SOS1-protein
Rec A-rekombinaser
Genetik
Kolibakterie
Furylfuramid
Reglering av genuttryck, bakterier
Serinendopeptidaser
DNA-reparation
Rekonstruktion av en sammanhängande, dubbelsträngad DNA-molekyl utan felparning utifrån en molekyl med skadade områden. De viktigaste typerna av reparationsmekanismer är: excisionsreparation, där defekta områden i en sträng tas ut och återsyntetiseras med hjälp av den information som de komplementära basparen i den hela strängen innehåller; ljusåteraktiveringsreparation, som innebär att de nedbrytande och mutagena effekterna av UV-strålning elimineras; samt postreplikationsreparation, där de primära skadorna inte repareras, men där gapen i en dotterdubbelsträng fylls med delar av den andra, oskadade duplexdottern. Excisionsreparation och postreplikationsreparation kallas ibland för "mörk reparation", eftersom de inte kräver ljus.
Mitomycin
Ultraviolett strålning
"Ultraviolett strålning (UV-strålning) är en form av elektromagnetisk strålning som har kortare våglängd än synligt ljus och längre våglängd än rent röntgenstrålning, vilket gör den osynlig för människan. UV-strålning delas in i tre typer: UVA, UVB och UVC, beroende på deras relativa våglängder och energier. Denna strålning produceras naturligt av solen, men kan också genereras syntetiskt genom artificiella källor. Överexponering av UV-strålning kan leda till skador på huden, ögonen och immunförsvaret, samt öka risken för hudcancer."
Mutation
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
DNA-skador
Läkemedels- eller strålningsframkallade skador på DNA som medför avvikelser från den normala dubbelspiralkonformationen. Till dessa hör strukturella förvrängningar som stör replikation och transkription, samt punktmutationer som splittrar baspar och ger skadliga effekter på efterföljande generationer genom ändringar i DNA-sekvensen. Om skadan är av mindre omfattning kan den repareras (DNA-reparation), men stor skada kan leda till apoptos (celldöd).
Nalidixinsyra
Nalidixic acid is an antibiotic that is primarily used to treat urinary tract infections caused by susceptible strains of Gram-negative bacteria, such as Escherichia coli and Proteus mirabilis. It works by inhibiting the bacterial DNA gyrase, which is essential for DNA replication and transcription, thereby preventing bacterial growth and reproduction. Nalidixic acid is not commonly used today due to the emergence of bacterial resistance and the availability of more effective antibiotics.
Befolkningsgenetik
En vetenskapsdisciplin inom vilken man studerar populationers genetiska sammansättning och effekter av sådana faktorer som genetisk selektion, populationsstorlek, mutationer, migration och genetisk drift på frekvensen av olika genotyper och fenotyper, med hjälp av ett antal genetiska undersökningsmetoder.
Mutagenes
DNA Transformation Competence
"DNA transformation competence" refererer til evnen hos bakterier og andre encellede organismer til å optake fremmed DNA fra deres omgivelser og integrere dette i deres eget genetiske materiale. Dette kan skje ved naturlige mekanismer som konjugasjon, transduksjon og transformation. Den siste mekanismen, transformation, innebærer at fremmed DNA fra døde celler i omgivelsene blir optatt gjennom cellemembranen og integrert i værtsorganismens eget genomi. Dette kan føre til endringer i organismernes egenskaper, for eksempel motstandsdundring eller produksjon av nye enzymer. DNA transformation competence er en viktig egenskap i molekylærbiologi og genetisk ingeniering, der det ofte er nødvendig å kunne overføre fremmed DNA til bakterier for å studere eller manipulere dem på en kontrollert måte
Exodeoxiribonukleas V
Exodeoxyribonuclease V, eller Xth, är ett enzym som deltager i DNA-reparation genom att ta bort abasic sites och enstaka nukleotider från DNA-strängar. Det katalyserar successiv avskiljning av 3'-terminala nukleotider från en DNA-ända med en hydrolysreaktion som resulterar i frigörande av 5'-fosfatgrupper. Xth spelar en viktig roll i cellers förmåga att korrekt reparera skada på DNA, såsom singelsträngsbrytningar och basskador.
Profager
I en enkel medicinsk definition är ett profag prosjektet eller en del av ett bakteriechromosoms DNA som inte är del av den genetiska koden för bakteriens eget protein, utan istället kapslar in virus-liknande gener. När profagen induceras kan detta resultera i produktion och frisättning av viruslika partiklar, även kallade bakteriofager, som kan infektera andra bakterier. Detta är en del av bakteriens överlevnadsmekanism där den kan använda profagen för att ta över andra bakteriers DNA och öka sin egen fitness.
Mutagener
Artificiell genfusion
DNA-polymeras III
Ett DNA-beroende DNA-polymeras som påvisats i E.coli och andra lägre organismer. Det kan förekomma hos högre organismer. Namnet används även för den mer komplexa varianten DNA-polymeras III* (pol III*), som har 15 gånger högre biologisk aktivitet än DNA-polymeras I vid DNA-syntes. Enzymet har både 3'-5'- och 5'-3'-exonukleasaktivitet, hämmas av sulfhydrylföreningar och har samma mönsterprimerberoende som DNA-polymeras II. EC 2.7.7.7.
Mikrobial livsduglighet
Betagalaktosidas
Betagalaktosidas är ett enzym som bryter ned specifika sockerstrukturer, så kallade betagalaktosider, genom att hydrolysera (splittra) deras glykosidbindningar. Det används inom forskning och diagnoser av olika medicinska tillstånd, exempelvis visar ökat aktivitet av betagalaktosidas på förekomsten av certaina genetiska sjukdomar som Gaucher sjukan och Parkinson's disease.
Regulon
I molekylær biologi, er en "regulon" en gruppe gener som styres af samme regulatorprotein eller operon, der koordinerer deres udtryk i forhold til hinanden i response til ændringer i celleforholdene. Dette betyder, at når regulatoren aktiveres under visse betingelser, vil det resultere i samtidig transskription og oversættelse af alle generne i regulonen, hvilket fører til koordineret produktion af de proteiner, der kræves for at håndtere disse betingelser.
Proteas La
DNA-styrt DNA-polymeras
DNA-beroende DNA-polymeras i bakterier, djur- och växtceller. Under replikationsförloppet katalyserar dessa enzymer anslutningen av deoxiribonukleotidrester till änden av en DNA-sträng i närvaro av DNA som mallprimer. De har även exonukleasverkan och spelar därför en roll vid DNA-reparation. EC 2.7.7.7.
Bakteriekromosomer
Molekylsekvensdata
Ciprofloxacin
Operon
Ett operon är ett genkluster i prokaryota celler, som består av en grupp reglerade strukturgener och ett operatörregion som kontrolleras av ett gemensamt promotorområde, vilket tillåter koordinerad transkription av flera gener under kontroll av samma regulatorprotein.
Beteendegenetik
Det experimentella studiet av förhållandet mellan en organisms genotyp och dess beteende. Fältet spänner över allt från genernas effekter på enkla sensoriska förlopp till komplex organisering av nervsystemet.
Rekombination, genetisk
"Genetisk rekombination är ett naturligt fenomen där gener kombineras och omordnas på något sätt för att bilda ny DNA-sekvens. Detta kan ske genom olika mekanismer, till exempel crossing over under meios eller via specifika enzymer som kan klippa och klistra ihop DNA-strängar på nya sätt. Genetisk rekombination är viktig för genetisk variation och evolution."
Antimutagena medel
Escherichia coli K12
Bakteriofag lambda
En tempererad, inducerbar bakteriofag som utgör typarten av släktet lambdaliknande fager i familjen Siphoviridae. Dess naturliga värd är E. coli K12. Viruspartikeln innehåller linjärt, dubbelsträngat DNA med undantag för 12 komplementbaser vid 5´-änden av polynukleotidkedjorna. Vid infektion sluter sig DNA i cirkel.
Siphoviridae
Siphoviridae är en familj av virus som infekterar både prokaryota och eukaryota värdar, men de är mest kända för att infektera bakterier. Virusen i denna familj har en icke-flexibel, stavformad kapsid med en längd på omkring 60-200 nanometer och en diameter på omkring 20 nanometer. Deras genom består av dubbelsträngat DNA (dsDNA) och har vanligtvis en stor genomstorlek på mellan 40 och 150 kilobaspar (kb).
Lac-operon
Plasmider
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.