Selenocysteine is a rare, genetically encoded amino acid that contains selenium and is incorporated into certain proteins at specific UGA codons, which typically serve as stop codons for protein synthesis. This unique amino acid plays a crucial role in the function of several selenoproteins that are involved in various biological processes, including antioxidant defense, thyroid hormone metabolism, and DNA synthesis.
Selenoproteiner är proteiner som innehåller aminosyran selenocystein, vilket är den enda naturligt förekommande aminosyran som inkluderas i proteinsekvenser genom ett specifikt stoppkodon (UGA) i mRNA. Selenocystein har en seleenatom i sin sidokedja och fungerar ofta som en reaktivt centrum i enzymer, där den deltar i redoxreaktioner och skyddar mot oxidativ skada. Det finns 25 kända humana selenoproteiner, inklusive glutationperoxidaser, thioredoxinreduktaser och iodtyrosindehalogenas. De flesta av dessa proteiner är involverade i antioxidativt försvar, skydd mot skadlig oxidativ stress och underhåll av cellernas reducerade status.
Transfer RNA (tRNA) är ett slags RNA som spelar en central roll i den genetiska koden och proteintranslationsprocessen. Varje tRNA molekyl innehåller en specifik aminosyra bunden till dess 3'-slut. Denna aminosyra är specificerad av en tresnurra, även kallad anticodon, som finns på den motsatta änden av tRNA:t (5'-slut). Anticodonen matchar komplementärt med mRNAs specifika kodon för att korrekt positionera aminosyran i den växande peptidkedjan under translationsprocessen. Sålunda är "tRNA, aminosyra-specifik" en term som refererar till den specifika aminosyran som är kopplad till varje tRNA-molekyl genom dess tresnurra.
Selen är ett spårelement och essentiellt däri för den mänskliga kroppen, som fungerar som ett ko-faktor för vissa enzymer med antioxidativ verkan, såsom glutationperoxidas.
Selenoprotein P, eller SEPP1 (Selenium-binding protein 1), är ett protein som innehåller flera seleniumatomer och produceras huvudsakligen i levern. Det transporterar selen från levern till andra delar av kroppen via blodomloppet och har antagits ha en roll i att skydda celler mot oxidativ skada. Dessutom kan det vara involverat i regleringen av immunförsvaret och hjärnans funktioner.
Tioredoxin-disulfidreduktas är ett enzym som hjälper till att reducera, eller sänka, nivåerna av oxiderad tioredoxin i celler. Tioredoxin spelar en viktig roll i celldefenssystemet genom att hjälpa till att reglera cellers oxidativa status och underlätta neutraliseringen av skadliga fria radikaler. Tioredoxin-disulfidreduktas är ett väsentligt enzym för att hålla tioredoxinsystemet i balans, och störningar i dess funktion har visats vara relaterade till olika sjukdomstillstånd, inklusive cancer och neurodegenerativa sjukdomar.
Flavoproteiner som reversibelt katalyserar reduktionen av koldioxid till format. Många föreningar kan vara mottagare (acceptorer), men den enda fysiologiskt aktiva acceptorn är NAD. Enzymerna har sin verkan vid fermentering av sockerarter och andra föreningar till koldioxid och är nyckelenzymer för energialstring när bakterier odlas på format som viktigaste kolkälla. De renframställs ur bovint blod. EC 1.2.1.2.
Ett kodon som signalerar avslut på genetisk translation (genetisk translation). Peptidtermineringsfaktorer binder till stoppkodonet och utlöser hydrolys av aminoacylbindningen mellan den färdiga polypeptiden och tRNA. Stoppkodon specificerar inte aminosyror.
Selenium radioisotopes refer to unstable forms of the element selenium that emit radiation as they decay into more stable forms. These isotopes are often used in medical research and treatment, including in imaging techniques like positron emission tomography (PET) scans, and in targeted radiation therapy for cancer treatment. An example of a commonly used selenium radioisotope is Selenium-75, which has a half-life of 120 days and emits gamma rays, making it useful for imaging and diagnostic purposes.
Transfer RNA serine (tRNASer) är ett specifikt transfer RNA-molekyl som transporterar aminosyran serin till ribosomen during protein synthesis. Det finns två former av tRNASer, som skiljer sig åt beroende på vilken variant av serin de binder till: den ena binder till den L-formen av serin och den andra binder till den D-formen av serin. Transfer RNA är en sorts RNA-molekyl som hjälper till att översätta genetisk kod från DNA till proteiner under processen med protein syntes.
Ett enzym som katalyserar oxidationen av två mol glutation i närvaro av väteperoxid, varvid ges oxiderat glutation och vatten. EC 1.11.1.9.
Selenoprotein W, eller SELENFW, är ett proteín som innehåller selen och spelar en viktig roll i att skydda celler från oxidativ skada. Det finns speciellt i muskler och hjärnan hos däggdjur.
Transfer RNA (tRNA) är ett slags RNA som spelar en central roll i den genetiska koden och proteintranslationsprocessen. Varje tRNA molekyl innehåller en specifik sekvens av nukleotider, känd som antikodon, som kan binda till motsvarande komplementära kodonsekvens på en messenger RNA (mRNA) molekyl.
Organoselenium compounds are organic molecules that contain selenium, an essential trace element, covalently bonded to carbon atoms in their structure.
Tioredoxinreduktas 1 (TrxR1) är ett intracellulärt enzym som reducerar tioredoxin till dess aktiva, reducerade form, vilket är involverat i cellers reduktiva stresshantering och antioxidativ försvar. Det spelar också en viktig roll i celldifferentiering, apoptos och signaltransduktion. TrxR1 innehåller en flavinmononukleotid-grupp (FMN) och ett dinukleotidfosfat (NADPH) som kofaktorer för den reduktiva reaktionen.
En uppsättning av tre nukleotider i en proteinkodningssekvens som anger de enskilda aminosyrorna eller en termineringssignal (terminatorkodon). De flesta kodon är universella, men vissa organismer producerar inte transfer-RNA, som utgör komplement till alla kodon. Sådana kodon kallas obestämda (nonsenskodon).
En klass av enzymer som katalyserar klyningen av C-C, C-O och C-N, och andra bindningen på andra sätt än genom hydrolys eller oxidation. EC 4.
Natriumselenit är ett saltsalt av svavelväte (H2S) och selen (Se), som används inom medicinen som dietary supplement och för behandling av sällsynta sjukdomar, såsom akut urämisk nefropati och kronisk blyförgiftning. Natriumselenit fungerar som ett antioxidativt medel genom att öka aktiviteten hos glutationperoxidas, en viktig enzymsvårare i cellernas försvar mot skadlig oxidativ stress.
En tiolhaltig, icke-essentiell aminosyra som vid oxidation bildar cystin.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Selenious acid, med kemisk formel H2SeO3, är ett mineralhaltigt syrligt ämne som innehåller grundämnet selen. Det används sällan direkt inom medicinen, men selen i olika former har studerats för sina potentiala hälsoeffekter, till exempel som en del av vissa antioxidanter. Det är dock inte att förväxla med den organiska formen av selen som oftare förekommer inom närings- och hälsoområdet, nämligen seleniumsulfid (SeS2) eller selenomethionin.
Ett hemprotein som katalyserar oxidationen av jodradikalen till jod, med påföljande jodering av många organiska föreningar, i synnerhet proteiner. EC 1.11.1.8.
I en enkel mening kan "nukleinsyrakonfiguration" referera till den specifika rymden eller position som en nukleotid eller ett baspar tar upp i en nukleinsyra, såsom DNA eller RNA. Detta inkluderar vilken sida av strängen varje nukleotid befinner sig på, och i vilket läge de är rotade. I DNA utgörs konfigurationen ofta av en dubbelhelix med antiparallella strängar, där varje baspar består av en adenin (A) som parar sig med en timin (T), och en guanin (G) som parar sig med en cytosin (C). I RNA är konfigurationen ofta en enkelsträngad helix, där uracil (U) ersätter timin (T) som basparningspartner till adenin (A).
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Selenium compounds refer to chemical combinations in which the element selenium is bonded with other elements, and they can be found in various forms such as inorganic salts or organic compounds. These compounds are naturally occurring and can also be produced synthetically. Selenium is an essential trace element for human health, playing crucial roles in antioxidant defense systems, thyroid hormone metabolism, and DNA synthesis. However, excessive intake of selenium compounds can lead to toxicity, causing symptoms such as hair loss, nail brittleness, nausea, and neurological damage.
Peptide extension factors are a group of enzymes that facilitate the elongation process during protein synthesis by catalyzing the addition of amino acids to growing peptide chains in a ribosome-dependent manner, playing a crucial role in the regulation and maintenance of proper protein synthesis in cells.
Sekvensen vid 3´-änden av budbärar-RNA som inte kodar för något. Detta område innehåller transkriptions- och translationsreglerande sekvenser.
Serin-tRNA-ligase, även känt som Seryl-tRNAsynthetas, är ett enzym som katalyserar den sista steget i syntesen av serin-tRNA, vilket är en nödvändig komponent i den genetiska koden för proteintranslering. Detta enzym katalyserar kopplingen av aminosyran serin till dess specifika transfer-RNA (tRNA) via en esterbindning. Denna reaktion är viktig för att säkerställa korrekt dekodning och syntes av proteiner i cellen.
Methionine sulfoxide reductases are enzymes that reduce methionine sulfoxides, which are oxidized forms of the amino acid methionine, back to their original form, methionine, thereby playing a role in protecting proteins from oxidative damage and regulating various cellular processes.
Proteinbiosyntese refererer til den proces, hvor celler syntetiserer proteiner baseret på informationen i DNA-molekylet. Denne proces foregår i to etaper: transkription og translation. Under transkriptionen konverteres DNA-sekvensen til en komplementær mRNA-sekvens, der derefter transporteres ud af cellkernen. I den efterfølgende translation skaber ribosomerne forbindelsen mellem aminosyrerne i overensstemmelse med sekvensen af nukleotider i mRNA-molekylet, hvilket resulterer i dannelse af et protein. Proteinbiosyntesen er en essentiel livsfunktion for alle levende organismer.
Ett enzym som finns i bakterier. Det katalyserar reduktionen av ferredoxin och andra ämnen i närvaro av molekylärt väte och deltar i elektrontransport i den bakteriella fotosyntesen. EC 1.18.99.1.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Medel med amöbadödande effekt.
Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.
En ordning av anaeroba, metanbildande bakterier i riket Euryarchaeota. De är pseudosarcina, kockoida eller höljeförsedda stavformade, och de kataboliserar metylgrupper. Cellväggen består av protein. Ordningen omfattar endast en familj, Methanococcaceae.
En sats av tre nukleotider i tRNA som genom komplementär basparbildning förenar sig med en specifik triplett (kodon) i budbärar-RNA under dess translation i ribosomen.
"Selenbindande proteiner" refererar till proteinmolekyler som innehåller ett eller flera seleenatomer bundna till dem, vanligtvis i form av den organiska seleenföreningen selenocystein (SeCys). Selen är ett spårmineral med antioxidativ verkan och en viktig delkomponent i vissa enzymer som har betydelse för cellers skydd mot skada, styrning av celldelning och hormonreglering. Exempel på selenbindande proteiner inkluderar glutationperoxidas, thioredoxinreduktas och deiodinas.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Ett släkte anaeroba, kockoida Methanococcaceae, som förflyttar sig med hjälp av polära flagelltofsar. Dessa metanbildande bakterier finns i saltsjöar, marina och flodsediment, samt i tarmkanalen hos djur.
tRNA-aminoacyling, eller tRNA-syrebaseret aminosyreesterifikation, er en biokemisk reaktion, hvor en specifik aminosyre kovalent forbindes med sit tilhørende transfer RNA (tRNA) molekyle. Denne proces katalyseres af enzymer kaldet aminoacyl-tRNAsynthetaser og spiller en essentiel rolle i den centrale dogme for molekylærbiologi, idet den forbinder genetisk information fra DNA og RNA med de relevante aminosyrer under proteinsyntesen. Hvert tRNA-molekyle har et specifikt anticodon, der kan parre sig med en komplementært kodon på mRNA, hvilket sikrer at den korrekte aminosyre bliver indlemmet i det voksende peptidkæde under proteinsyntesen.
Enligt IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry) definieras en transferas som: "En enzym som katalyserar överföringen av en funktionell grupp (-X), till exempel en metyl-, acetyl- eller aminosgrupp, från ett donorsubstrat till ett acceptorsubstrat, vanligtvis en molekyl med en aktivt hydroxyl (-OH) eller amino (-NH2) grupp." Transferaser utgör en av sex huvudklasser av enzymer enligt den systematiska EC-numreringen.
RNA-binding proteins (RBPs) are a type of protein that selectively interact with RNA molecules, playing crucial roles in post-transcriptional regulation of gene expression. They can bind to various structural elements within RNA, such as double-stranded RNA, single-stranded RNA, hairpins, and other secondary structures, influencing RNA processing, stability, localization, and translation. The specificity of RNA-protein interactions is determined by the recognition of distinct RNA sequences and/or structural motifs through the modular domains present in RBPs.
Selenomethionine is a organic compound of the essential trace element selenium, which is incorporated into proteins in place of methionine during protein synthesis, serving as an important antioxidant and helping to prevent cellular damage.
Enzymer som katalyserar klyvningen av kol-svavelbindningar på annat sätt än genom hydrolys eller oxidation. EC 4.4.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Svavel (S) är ett icke-metalliskt grundämne som förekommer naturligt i naturen och är en essentiell näringsämne för levande organismer. Det är ett giftigt, illaluktande, gulaktigt gas vid rumstemperatur och omvandlas till en fast, vit substans under lägre temperaturer. Svavel förekommer i proteiner och som svavelkväveföreningar i levande växter och djur. Det används också inom industrin för att producera svavelsyra, kemikalier, gummi, pesticider och som desinfektionsmedel.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Tioredoxin Reductase 2 (TXNRD2) is a selenoprotein that functions as an antioxidant enzyme, playing a crucial role in maintaining the redox balance within cells. It reduces oxidized tioredoxin, a protein that regulates various cellular processes such as DNA synthesis, gene expression, and apoptosis, thereby enabling it to carry out its functions. TXNRD2 is primarily localized in the mitochondria and protects against oxidative damage, making it essential for cell survival and overall health.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.
En biokatalys, även känd som ett enzym, är ett protein som accelererar en biokemisk reaktion genom att sänka aktiveringsenergibehovet för reaktionen. Denna minskning av energi krav gör det möjligt för reaktionen att fortgå under mildare betingelser, såsom fysiologiska temperaturer och pH-värden, jämfört med obehindrade reaktioner. Biokatalysörer är specifika för de reaktioner de katalyserar och ökar ofta reaktionshastigheten av många magnituder. De spelar en avgörande roll i alla levande system genom att underlätta metabolismen och andra biokemiska processer.
(1-tio-beta-D-glukopyranos-2,3,4,6-tetraacetat-S)(trietylfosfin)-guld. Ett krysoterapeutiskt medel för oralt bruk för behandling av reumatoid artrit. Verkningsmekanismen är inte tillfullo känd, men su bstansen tros verka på immunologisk väg och påverka lysosomal enzymaktivitet. Dess effekt är något svagare än injicerade guldsalters, men medlet tolereras bättre, och bieffekterna är förmodligen mindr e allvarliga.
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
N(6)-[delta(3)-isopentenyl]adenosin. Ett isopentenylderivat av adenosin som ingår i cytokininfamiljen bland tillväxtreglerämnen hos växter.
Ett enzym som katalyserar reaktionen 2 glutation + NADP+ = glutationdisulfid + NADPH + H+. EC 1.8.1.7.
'Vitamin U' är ett äldre, icke officiellt och missvisande namn för en substans som kallas S-metylmetionin. Detta ämne är inte ett vitamin alls, utan snarare en förening av aminosyran metionin. Den har visat sig ha viss skyddande effekt på sårbar slemhinna och används ibland i behandlingen av mag-tarm-sjukdomar. Men det bör inte kallas för ett vitamin, eftersom det inte uppfyller de kriterier som krävs för att klassificeras som ett sådant.