer) som till exempel kor och får. Omasum består av tunn, platt, veckat muskulatur som är täckt med en mängd små plikar, och har en funktion att absorba vatten och elektrolyter från födan innan den fortsätter vidare i matspjälkningsprocessen.
Cellulosa
Butyrivirbirio
Butyrivibrio är ett släkte av gram-negativa, icke sporbildande, stavformade bakterier som främst förekommer i tarmsystemet hos djur och människor. Dessa bakterier är anaeroba (kan leva utan syre) och har en viktig roll i nedbrytningen av cellulosa, ett komplex kolhydrat som främst finns i växter. Butyrivibrio producerar även butyrat, en kortkedjig fettsyra som används som energikälla av tarmslemhinnan.
Ammoniak
Medicago sativa
Peptococcaceae
Peptococcaceae is a family of obligately anaerobic, gram-positive cocci within the order Clostridiales. These bacteria are commonly found in the gastrointestinal tract of humans and animals and play a role in the decomposition of organic matter. They are non-motile and produce lactic acid as the primary end product of fermentation. Some species within this family can cause opportunistic infections in humans, particularly in individuals with compromised immune systems.
Propionater
I medicinsk kontext, är en propionat ett salt eller ester av propionsyra, en karboxylsyra med tre kolatomer. Propionater kan användas som konserveringsmedel och förekommer naturligt i vissa livsmedel, till exempel ost.
Gramnegativa anaeroba bakterier
En stor grupp anaeroba bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning.
Kost
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Bacteroides
Ett släkte gramnegativa, anaeroba och stavformade bakterier. Dess medlemmar finns normalt i munhålan, luftvägarna, tarmarna och det urogenitala systemet hos människor, djur och insekter. Vissa arter k an vara patogena.
Eubacterium
Ett släkte grampositiva, stavformade bakterier som återfinns i kroppshåligheter hos människor och djur, i djur- och växtprodukter, i infekterade mjukvävnader och i jord. Några arter kan framkalla sjukdom. De producerar inte endosporer.
Prevotella
Prevotella är ett släkte av gramnegativa, anaeroba bakterier som förekommer naturligt i människans mun, tarm och vagina. Prevotella-bakterier kan också påträffas i slemhinnor i andningsvägar och i huden. Vissa arter av Prevotella kan orsaka infektioner när de överväxer normalt förekommande bakterier eller när de tränger in i kroppens vävnader genom skador eller operationer. Infektioner som orsakas av Prevotella kan vara odontogen (tandrelaterade), luftvägsinfektioner, blodförgiftning och infektioner i kvinnans underliv.
Kostfibrer
Metagenome
Metagenom är studiet och analysen av samtliga genomer innehållna i ett specifikt miljöprover, vilket kan innefatta allt från jord, vatten och luft till levande organismer så som mikroorganismer. Detta inkluderar kända arter, tidigare okända arter samt virus, plasmider och andra genetiska element. Metagenomik ger forskarna en unik möjlighet att undersöka mikrobiella gemenskaper i sin naturliga miljö utan behov av isolering och kultivering av renar kulturer, vilket kan ge en mer representativ bild av den biologiska mångfalden i ett visst ekosystem.
Cellobios
En disackarid bestående av två glukosenheter med beta-(1-4)-glukosidbindning. Den fås vid partiell hydrolys av cellulosa.
Magsaft
Getter
Selenomonas
Selenomonas är ett släkte av gramnegativa, anaeroba bakterier som förekommer naturligt i munhålan hos däggdjur, inklusive människor. De är asacrobd (kan leva utan syre) och har en speciell morfologi med en slingrande, spiralformad cellstruktur. Selenomonas-arter är vanligen inte patogena, men de kan vara associerade med vissa oral sjukdomar som parodontit och karies. De spelar också en viktig roll i nedbrytningen av kolhydrater i munhålan.
Stärkelse
Stärkelse är ett kosttillskott eller livsmedelsprodukt som består av nästan ren amylopektin eller amylose, två former av polysackarider (kolhydrater) som utvinns från stärkelserika vegetabiliska material, såsom majs, potatis eller korn. Stärkelse används ofta som tjockmjölkealternativ för att ge en geléartad konsistens till maträtter eller som stabilisator och texturförbättrare i industriellt framställda livsmedel.