"Self-report" är inom medicinen ett samlingsbegrepp för när en individ själv tillhandahåller information om sina egna symptom, känslor, tankar, vanor eller beteenden genom att fylla i en frågeformulär, skala eller intervju. Detta kan användas som ett verktyg för att diagnostisera eller mäta hälsotillstånd, kvalitet av liv eller psykologiska fenomen. Self-report är subjektivt och kan vara påverkat av minnen, fördomar, social önskvärdhet och andra faktorer som kan påverka en persons självuppfattning.
I en enkel mening kan patientombud definieras som en person eller en organisation som utses att representera och bevaka en patients rättigheter, intressen och välbefinnande under medicinsk vård. Deras uppgift är att säkerställa att patienten får den bästa möjliga vården och att deras rätt till självbestämmande, respekt och skydd bevaras. Patientombudet arbetar oberoende av vårdgivarna och är en förankrad företeelse inom många moderna medicinska system.
"Självavslöjande" är inte en etablerad medicinsk term. Det kan finnas förvirring om vad du efterfrågar, men om du avser självröjande beteende, kan definitionen vara: "Handlingar eller uttalanden som avslöjar dold information eller sanna känslor, ofta oavsiktligt, och ger insyn i någons psykiska tillstånd eller personlighet."
"Self-assessment" kan definieras som en individuell bedömning eller en process där en person reflekterar över och värderar sin egen kunskap, förmåga, prestanda eller kompetens inom en viss kontext eller fackområde. Detta kan involvera jämförelser med vissa kriterier, standarder eller mål för att uppnå självreflektion och förståingsförbättring. Self-assessment används ofta inom utbildnings- och arbetsmiljöer för att stödja personlig utveckling, lärande och professionalism.
In a medical context, self-perception refers to an individual's own experiences, thoughts, and beliefs about their health status, symptoms, and functional abilities. It is a subjective interpretation of one's own physical and mental condition, which can influence help-seeking behaviors, treatment adherence, and overall health outcomes.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
1-metyl-5-(3-pyridyl)-2-pyrrolidinonfumarat. Ett stimulerande medel med antidepressiv verkan. N-glukuronidkonjugatet av kotinin är en viktig urinutsöndrad metabolit av nikotin och en biomarkör för exponering för tobaksrök. Syn. skotin.
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Att själv genomföra hälsovårdsåtgärder eller behandling som annars skulle ha utförts av hälsovårdspersonal. Begreppet omfattar både egenvård och vård av närstående.
Skottland är en geografisk region och en devolved government i Storbritannien, känt för sitt distinkta kulturarv, högalandslandskap och sjunde största folkmängden i landet.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Psykometri är ett forskningsområde inom psykologi som handlar om utveckling, tillämpning och utvärdering av metoder för mätning av psykologiska konstrukt, såsom intelligenser, personlighetsdrag, kognitiva förmågor och attityder. Det inkluderar studier av reliabilitet, validitet och standardisering av psykologiska tester och skalor för att säkerställa deras kvalitet och användbarhet inom forskning och klinisk praktik.
Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.
Rökning är inhalering och exhalering av rök från bränd tobacco, vanligtvis genom cigaretter, cigarrer eller pipor.
Patientföljsamhet, eller "patient tracking" på engelska, är ett samlingsbegrepp för metoder och tekniker som används för att övervaka, spåra och dokumentera patienters vård- och behandlingsprocesser i realtid, med syfte att förbättra sjukvården genom att säkerställa att rätt behandling ges till rätt patient vid rätt tidpunkt.
Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
Studier som bygger på att variabler gällande en individ eller en grupp individer registreras över en längre tidsperiod.
Mentala sjukdomstillstånd, kännetecknade av brister i adaptionsprocessen som främst kommer till uttryck som avvikelser i tankar, känslor och beteende och leder till oro eller funktionsstörning.
'Föräldrar' refererar vanligtvis till de vuxna individerna som har laglig och socialt erkänd ansvar för att uppfostra, ta hand om och skydda ett barn. De är ofta biologiska, adoptiva eller fosterföräldrar till barnet, men kan också vara rättsliga vakter eller andra vuxna som har tagit på sig en fostrande roll.
Måttliga depressionstillstånd, i motsats till svår depression vid neurotiska eller psykotiska tillstånd.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
En psykiatrisk status är en bedömning av en persons mentala hälsa som utförs av en psykiater eller annan mentalhälsoexpert, vanligtvis baserad på intervjuer, observationer och kliniska urval, och kan använda standardiserade skattningsskalor för att kvantifiera symtomens svårighetsgrad och varaktighet.
"Socioeconomic factors refer to the conditions and circumstances related to a person's social and economic situation that can have an impact on their health outcomes, such as income, education level, employment status, housing quality, and access to healthcare services."
"Självtolerans är den immunologiska process där systemet är programmerat att inte reagera mot kroppens egna antigen, istället accepterar och tolererar det egna vävnadsspecifika proteinet för att undvika autoimmuna sjukdomar."
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.
Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den primära användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (ofta betecknad Y) beror av en eller flera oberoende variabler (ofta betecknade X). Metoden ger ett sätt att uppskatta och föreka värdet på den beroende variabeln baserat på värdena av de oberoende variablerna. Regressionsanalysen kan användas inom en mängd olika forskningsområden, som ekonomi, psykologi, sociologi och medicin.
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Self-psychology is a branch of psychoanalysis that emphasizes the importance of an individual's self-concept, including their experiences of themselves as separate and unique, in understanding their psychological development and mental health. It was developed by Heinz Kohut and focuses on the role of empathy in therapeutic relationships.
Självstympning kan definieras som den skadliga och ofta irreversibla förändringen av kroppen genom att ta bort, skada eller våldsamt behandla en del av sin egen anatomi, ofta utan medicinsk orsak eller professionell vägledning. Detta kan innebära allvarliga risker för individens fysiska och mentala hälsa.
Det medvetna, enhetliga i psyket som tjänar som den sammanhållande kraften mellan de primitiva, instinktiva begären, inneboende hämningar eller samvetet, och verkligheten.
Självmedicinering kan definieras som användandet av självvalda läkemedel eller terapi utan rekommendation eller övervakning av en auktoriserad hälso- och sjukvårdsperson. Detta innebär att en person tar initiativet att behandla sig själv för en real- eller imagined sjukdom, skada eller obehag med hjälp av läkemedel som de har tillgång till, ofta utan att konsultera en läkare. Detta kan innebära överdosering, missbruk och biverkningar som kan vara farliga för ens hälsa.
"Självförmåga" kan definieras som en persons förmåga att hantera sina egna livsförhållanden, ta eget ansvar för sin hälsa och välbefinnande samt klara av dagliga aktiviteter och utmaningar på ett oberoende och självbestämmande sätt.
"Självdestruktivt beteende" refererar till handlingar eller handlingar som en individ aktivt eller passivt deltar i, vilka kan leda till skada, smärta eller självskada, och ofta är ett uttryck för djupt rotade emotionella problem eller psykiska störningar.
Antigener som, trots att de utgörs av beståndsdelar av normal kroppsvävnad, blir måltavla för ett humoralt eller cellförmedlat immunsvar.
Autoimmunitet betecknar en fellaktig immunrespons hos en individ, där kroppens egna celler och vävnader behandlas som främmande ämnen och angripas av det immuna systemet. Detta orsakas av att antikroppar eller T-celler i det immuna systemet förväxlar egna kroppsproteiner med patogener, vilket leder till autoimmunreaktioner som kan skada olika organ och vävnader i kroppen. Autoimmunitet kan leda till sjukdomar såsom reumatoid artrit, diabetes typ 1 och systemisk lupus erythematosus (SLE).
Specifik avsaknad av immunreaktion mot ett visst antigen hos en individ med iövrigt normalt immunförsvar. Bristen kan bero på tidig kontakt med antigenet hos en immunologiskt omogen individ (foster eller nyfödd) eller hos en vuxen som utsatts för extremt stora doser eller ytterst små mängder av antigenet, eller genom exponering för strålning, antimetaboliter, antilymfocytserum osv.
"Självadministrering" inom medicinsk kontext refererar till patientens förmåga och behandlingsplan där patienten själv ansvarar för att tillhandahålla sig med nödvändig medicinsk vård eller terapi, ofta under läkares övervakning och riktlinjer. Detta kan innebära att en patient själv tar mediciner, använder injekter, använder medicinsk utrustning eller genomför andra behandlingsrelaterade aktiviteter.
Undersökning av ens egna bröst för tecken på sjukdom, särskilt tumörer.
H-2-antigener är ett samlingsnamn för en grupp genetiskt relaterade molekyler hos mus, som utgör en central del av deras major histokompatibilitetskomplex (MHC). Dessa antigener delas in i två huvudklasser: klass I och klass II. Klass I-molekylerna består av tre komponenter - ett transmembrant protein som kallas alpha-1, alpha-2 och alpha-3, samt en lättare peptidkomponent som kallas beta-2 mikroglobulin. De klasa II-molekylerna består av två transmembrana proteiner, alpha och beta.
T-lymfocyter, eller T-celler, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet och spelar en central roll i cellmedierad immunitet. De utvecklas från stamceller i benmärgen och migrerar sedan till thymus, där de mognar och differensieras till olika sorters T-celler med olika funktioner, såsom CD4+ helper T-celler och CD8+ cytotoxiska T-celler. Dessa celler kan aktiveras av antigenpresenterande celler (APC) och svara på infektioner genom att sekretera cytokiner eller direkt döda infekterade celler.
Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.
En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.
En självundersökning är en metod där individen systematiskt och regelbundet inspekterar, palperar och känner efter förändringar eller ovanligheter i sin egen kropp, till exempel knutor, små sår, utslag eller anomalier i brösten, testiklarna eller munhålan, för att tidigt upptäcka tecken på sjukdomar och skada.
"Personliga relationer" refererar till de sociala förbindelser och sammanhang som en individ har med andra individer, inklusive familjemedlemmar, vänner, romantiska partners och kollegor. Dessa relationer kan variera i styrka, karaktär och intensitet, men de är alla viktiga för att uppfylla sociala behov och ge stöd, meningsfull interaktion och emotionell näring.
Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) definieras "självmordsförsök" som ett självskadande beteende, med icke önskad död som direkt avsikt, vid ett visst tillfälle.
Psykoanalytisk teori är en samling idéer och koncept inom psykologi, utvecklade främst av Sigmund Freud och hans efterföljare, som handlar om det omedvetnas roll i människors tankar, känslor och beteenden. Teorin undersöker hur tidig barndomserfarenheter och undertryckta känslor kan påverka individens perception, relationer och psykiska hälsa. Psykoanalysen använder ofta terapi som metod för att uppnå insikt och förståelse av dessa dolda processer och på så sätt frigöra individen från begränsande mönster.
Filosofi som bygger på analys av individens tillvaro i världen och förfäktar att människans existens inte till fullo kan förklaras vetenskapligt. Likaså framhävs individens frihet och ansvar, samt att varje individs religiösa och etiska erfarenheter är unika. Existentialismen ägnar sig även åt analys av subjektiva fenomen som ängslan, skuldkänsla och lidande.
Det genområde som innehåller platserna (loci) för de gener som avgör strukturen hos de serologiskt definierade (SD) och lymfocytdefinierade (LD) transplantationsantigenerna, för gener som styr strukturen hos immunsvarsassocierade antigener, för immunsvarsgener, vilka reglerar djurs förmåga till immunreaktion mot antigena stimuli, och för de gener som avgör strukturen och/eller nivån för kompementets fyra första komponenter. "Major histocompatibility complex" brukar förkortas MHC.